Motion till riksdagen
1989/90:T339

av Carl G Nilsson (m)
Dubbdäck

Användningen av dubbdäck är mycket utbredd i Sverige men har under de
senaste åren blivit alltmer omdiskuterad. Framför allt i södra och mellersta
Sverige är effeken ur trafiksäkerhetssynpunkt mycket tveksam. Dubbarna
sliter mycket hårt på vägbanan. I kombination med saltning orsakar de en
enorm nedsmutsning av trafikmiljön. Vid barmarkskörning ger de dessutom
sämre väghållningsegenskaper än vid körning utan dubbar.

Under de senaste åren har utvecklats däck som ej är avsedda för dubbning
men som på grund av sitt mönster och sin gummikvalitet ändå har ett mycket
bra väggrepp även på halt underlag. Endast på extremt halt väglag kan det
påvisas att dubbade däck är överlägsna dessa moderna s.k. friktionsdäck. De
senaste årens relativt milda vintrar har förstärkt effekten av dubbdäckens
nackdelar.

Slitaget på asfaltsbeläggningarna är mycket stort. Vägverket beräknar
kostnaderna för reparationer enbart för detta till cirka 400 miljoner kronor
per år. Runt om - och i - våra städer där trafiken är särskilt tät, är spårbildningen
så djup att denna i sig utgör ett trafiksäkerhetsproblem.

Dubbarnas påverkan på trafikmiljön i övrigt är klart negativ. Nedsmutsningen
genom kombination saltning och användning av dubbar är så stor att
också den helt säkert innebär en trafiksäkerhetsfara. Trafikskyltar och vägmarkeringar
syns dåligt. Bilarnas strålkastare och fönsterrutor smutsas ner
med åtföljande siktproblem. Även bullret från trafiken ökar vid körning
med däckdubbar. Enligt gjorda undersökningar ökar bullret med cirka tre
decibel i jämförelse med odubbade däck på asfalt/betongbeläggning vid hastigheter
mellan 50 och 90 km per timme.

Enligt min mening kan man också säga att många bilister får en falsk säkerhetskänsla
genom att köra på dubbdäck. Således är det bevisat att vid
körning på barmark är bromssträckan längre med dubbdäck än med odubbade
däck. Detta är en ofta förbisedd faktor i denna debatt.

Det finns numera goda alternativ till dubbdäck även för körning i vinterväglag.
Utvecklingen av dubbfria vinterdäck har varit mycket framgångsrik.
Dessa däck har bra egenskaper vid olika slag av vinterkörning och de har
också lika goda egenskaper vid barmarkskörning som konventionella sommardäck.

Dessa typer av däck innebär att bilisten inte behöver dubbel uppsättning
hjul och det förenklar vid resor till de länder i Europa som har dubbförbud.

En övergång till dubbfria däck skulle innebära stora kostnadsbesparingar för Mot. 1989/90

både bilister och väghållare. Ur trafiksäkerhetssynpunkt torde de positiva T339

effekterna överväga de eventuella negativa.

Sverige bör med redan gjorda erfarenheter överväga begränsningar eller
förud mot användandet av dubbdäck.

Vid ett sådant beslut är det rimligt med en lång övergångstid. Det är skäligt
att bilisterna får minst tre år på sig att slita ut redan befintliga däck. Under
övergångstiden skall också drivas en upplysningskampanj angående
möjligheten att övergå till dubbfria vinterdäck.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om begränsning av användning av dubbdäck,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upplysningskampanj angående dubbfria vinterdäck.

Stockholm den 23 januari 1990
Carl G Nilsson (m)

gotab 96002, Stockholm 1990

16