Motion till riksdagen
1989/90:So618
av Göran Magnusson m.fl. (s)
Personalkooperativa daghem
Den offentliga sektorn grundbulten i välfärdssamhället
Socialpolitiken utgör grunden i välfärdssamhället. Solidaritetstanken är vägledande
för utbyggnaden av den offentliga sektorn med målet trygghet, rättvisa
och frihet för alla människor. Det är de enskilda människornas behov inte
deras ekonomiska resurser - som skall avgöra möjligheten att få tillgång
till god vård, omsorg och utbildning. Genom att organisera viktiga verksamheter
i samhällets regi kan samhället byggas på människors villkor. Därför
måste vi slå vakt om den offentliga sektorn som välfärdspolitikens viktigaste
instrument.
Vår sociala välfärd finansieras genom skatten - en solidarisk finansiering.
Möjligheterna till ökade inkomster genom skatte- och avgiftshöjningar är
emellertid begränsade. Förnyelse och utveckling måste i stället åstadkommas
genom omfördelning och effektivisering. I arbetet med att omstrukturera
den offentliga sektorn är det viktigt att ta tillvara alla tillgängliga resurser.
Att enskilda människor som är intresserade av en idé och en verksamhet
går samman och tar ansvar för verksamheten bidrar till en fördjupning av
välfärden. Delaktigheten och valfriheten vidgas.
Den kooperativa idén förenar människors gemensamma engagemang och
ansvar. Svensk kooperation är sedan länge framgångsrikt företrädd på traditionella
områden som detaljhandel, boende, försäkringar, energi osv. Allt
oftare får nu den kooperativa idén genomslag i förnyelsen av den offentliga
sektorn i t.ex. föräldrakooperativa daghem, i vård- och servicekooperativ
osv. Behovet av nya lösningar på gemensamma områden och kraven på delaktighet
i samhällets värdefördelningar bör enligt vår mening föranleda regeringen
att ta fortsatta och ökade initiativ till kooperativ förnyelse av den
offentliga sektorn.
Kooperativ utveckling under 80-talet
Under 1980-talet har den klassiska kooperationen haft stora framgångar.
Nära en miljon människor har sökt medlemskap i de kooperativa organisationerna.
Dessa medlemmar utgör en källa till förnyelse och engagemang.
Kooperationen har också engagerat sig inom nya branscher, t.ex. kooperativ
barnomsorg, kooperativ äldreomsorg och äldreboende. Den s.k. ny
kooperationen har under 80-talet vuxit kraftigt från omkring 200 kooperativ
till över 1 200. Omkring hälften av dessa är daghemskooperativ. Var femte
ny daghemsplats i landet är f.n. kooperativ. Också andra former av kooperation
har uppstått, t.ex. inköpsföreningar, bilandelsföreningar, ekobyar, servicekooperativ,
arbetskooperativ osv.
Den gemensamma sektorn
Kooperation kan sägas vara en form av privat samverkan i gemensamma former.
Samtidigt kan konstateras att offentlig sektor och kooperativ sektor är
nära besläktade. Båda formerna har en öppenhet i medlemskretsen, de arbetar
enligt demokratiska arbetsformer (en medlem = en röst), de har inget
vinstsyfte och drivs enligt självkostnadsprincip. Uppkommet överskott skall
i princip återgå till medlemmarna. Mot den gemensamma sektorn kan sägas
stå den kommersiella sektorn, byggd på vinstmaximering.
Exempel på behov under 90-talet som kan lösas i
kooperativa former
Mångå gemensamma behov återstår att lösa eller omforma i 90-talets välfärdssamhälle.
Den kooperativa föreningen kan bli katalysator och ge värdefördelar
i många nya behovssituationer. Det kan gälla t.ex. verksamhet för
ungdomar, kooperativa insatser inom hemsjukvård och missbrukarvård,
kooperativa vårdcentraler, förebyggande vård, rehabilitering, patientkooperativ
osv.
Frågan om personalkooperativ
Välfärdssamhället får inte vara statiskt stillastående och det får inte heller
stelna i etablerade organisationsstrukturer. Samhället förändras gradvis och
därmed medborgarnas krav på dess service.
Vår principiella utgångspunkt för kooperativa lösningar inom den offentliga
sektorn är konsumenten, brukaren. Emellertid reser också frågan om
arbetslivets demokratisering och behovet av ökat inflytande och engagemang
från personalens sida krav på nya former. Det behöver klarläggas i
vilka situationer konsumentens intresse ställer ett oundgängligt krav på konsumentkooperativ
drift och omvänt, i vilka situationer verksamhetens art eller
grad av professionalitet motiverar personalkooperativ drift.
Personalkooperativa daghem kan i dag t.ex. inte bildas på grund av statsbidragsssystemets
utformning. Detta innebär att utveckling och mångfald
hämmas trots det stora behov av utbyggd barnomsorg som finns i hela
landet.
Personalen är en resurs som kan vitalisera och fördjupa kvaliteten inom
förskolan. Vi upplever i dag på sina håll personalflykt från barnomsorgen
och i förskollärarutbildningen står utbildningsplatser tomma.
Tanken på personalkooperativa daghem reser emellertid flera frågor,
bl.a.:
- Hur garanteras t.ex. att alla barn rekryteras och inte enbart ett selektivt
urval?
Mot. 1989/90
S06I8
6
Mot. 1989/90
S06I8
Budgetpropositonen om kooperation och förnyelse av
offentlig sektor
I årets budgetproposition, avsnittet om Utveckling av offentlig sektor, anför
statsrådet Bengt K Å Johansson:
I kooperativa rådets regi pågår också försök med kooperativa lösningar för
att förnya den offentliga sektorn. Den snabba framväxten av föräldrakooperativa
daghem har visat på hur sådana lokala lösningar kan ge hög kvalitet
utan ökade kostnader samtidigt som medborgarna får bättre möjligheter
att påverka och utforma offentlig verksamhet. Under 1990 kommer kooperativa
rådet att belysa kooperativa lösningar inom äldre- och handikappomsorg,
rehabilitering, psykiatri samt skolområdet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om angelägenheten av att yttterligare främja och stimulera
kooperativa lösningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan
om personalkooperativa daghem snarast bör utredas.
Stockholm den 24 januari 1990
Göran Magnusson (s)
Kristina Svensson (s) Lena Boström (s)
Maria Hed (s)
- Hur konstrueras avgiftstaxan?
- Hur regleras att ett ekonomiskt överskott går tillbaka till verksamheten
och inte tas ut som ekonomisk vinst av medlemmarna?
- Vad händer när en medlem begär utträde ur den ekonomiska föreningen?
Personalkooperativa daghem kan naturligtvis bara utgöra ett komplement
till kommunal barnomsorg och det är självklart att kommun och länsstyrelse
är tillsynsmyndigheter.
Vi har här enbart snuddat vid några av de frågor som bör belysas. Det är
väsentligt att få dem granskade och vi föreslår därför att frågan om personalkooperativa
daghem som komplement till kommunal barnomsorg snarast utreds.
7