Motion till riksdagen
1989/90:T548

av Magnus Persson m.fl. (s)
Regionaltågtrafik i Värmland

Att kollekiv trafik skall betraktas som en del i den grundläggande samhällsservicen
har ett flertal gånger slagits fast av riksdagen. Om denna kollektiva
trafik skall ske med spårbunden eller annan form av transportmedel har
dock aldrig fastlagts. Däremot är alla överens om att så mycket som möjligt
av vägtrafikarbetet bör göras miljövänligare. Ett alternativ är då att behålla
så mycket som möjligt av den kollektiva trafik som utförs med tåg på elektrifierade
banor.

1988 års trafikpolitiska beslut innebär att järnvägstrafiken delas upp utifrån
lokal, regional och interregional betydelse. Vidare innebär beslutet att
länstrafikhuvudmännen är ansvariga för den lokala och regionala trafiken,
oavsett vilken typ av bana trafiken utförs på. För att motverka att kommuner
och landsting får ökade kostnader i och med övertagandet av ansvaret, utgår
statsbidrag till tågtrafik på länsjärnvägar. För motsvarande övertagande av
ansvaret för regional trafik på stomnätet utgår emellertid inget statsbidrag.
I Värmland kan detta komma att innebära att tågtrafiken på en trafiksvag ej
elektrifierad bandel kommer att kunna behållas, vilket i och för sig är positivt,
medan tågtrafik på en trafikstark elektrifierad bana ersätts med bussar.
Detta på grund av den stora kostnadsökningen som inte till någon del täcks
av statsbidrag. Nuvarande utformning av statsbidragen synes därför ej medverka
till samhällsekonomiskt riktiga beslut om den framtida järnvägstrafiken,
om inte regionaltrafiken på stomjärnvägarna också blir bidragsberättigade.

I den nu pågående tågplanen bedrivs större delen av regionaltrafiken i
Värmland med hjälp av den s.k. rådrumsbeställningen som Transportrådet
förhandlade fram under föregående budgetår, i annat fall hade troligen dagens
regionaltrafik bedrivits med bussar. Värmlandstrafik samplanerar nu
med bl.a. Älvsborgstrafiken en framtida tågtrafik med XlO-tåg. Denna attraktiva
tåglösning avses kompletteras med ombyggnad av plattformar, installationer
av biljettautomater och informationssystem. En förbättrad
fjärrtrafik till/från Värmland, även för resenärer från västra Värmland,
skulle åstadkommas med de ovan relaterade satsningarna på anslutande regionaltågsförbindelser.
I dag byter 40 % av regionaltågsresenärerna över
till/från fjärrtåg i Kil och Karlstad. Antalet resenärer kommer med all sannolikhet
att öka och tillföra SJ nya fjärrtågsresenärer, med relaterade insatser.

Ersätts däremot nuvarande tågtrafik med bussar kommer det motsatta att Mot. 1989/90
inträffa med försämrad lönsamhet för fjärrtågtrafiken. T548

Det finns därför motiv till att Värmlandstrafik erhåller ett statsbidrag i
storleksordningen 7 milj. kr. per år för de kommande två tågplaneåren, intill
dess att trafiklösningen med XlO-tågen förverkligats. Transportrådet har vid
sin upphandling av regionalpolitisk! viktig tågtrafik på stomnätet inte kunnat
inplacera detta önskemål inom befintlig ram. TPR föreslår i stället att de 7
milj. kr. till Värmlands kompletterande regionaltågstrafik till fjärrtågen skall
finansieras genom särskilt anslag. I budgetpropositionen framgår att kommunikationsministern
anser ”att trafikupphandlingen kan omfatta extra
tågtrafik i Värmland”, och att detta skall kunna ske under två år.

Om 1988 års trafikpolitiska beslut skall förverkligas, är det av yttersta vikt
att riksdagen uttalar sig för att länstrafikhuvudmännen i Värmland erhåller
omstruktureringsbidrag.

Vi är vidare mycket positiva till SJ:s planer på en utökad trafik mellan
Karlstad och Oslo vilket framför allt får en utomordentligt stor betydelse för
västra Värmland som har stort behov av förbättrade förbindelser med Norge
och främst Osloregionen. En förutsättning för ovanstående satsningar är
banverkets beslut att upprusta bandelen Kil-Charlottenberg så att den planerade
tågtrafiken kan snabbas upp och bli attraktiv. Upprustningen bör dock
ske så snabbt som möjligt och inte uppskjutas till 1995/96.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omstruktureringsbidrag till Värmland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprustning av bandelen Kil-Charlottenberg.

Stockholm den 25 januari 1990

Magnus Persson (s)

Bo Finnkvist (s) Kristina Svensson (s)

Lisbeth Staaf-lgelström (s) Gunilla Andersson (s)

12