Motion till riksdagen

av Lars Ernestam m.fl. (fp)

Mot.
1989/90
T401-407

Buller

1. Sammanfattning

Buller är ett försummat miljöproblem. Rätten till tystnad måste hävdas med
långt större kraft än hittills. Människors hälsa skall inte behöva ta skada av
buller i omgivningen. Det behövs ett samlat handlingsprogram mot alla typer
av buller - såväl i den yttre miljön från trafik och industri som från den
inre miljön. Utvecklingen av lågbullrande däck, motorer och vägbeläggningar
måste stimuleras. Bullerkraven på bilar och motorcyklar bör successivt
skärpas. En effektiv kontroll av att kraven uppfylls måste införas. Kraven
på ljudisolering i bostäder måste skärpas.

2. Bakgrund

I moderna stadsmiljöer har tystnad blivit en bristvara. Ljud tränger sig på
nästan var vi än befinner oss. Vi kan höra varuhusets bakgrundsmusik när vi
handlar, grannens stereo genom illa isolerade väggar när vi vill sitta och läsa,
störande fläktar när vi arbetar, bullret från gatutrafiken när vi skall sova. Det
är alltför få förunnat att åtnjuta rätten till tystnad.

Buller är självfallet i hög grad ett stadsmiljöproblem. Den som väljer att
bo i Stockholms innerstad väljer en livsmiljö där ljudnivån ofta är högre än
i mindre tätorter. Buller är också ett problem som människor reagerar olika
inför. Det som är acceptabelt för den ene kan vara en plåga för andra.

Buller förorenar vår livsmiljö, försämrar många människors livskvalitet
och påverkar deras hälsa. En rad effekter som t.ex. blodtrycksförändringar,
förändrad hjärtverksamhet, ökad trötthet och försämrad prestationsförmåga
har iakttagits i olika forskningsprojekt. Effekterna är ofta indirekta
och samverkar med andra faktorer. Men det är klarlagt att buller påverkar
människan på ett sätt som innebär ohälsa. Hörselskador till följd av bullriga
arbetsmiljöer är fortfarande ett problem för ett mycket stort antal människor.

Ändå har bullret under lång tid mött ett ganska förstrött miljöpolitiskt intresse.
Medan det utarbetas handlingsprogram i en lång rad andra miljöfrågor
har ingen tagit något samlat grepp på bullerproblemen.

1

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr T401-407

3. Bullerproblemen Mot. 1989/90

Några fakta, hämtade från Byggforskningsrådet, kan belysa problemens all- ^401

var:

- Mellan 350 000 och 400 000 industriarbetare har så bullriga arbetsplatser
att det är svårt att samtala.

- Mellan 3,1 och 3,5 milj. svenskar beräknas vara utsatta för kraftigare buller
i sina bostäder än vad som är önskvärt från medicinsk och hygienisk synpunkt.
Mer än 1 miljon beräknas vara mycket störda.

- Enligt beräkningar av Stockholms fastighetskontor är 15-20% av hyresgästerna
störda av ljud från sina grannar.

-Ca 1,2 milj. människor i Sverige har nedsatt hörsel och har behov av lämplig
akustik i de lokaler där de vistas.

Såväl nationellt som internationellt har man uttalat att ca 55 dBs är den ljudnivå
som inte bör överskridas. Högre ljudnivåer är emellertid vanliga i trafiken
och på byggarbetsplatser. Motorsport, fritidsbåtar är andra orsaker till
höga bullernivåer. Musikbuller har uppmärksammats alltmer på senare tid
på grund av utvecklingen av elektroniska förstärkare. Ljudnivåer på upp
emot 130 - 140 dBs är ingen ovanlighet.

Trafiken är den främsta bullerkällan. Från fordon dominerar bullret från
"framdrivningsenheten" (i dagligt tal motorbullret) vid hastigheter under 50
km/h. Vid högre hastigheter dominerar däck/vägbanebullret. Tendensen är
att motorbullret dämpas något medan utvecklingen beträffande däck/vägbanebullret
går långsammare.

Fr.o.m. 1991 års bilmodeller skall de skärpta krav som nu införs inom EG
tillämpas i Sverige. På nordisk nivå pågår arbete med det s.k. 80 dBA-målet
som enligt Naturvårdsverket borde kunna införas i Sverige från omkring
1995. För däck/vägbanebullret finns inga gränsvärden. Kontrollen såväl i
produktionen som av fordon som används ute i trafiken förefaller lämna
mycket övrigt att önska. Även flygtrafikens bullerproblem måste uppmärksammas.

Buller är ofta ett betydande problem i inomhusmiljöer. Ljudisoleringen i
bostäder lämnar ofta mycket övrigt att önska trots att undersökningar visar
att bra ljudisolering värderas högre än nästan allt annat i boendet. Det placeras
t.ex. i en intervjuundersökning först, före både "snabb hjälp vid fel" och
"trevliga grannar".

Nuvarande ljudisoleringskrav beaktar inte lågfrekvent buller. Det innebär
bl.a. att de ger ett mycket otillräckligt skydd mot störningar från stereoanläggningar.
Praktiskt taget inga immissionsgränsvärden har de senaste 45
åren skärpts sedan de infördes eller aktualiserades. Dessutom byggs bostäder
som inte ens uppfyller nuvarande krav.

