Motion till riksdagen
1989/90:T229

av Ylva Annerstedt m.fl. (fp, vpk, c)
Kommunikationerna i Södertäljeregionen

Den 24 augusti 1988 tecknade staten, SJ, banverket, Stockholms läns landsting
och Södertälje kommun ett avtal om finansiering av en järnväg enligt
Södertälje Syd-alternativet. Av starka regional- och trafikpolitiska skäl beslöts
att den s.k. Grödingebanan skulle dras söder om Stockholm via en ny
station i södra delen av Södertälje - Södertälje Syd - trots merkostnader på
drygt 500 milj.kr. för spårdragning och stationer.

Skälen till denna satsning på Södertälje Syd var regional- och trafikpolitiska.
Sydalternativet ger möjlighet att få dels en fjärrtågsstation, dels en lokaltågsstation
i direkt anslutning till motorvägnätet i Stockholmsregionen
via en särskild trafikplats. Genom god tillgänglighet från motorvägarna till
såväl långtidsparkering för fjärrtågsresenärer som infartsparkering för pendlare
(totalt ca. 1 000 parkeringsplatser) skulle Syd-lösningen avlasta vägnätet
och minska biltrafiken.

Södertälje Syd har också förutsättningar att utvecklas till en viktig regional
knutpunkt i en integrerad Mälarregion genom banverkets och SJ:s planer
på en Svealandsbana/Mälarbana. Det goda kommunikationsläget utgör förutsättningen
för en förskjutning av utbudet av arbetsplatser, utbildning och
tjänster av regional betydelse söderut till Södertälje vilket stärker
Södertörnskommunerna och stora delar av Södermanland. Av detta skäl beslöt
även Södermanlands läns landsting och Eskilstuna, Nyköpings och
Strängnäs kommuner att anvisa 70 milj.kr. för anslutning av den framtida
Mälarbanan till Södertälje Syd.

Södertälje avviker från kommunerna i Storstockholm

Under 80-talet har den socioekonomiska segregationen ökat inom Stockholms
län. Norrkommunernas försprång växer när det gäller befolkningens
utbildning och yrkesstruktur, och t.o.m. dödligheten okar nu i vissa söderkommuner
trots att den går ner för länet i sin helhet. För Södertäljes del
visar sig denna obalans bl.a. genom att kommunen har länets högsta arbetslöshet
och att siffran ligger ca 100 % över länsgenomsnittet. I november 1989
redovisade länet en arbetslöshet på 0,6 % och Södertälje på 1,2% vilket
t.o.m. är över riksgenomsnittet på 1,1 %. Denna obalans förstärks om man
inte fullföljer den regionalpolitiska satsning för Södertörn och Södermanland
som Södertälje Syd är.

Mot. 1989/90
T229

Arlandabanan

Södertälje ligger idag ca 80 km från Arlanda flygplats. Beroende på trafiksvårigheterna
i Stockholm är dock restidsavståndet betydligt större än vad
man kan vänta sig. Detta problem gäller för övrigt för alla resenärer söder
om Stockholm. Det är därför angeläget att den planerade järnvägen till Arlanda
flygplats redan från början går från Södertälje.

Mälarbanan

Norra Södermanland får som region ett allt starkare samband med Stockholmsregionen.
Ett konkret samarbete mellan berörda kommuner och
andra intressenter har utvecklats inom Svealandsbaneprojektet. Med Svealandsbanan
och en utbyggd trafik kring Mälaren skapas förutsättningar för
en avlastning av den överhettade Stockholmsregionen. Enligt riksdagsbeslut
1988 ingår Svealandsbanan numera också som en del i samordnad trafiklösning
för hela Mälardalen. För att inom rimlig tid nå denna krävs emellertid
att staten ökar banverkets investeringsram enligt SJ:s och banverkets önskemål
och på andra sätt aktivt medverkar till finansieringen av dessa investeringar.

Prioriteringar av vissa väginvesteringar

Stationen Södertälje Syd skall vara klar när Grödingebanan öppnar för trafik
1994/95. En nödvändig förutsättning för hela Syd-projektet är att också
trafikplatsen vid E4 är klar 1994/95.

En förutsättning för en god reginal utveckling av denna del av Södertörn
är att Södertälje får ytterligare en förbindelse över kanalen. Det bästa läget
för en sådan förbindelse är Saltsjöbron. Förutsättningarna för en utveckling
av Syd kräver bl.a. goda förbindelser med väg 225 mot södra delen av Södertörn
och Nynäshamn. Bron skall kopplas till E3/E4 via Sagoleden och en ny
anslutning vid Jakobsdals trafikplats.

Ny strängöverenskommelse

Sammanfattningsvis är det av största vikt att en rad åtgärder vidtas för att
stärka den södra regiondelen i Stockholms län och förbättra sambanden med
Södermanland och Mälardalen. En utbyggnad av infrastrukturen har här en
central betydelse. Den reguljära medelstilldelningen är inte tillräcklig för att
inom rimlig tid kunna genomföra alla högt prioriterade projekt. En särskild
satsning i likhet med den som gjordes i den s.k. strängöverenskommelsen i
början av 80-talet erfordras för södra delen av Stockholms län och Södermanland.

För att fullfölja den regionalpolitiska satsningen krävs kraftfulla insatser
för att bygga ut infrastrukturen bl.a. genom att:

- Arlandabanan byggs ut till Södertälje Syd

- Mälarbanan byggs ut enligt SJ:s och banverkets önskemål

- Vissa väginvesteringar prioriteras

7

Hemställan Mot. 1989/90

T229

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utbyggnad av kommunikationerna i Södertäljeregionen.

Stockholm den 24 januari 1990
Ylva Annerstedt (fp)

Annika Åhnberg (vpk) Pär Granstedt (c)

8