Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:T562

av Stig Bertilsson m.fl. (m)
Herrljungabanan

Herrijungabanan, det vill säga järnvägen Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga-Borås,
är 133 km lång. Banan ingår i det så kallade stomjärnvägsnätet.
Den utgör en väsentlig del i kommunikationsutbudet för de orter den
berör samt för kringliggande omland. Banan har anslutning till andra järnvägar
i Uddevalla, Vänersborg V (f.d. Öxnered), Vara, Håkantorp, Herrljunga
och Borås. Den utger en betydande faktor i det interregionala resandet
i dessa delar av Älvsborgs, Skaraborgs och Göteborgs och Bohus län.

Dagligen färdas cirka 1 200 resenärer på banan. Antalet långväga interregionala
resenärer beräknas till cirka 52 000 per år på bandelen UddevallaVänersborg
V, 115 000 på delen Vänersborg V-Herrljunga och 75 000 på
sträckan Herrljunga-Borås.

Enligt redovisade analyser är Herrljungabanan dessutom väsentlig för
matning av trafiken till Västra Stambanan (Göteborg-Stockholm) både från
Trestad och Borås.

Transportrådet, som för statens räkning har uppdraget att hos SJ upphandla
trafiken på Herrljungabanan, gör bedömningen att banan bör bibehållas
för framtiden. I uttalanden under 1989 har också poängterats att åtgärder
bör vidtagas för att utveckla trafiken. Med modernare rullande material
skulle trafiken på banan bli mera attraktiv och rationell. Detta borde kunna
leda till minskade underskott och därmed stärkt ekonomi.

Transportrådet har under 1989 även uttalat att med hänsyn till de relativt
sett små trafikmängderna på banan så skulle en trafikförsörjning med buss
vara rationell sett ur flera synpunkter. Vägnätets utseende gör dock att matning
till Västra Stambanan i så fall bör ske i Alingsås och Falköping i stället
för i Herrljunga. De relativt långa avstånden gör därför denna lösning
mindre attraktiv, konstaterar Transportrådet som också påpekar att miljöskäl
talar för att tågtrafiken på Herrljungabanan bör bibehållas.

Herrljungabanan trafikeras idag av nio dagliga turer mellan Borås-Herrljunga
och åtta mellan Uddevalla-Herrljunga. För att få en god trafikförsörjning
bör nuvarande utbud bibehållas och utvecklas.

Enligt det trafikpolitiska beslut som riksdagen fattat så ankommer det staten
att ansvara för kostnaderna för trafiken på stomjärnvägarna. Transportrådet
upphandlar just nu, på regeringens uppdrag, tågtrafik för 1990/91.

Oaktat det statliga ansvaret synes Transportrådet nu förbereda drastiska
nedskärningar i trafiken på Herrljungabanan. Rådet har i sitt förslag sagt sig

berett att inom ramen för statens köp av tågtrafik svara för sex turer i vardera
riktningen från juli 1990. Detta innebär således en markant minskning från
dagens nio turer mellan Borås-Herrljunga och åtta mellan Uddevalla-Herrljunga.
De allvarligaste konsekvenserna härav är dels försämrade resmöjligheter
på morgonen till Stockholm, dels indragning av morgontåg till Borås
och Vänersborg. Bland annat försvinner turer till Borås och Vänersborg som
tillsammans har över 100 arbetspendlare och gymnasieelever och som vid en
indragning kräver insats av ersättande busstrafik.

Med hänsyn till att indragningarna går ut över just morgon- och kvällstrafik
finns det stor risk att indragningar dessutom föder ytterligare begränsningar
i trafiken på Herrljungabanan, vilka på sikt kommer att innebära att
underlaget för banans existens försvinner. Detta utan att något långsiktigt
ställningstagande till banan skett.

De förändringar som Transportrådet nu vill genomföra strider klart mot
andan i riksdagens trafikpolitiska beslut om det statliga ansvaret för upprätthållande
av stom järn vägarnas tågtrafik. För att hittillsvarande trafik skall
kunna upprätthållas har förhandlingar inletts med den regionala trafikhuvudmännen,
Älvsborgstrafiken. I den mån Älvsborgstrafiken kan medverka
för upprätthållande av trafiken så innebär det att betydande kostnader övervältras
på redan hårt skattetyngda landsting och kommuner.

Denna utveckling är, med tanke på det principiella beslut som tagits, helt
felaktig. Förändringar av det slag som nu tycks vara på väg bör enligt vår
mening först studeras så att underlag för ett mera långsiktigt beslut skapas.
Det är dock inte riksdagens uppgift att påverka de förhandlingar som just nu
pågår. Inför kommande års upphandling bör emellertid riksdagen uttala att
det statliga ansvaret för Herrljungabanan som en del i stomjärnvägsnätet
kvarstår också sett i ett längre perspektiv. Detta innebär, med fullföljande
av de principer som riksdagen fastslagit, även det ekonomiska ansvaret för
banan.

Ett särskilt skäl för vår mening om statens ansvar anser vi därtill kopplingen
till den i framtiden tänkta Götalandsbanan vara. Den banans förverkligande
kommer synbarligen att ligga så långt i framtiden att varje försämring
av kommunikationerna för Borås vidkommande, vad gäller kontakt
med Västra Stambanan, inte nu kan accepteras.

Beträffande Herrljungabanan vill vi slutligen understryka att om trafiken
på banan skall kunna utvecklas sett i ett längre perspektiv så är det nödvändigt
att Banverket ges ökade ramar för investeringar i bana med mera. Vidare
lär ett investeringsstöd för nya motorvagnar och tåg bli ofrånkomligt.

För att stimulera till ökad tågtrafik bör ett driftbidrag i likhet med det som
finns för länsjärnvägar införas för lokal och regional tågtrafik på stomjärnvägar.

Avslutningsvis kan beträffande olönsam tågtrafik på stomjärnvägar ifrågasättas
om inte upphandlingsordningen borde ändras så att trafikhuvudmännen
i stället för Transportrådet får uppdraget att upphandla den trafik som
ligger inom statens ansvar. Samtidigt som garantier bör ges för ett långsiktigt
ekonomiskt engagemang för staten för denna trafik så bör även trafikhuvudmännen
ges möjlighet att upphandla trafiken i konkurrens. Detta ger större
möjligheter till samordnad planering och samverkan med övrig kollektivtrafik
och det renodlar dessutom köpar- och säljarrollerna.

Mot. 1989/90
T562

22

Hemställan Mot. 1989/90

T562

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens ansvar för tågtrafiken på Herrljungabanan.

Stockholm den 22 januari 1990
Stig Bertilsson (m)

Arne Andersson (m) Hans Nyhage (m)

i Ljung

23