Motion till riksdagen
1989/90:1702

av Ulla Orring (fp)

En flygplats i Gunnarn

Kommunikationernas stora betydelse för samhällets utveckling är oomstridd.
För Västerbottens län med stor ytvidd och utspridd bebyggelse är flygets
värde för att minimera avstånden ett välkänt faktum. Särskilt märkbart
är det för kommunerna Lycksele och Vilhelmina som genom den år 1987
återupptagna linjetrafiken kunde notera ökade aktiviteter inom resp. kommuner.

Regeringen beviljade även Arvidsjaur i Norrbotten anslag till investeringar
åren 1988/89 i medvetande om behovet av snabbare förbindelser för
Norrbottens inland.

Avstånden mellan de västerbottniska samhällena är stora förutom att man
har långa transportsträckor innan man når övriga delar av landet. Länets yta
är sammantaget lika stor som Stockholms, Uppsalas, Sörmlands, Östergötlands,
Skaraborgs, Älvsborgs samt Göteborg och Bohusläns yta.

Ett angeläget önskemål blir därför att ytterligare utveckla flygtrafiken och
därmed bygga ut flygplatser i Västerbottens inland.

Sedan många år tillbaka har Storumans kommun framfört krav om bidrag
till åtgärder för civiltrafik på Gunnarns flygplats, senast så skedde var hösten
1987. Luftfartsverket har avslagit framställningen.

Det finns i Gunnarn redan ett militärflygfält, som efter vissa åtgärder
mycket väl skulle kunna användas för civilt bruk. Ett flertal tekniska utredningar
har redovisats.

Man skulle för en låg investering få tillgång till ett stort fält med låga driftkostnader.
Även väderleksförhållanden är från flygsynpunkt fördelaktiga
och i nivå med bl.a. Umeå flygplats.

Ett inlandsflygfält som det i Gunnarn (se bilaga) - beläget 35 km från tätorten
Stomman och nära 200 km från Umeå - skulle få stor betydelse för
både turism och näringsliv.

Flygfältet skulle kunna vara knutpunkt även för flygtrafiken från Kiruna
och Gällivare, för vidare direktflyg till Arlanda.

En satsning på civilt flyg i Gunnarn skulle även kunna ge inlandet tillgång
till en stor flygplats för matarflyg i små plan och för framtiden charterflyg.

Regionalpolitisk! skulle flygfältet även positivt förstärka Sorsele och Tärnaby/Hemavanområdena.

Flygfältet i Gunnarn och driften av detsamma måste bli en statlig angelä

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr T701-709

genhet eftersom kommunerna visserligen till ytvidden är stora men ekono- Mot. 1989/90
miskt svaga och därmed skulle ha svårt att driva ett kommunalt flygfält med T702
långsiktig uthållighet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en flygplats i Gunnarn för reguljär civil
linjetrafik.

Stockholm den 22 januari 1990
Ulla Orring (fp)

4

Mot. 1989/90

T702

Bilaga

6 GÄLLIVARE

SKELLEFTEA

CIVILFLYG PÅ
GUNNARNS FLYGPLATS

5