Motion till riksdagen
1989/90:T245

av Margareta Fogelberg och andre vice talman
Christer Eirefelt (båda fp)
Kommunikationerna i Halland

Förutsättningarna för Halland är i de flesta avseenden mycket goda. Det beror
bl.a. på vårt fördelaktiga geografiska läge, bra struktur på näringslivet
och utomordentliga möjligheter för turism.

Det finns emellertid alltid en risk att en förhållandevis bekymmerslös situation
gör beslutsfattare i politiska organ, i myndigheter och i företag,
ouppmärksamma på de problem som trots allt finns, eller som kan komma i
framtiden.

För Hallands del gäller det t.ex. att klara förändrade behov inom utbildnings-
och kommunikationssektorerna. Det är också nödvändigt att småföretagen,
som dominerar länets näringsliv, ges bättre förutsättningar och
att vi intensifierar kampen mot miljöförstöringen. Förändringarna inom
jordbrukspolitiken kommer också att kräva åtgärder.

Framgångsrika företag

Det är en styrka för Halland att vi har så många framgångsrika mindre och
medelstora företag. Det innebär mångfald i serviceutbud och arbetstillfällen
och gör vårt län mindre känsligt för strukturförändringar.

Småföretagen utgör dessutom en bra miljö för nya idéer. Det har lett till
att många produkter och tjänster skapats och utvecklats i halländska företag.

Att åstadkomma gynnsamma förutsättningar för småföretagande är således
av stor vikt för Halland.

Länet har också ett speciellt intresse av ett nära EG-samarbete. Det beror
bl.a. på vår närhet till denna stora marknad.

Jord- och skogsbruksföretag utgör en viktig del av länets näringsliv.

Jordbruket står inför en stor omvandling och kommer förmodligen att befinna
sig i internationell konkurrens vid sekelskiftet.

Vi tror att huvuddelen av de förändringar som föreslagits är oundvikliga.
Ambitionen måste vara att marknadsanpassa vårt jordbruk.

Samtidigt är det angeläget, inte minst för Halland med vår omfattande
lantbruksverksamhet, att det går att bevara ett livskraftigt svenskt jordbruk.
Därför måste gränsskyddet bibehållas till dess en nedtrappning kan ske genom
samordnade internationella åtgärder och en arealersättning införas, dvs
en generell betalning för bl.a. landskapsvård och beredskapsinsatser.

Också fisket har stor betydelse för Halland. Den viktigaste förutsätt

ningen för näringens framtid är att ambitionsnivån när det gäller att minska
föroreningsbelastningen i Öresund, Kattegatt och Skagerrak höjs betydligt.

Många arbetstillfällen i länet kan, direkt eller indirekt härledas till turismen.
Det är, enligt vår uppfattning, en näringsgren som borde bli föremål för
ett större intresse. Också på detta område har Halland fina förutsättningar.

Havet och stränderna dominerar utbudet av aktiviteter, men det skiftande
landskapet från kusten i väster till skogsbygderna i öster, gör att turisternas
varierande önskemål kan tillgodoses.

Utöver de insatser som görs regionalt och lokalt för att ”sälja” länet krävs
bl.a. en bättre samordning av turistnäringen, t.ex. när det gäller marknadsföring
utomlands.

Hallands natur och miljö

Hallänningarna kan glädja sig åt ett landskap som är rikare och mera varierat
än i många andra län. Men hotet mot vår natur är överhängande eftersom
inget annat län har drabbats hårdare av miljöförstöringen. Skogen har betydande
skador, sjöar och vattendrag är starkt försurade liksom grundvattnet
på många håll har oacceptabelt höga nitrithalter. Den tidigare artrika vegetationen
utarmas och varje höst drabbas Kattegatt av syrebrist och bottendöd.
Luftföroreningarna bär en del av skulden till dessa miljöförändringar, men
vår egen trafik är den största föroreningskällan.

Detta är en dyster beskrivning av vårt vackra län, med problem som de
flesta idag känner väl, och ändå lyser de radikala, verkningsfulla åtgärderna
med sin frånvaro.

Trafik och miljö

Inget annat inhemskt projekt skulle få så stor effekt på vår livsmiljö som
västkustbanans utbyggnad till dubbelspår och pendeltågstrafik i den folktäta
norra länsdelen.

Kommunpolitiker liksom näringslivsfolk i sydvästra Sverige har levt i tron
att det varit statens absoluta mening att medverka till en snabb utbyggnad
av västkustbanan till dubbelspår. Att vissa ekonomiska uppgörelser nu gör
det möjligt att bygga färdigt dubbelspåret Kungsbacka-Göteborg minskar
på intet sätt behovet av statliga insatser för dess fortsättning. Det är något
illavarslande när banverket svävar på målet om vilka prioriteringar man vill
göra.