Den ökade förekomsten av mekanisk ventilation har skapat särskilda problem.
Fläktar orsakar ett lågfrekvent buller som är mycket plågsamt för
många människor. Ventilationsbuller har en besvärande omfattning både i
utomhusmiljöer och i bostäder, kontor och offentliga lokaler. I utomhusmiljöer
har även sådant som värmepumpar och kylaggregat bidragit till problemen.

Riskerna för hörselskador till följd av dåliga arbetsmiljöer är inte undan- Mot. 1989/90
röjda. Av en utvärdering från Arbetarskyddsstyrelsen av åtgärder inom bul- T401
lerområdet framgår att det fortfarande finns många arbetsmiljöer där bullernivån
är hög och där det är svårt att skydda sig mot hörselskador. Större företag
verkar ha kommit längre än de mindre. Tidsplanerade åtgärdsprogram
har inte utarbetats i tillräcklig utsträckning. Enligt en uppgift i rapporten är
34% av de anställda inom tillverkningsindustrin minst halva dagen utsatta
för buller som gör att de inte kan samtala normalt.

Man kan förutse att tystnad i framtiden kan bli en konkurrensfaktor. Bullriga
produkter kommer att bli mera svårsålda. Det finns alltså goda skäl för
svensk industri att ligga långt framme i fråga om akustiskt kunnande.

Redan de kunskaper som nu finns ger underlag för betydligt mer långtgående
åtgärder än de som vidtagits. Detta är i första hand en fråga om prioriteringar
men också om utbildning och information. Det är i dag svårt att
förse industrin med välutbildade akustiker.

Det behövs emellertid också ökad kunskap. Akustiken är en ung vetenskap
som tilldelats blygsamma resurser i förhållande till den betydelse såväl
för byggnaders utformning och kostnader som för människors välbefinnande
de akustiska kraven har.

4. Handlingsprogram mot buller

Det är uppenbart att buller är ett starkt försummat miljöproblem. Kraftfulla
åtgärder är nödvändiga inte enbart för att öka människors välbefinnande
utan också för att förebygga och minska hälso- och hörselskador.

Vi föreslår att man närmare studerar vilka bullerproblem vi har idag och
deras konsekvenser både på kort och lång sikt för dem som utsätts för olika
typer av buller. Ett normsystem bör utvecklas för olika typer av ljud med
syfte att skydda människor från hörselskadande effekt.

Ett samlat handlingsprogram mot buller bör nu utarbetas. Ett mål bör
vara att söka reducera antalet av vägtrafikbuller störda med ca 50 % till år
2000. En del av ett sådant handlingsprogram hänger nära samman med
andra trafikmiljöproblem. En ökad användning av elbilar skulle exempelvis
kunna göra det möjligt att i framtiden reservera vissa storstadsområden för
elbilar vilket väsentligt skulle reducera trafikbullret. Även kringfartsleder
kan bidra till att minska bullerbelastningen i centrala stadsdelar.

Ett handlingsprogram mot buller bör innehålla bl.a. följande åtgärder:

- Införande av nya bullerkrav motsvarande 80 dBA-målet i mitten av 90talet.
En skärpning av kraven bör så långt möjligt ske i internationell samverkan.
Sverige bör vara mer pådrivande än hittills i det internationella arbetet.

- Skärpta bullerkrav på motorcyklar.

- Ett system för kontroll av fordon både i produktionen och sådana som används
ute i trafiken bör införas.

- Utvecklingen av däck, motorer och vägbeläggningar stimuleras.

- Effektivare fartkontroll.

- Stimulanser för en ökad användning av elbilar.

- Tydliga och ambitiösa krav på tysta arbetsmiljöer.

- Mer ambitiösa krav på ljudisolering i bostäder. 3

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr T401 - 407

Mot. 1989/90
T401

Den mest påtagliga hälsoeffekten av buller är sömnstörningar och stress. Att
hörseln påverkas av höga ljudnivåer i vissa tonlägen är också klarlagt. Vilka
effekter dagens bullernivåer har på människors hörsel i framtiden vet vi däremot
inte.

Redan på kort sikt menar vi att föreskriftsansvaret i trafikbullerfrågor nu
bör överföras från trafiksäkerhetsverket till naturvårdsverket. Självfallet
måste TSV känna ett ansvar i dessa frågor men buller bör betraktas som ett
miljöproblem och hanteras därför lämpligen inom det verk som har det samlade
miljöansvaret.

5. Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till handlingsprogram
mot buller enligt de riktlinjer som anges i motionen,1]

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bättre kontroll av fordon i bullerfrågor,

2. att riksdagen beslutar överföra föreskriftsansvaret i trafikbullerfrågor
från trafiksäkerhetsverket till naturvårdsverket.

Stockholm den 15 januari 1990

Lars Ernestam (fp)

Bengt Rosén (fp) Håkan Holmberg (fp)

Anders Castberger (fp)

- En översyn av möjligheterna att förbättra förhållandena i befintliga bostäder,
i första hand genom åtgärder av modererande karaktär.

- Förstärkta insatser beträffande utbildning och forskning inom bullerområdet,
bl.a. långsiktig teknisk grundforskning.

1 1989/90:Jo716