1988 års trafikpolitiska beslut gav till resultat en investeringsram som är
helt otillräcklig om riksdagens trafikpolitiska mål skall kunna nås. Folkpartiet
anser att järnvägen skall användas som ett offensivt miljöpolitiskt instrument.
Om tåget skall kunna bli ett slagkraftigt alternativ til privatbilism, flyg
och långtradartrafik måste det få en chans att utvecklas där de stora trafikmängderna
finns och där följaktligen de stora miljövinsterna är att hämta.

All trafik kan dock inte förås över på spår. E 6, liksom övriga Hallandsvägar,
kommer även i fortsättningen att utgöra en väsentlig del av de kollektiva
trafiksystemen. Där E 6 ännu inte är utbyggd till motorvägsstandard måste
detta göras, inte för att i första hand kunna svälja mera trafik, utan för att
förbättra framkomligheten och minska antalet trafikolyckor.

Mot. 1989/90

T245

14

Rädda ädellövskogen

Det kan råda delade meningar om vad som egentligen är att betrakta som
ädellövskog och inte. Kvar står det faktum att bokskog/ädellövskog undan
för undan försvinner i Halland utan att något tillstånd funnits till avverkning.
I lövskogens ställe planteras gran. Om denna utveckling får fortgå ostört
kommer det ljusa, lätta skogslandskapet att ersättas av mörkgrön granskog.
Den enformiga monokulturen ger inte heller utrymme för alla de arter av
växter och djur som hör hemma i lövskogen.

Ädellövskogslagen innebar en försvagning jämfört med den gamla bokskogslagen.
Länsstyrelsen hade stöd i bokskogslagens 10 § och kunde förelägga
den som huggit ned bokskog i strid mot lagen att plantera nytt ädellöv,
dvs bok. I den nya ädellövskogslagen från 1984 finns inte denna möjlighet
till sanktioner. Om man vill motverka en utarmning av landskapsbilden liksom
artrikedomen - måste det ske en ändring av lagen.

Havsmiljön - ett internationellt ansvar

Hoten mot våra kusthav är många. Vattnet delar vi med övriga länder runt
Nordsjön, Kattegatt och Skagerrak. Utan gemensamma åtgärder, där man
är överens om vilka insatser som bör göras, lär det vara svårt för ett enskilt
land att åstadkomma märkbara förbättringar. De olika staternas miljöministrar
brukar träffas med jämna mellanrum och resultatet av dessa träffar
har hittills varit till intet förpliktande politiska uttalanden.

Regionala konventioner har däremot visat sig vara ett mera verksamt redskap.
Därför är det ändå en ljusning att riksdagen 1988 ställde sig bakom
folkpartiets gamla krav på bildandet av en Nordsjökommission, liknande
den som finns för Östersjön. En kommission med mandat att fatta beslut
som är bindande för de deltagande länderna. Tyvärr har regeringen ännu
inte kommit längre än till förberedelser.

I vår partimotion om luften och havet återkommer vi med kraven på

- totalförbud mot användningen av miljögiftet PCB,

- påskyndande av utvecklingen mot helt slutna massaindustrier,

- genbanker för att förhindra utarmning av i första hand fiskbestånden
(främst genom att skydda de hotade arternas naturliga miljöer),

- naturskydd av marina områden genom inrättande av marina reservat,

- insatser för att återskapa en livskraftig sälstam,

- åtgärder för att minska kväveläckaget från jordbruk, kommuner och industrier,

- beslut om att göra hela Kattegatt till miljöskyddsområde med särskilda
restriktioner för alla skadliga utsläpp.

Sverige - EG - och miljön

I diskussionen kring Sveriges förhållande till EG sägs då och då att vi skulle
bli tvungna att göra avkall på våra ”höga” miljökrav om EG:s normer skulle
bli vägledande för oss. Detta är, särskilt när det gäller kraven på industriell
verksamhet, långt ifrån sant. EG-ländernas krav är i många fall mycket
strängare än de svenska. Just nu pågår intensiva förhandlingar EG-länderna

emellan, för att samordna just miljökraven. Samtidigt arbetar en svensk utredning
som tillsatts av regeringen för att ta fram ett förslag till en förbättrad
miljöskyddslag.

Sveriges enda högre forskartjänst med inriktning på miljörätt som finns i
Uppsala kommer att upphöra utan att någon fortsättning är tänkt. Därför
förefaller det något underligt att man, samtidigt som utredningen pågår, låter
den juridiska kompetensen på miljöområdet minska. Det viktigaste politiska
instrumentet för att åstadkomma förbättringar inom miljöområdet är
ju lagstiftningen. Uppenbarligen anser sig regeringen inte ha behov av någon
större kompetens på det miljörättsliga området. Därför har folkpartiet i en
annan motion begärt att en professur i miljörätt skall inrättas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av vidgade anslagsramar för banverket
med avseende på bl.a. västkustbanans dubbelspår,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbyggnaden av E 6.

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ändring av ädellövskogslagen.1]

Stockholm den 25 januari 1990

Margareta Fogelberg (fp) Christer Eirefelt (fp)

Mot. 1989/90

T245

1 1989/90: Jo317

16