Motion till riksdagen
1989/90:So608
av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m)
Statsbidraget till kristna förskolor
I de flesta västländer är det självklart att föräldrar skall kunna välja en förskola
med kristen inriktning eller en kristen skola för sina barn. Det finns
också många sjukhem eller vårdhem med en kristen inriktning.
I Sverige är motsvarande möjligheter utomordentligt begränsade. Vi har
under en följd av år föreslagit betydande förbättringar i detta avseende utan
att någon förbättring har skett. Vi återkommer därför med förslag som är
ägnade att avsevärt förbättra möjligheterna att driva kristna förskolor, skolor
eller sjukhem utan att det blir dyrare för den enskilde.
Kristna förskolor får inte missgynnas
Samfund, ideella organisationer och föräldrakooperativ kan numera få statsbidrag
för sin förskoleverksamhet under förutsättning att den finns med i den
kommunala barnomsorgsplanen, att förskolan är öppen minst åtta timmar
om dagen och att den inte drivs av svenska kyrkans församlingar.
Det innebär att katolska församlingar, mosaiska trosbekännare, frikyrkor
och ideella organisationer i övrigt kan få statsbidrag för heltidsförskolor.
Svenska kyrkans förskolor är däremot helt undantagna för möjligheten till
statsbidrag till såväl hel- som deltidsförskolor.
Det är enligt vår mening också orimligt att deltidsförskolor endast skall
kunna få statsbidrag om de drivs av kommunen, däremot inte av t.ex. kristna
organisationer. Många föräldrar har en stark önskan att deras barn skall få
del av kristen förskoleverksamhet med lek, ansvarstagande, gemenskap,
bön och andakt. Vi har svårt att se varför inte en församling skall få anordna
sådan utan diskriminerande statsbidragsregler. Nuvarande regler innebär ju
att hela kostnaden för deltidsförskolan (för svenska kyrkan också för heltidsförskolan)
faller på församlingen, samtidigt som dess medlemmar får vara
med att betala kommunala deltidsförskolor.
Kyrkomötet har redan hösten 1986 hemställt hos regeringen om sådana
förändringar av gällande lagstiftning att statsbidrag skall kunna utbetalas för
barnomsorg bedriven av svenska kyrkan. Inget har dock vidtagits i frågan
från regeringens sida.
Vi föreslår därför att även deltidsförskolor som drivs av svenska kyrkan
eller annan huvudman skall få rätt till statsbidrag. Deltidsförskolor bör dess
utom få samma andel av de verkliga kostnaderna täckta genom statsbidrag
som heltidsförskolorna.
Vidare bör även heltidsförskolor som drivs av svenska kyrkan få samma
rätt till statsbidrag som andra heltidsförskolor.
Underlätta bildandet av kristna friskolor
Sverige har i dag ett mycket litet antal fristående skolor. Ändå är fristående
skolor en del av de förpliktelser Sverige åtagit sig inom ramen för internationella
konventioner. Vi är för vår del övertygade om att fristående skolor
skulle verka vitaliserande på hela skolväsendet.
För att över huvud taget kunna få statsbidrag skall en fristående skola ha
fungerat i tre år. Detta innebär mycket stora ekonomiska uppoffringar för
föräldrar eftersom de samtidigt på sina skattesedlar måste betala kostnaderna
för den offentliga skolan. För att statsbidrag skall utgå krävs också att
den fristående skolans utbildning skall utgöra ett ”önskvärt" komplement till
utbildningen inom det allmänna skolväsendet. Där är alltså uttryckligen de
fristående skolornas förmodade nytta för det allmänna som är avgörande för
om statsbidrag skall utgå eller inte.
Ett sådant synsätt kan vi givetvis inte ställa upp på. Det är i stället föräldrarnas
och elevernas önskemål och krav som måste utgöra utgångspunkten.
Statsbidrag måste också utgå till kristna och andra fristående gymnasieskolor.
Detta blir möjligt om de statliga och kommunala bidragen för utbildning
läggs om så att de följer elevernas val av skola. Denna rätt till bidrag skall
gälla oavsett om valet är en fristående skola eller ett val av skola inom det
offentliga skolsystemet.
Mångfald inom sjukhemsvården
För den som långvarigt är bunden vid sjuksängen och inte längre kan stanna
kvar i sitt eget hem är det särskilt viktigt att kunna påverka vårdens utformning
och inriktning. Detta är dock i dag få förunnat. Patienten anvisas i allmänhet
en plats av landstinget eller hänvisas hit eller dit. Mycket få har ekonomiska
möjligheter att själva välja sjuk- eller vårdhem.
Sjuk- och vårdhemmen betalas med landstingsskatt. De enskilda sjukhem
soms finns lever ofta farligt även om patienterna trivs och de normalt kostar
väsentligt mindre än de landstingsdrivna. De är nämligen helt beroende av
landstingens större eller mindre välvilja. Många enskilda sjukhem har fått
uppleva att kontrakten med landstingen sägs upp eller endast förnyas för ett
år i taget. Under sådana förhållanden ter det sig knappast möjligt att öppna
enskilda eller rörelsedrivna sjukhem med viss inriktning, även om det finns
ett stort intresse för detta.
Vi vet att det skulle betyda mycket för människors trygghet och livskvalitet
om möjligheter i stället öppnades för de långtidssjuka att på lika villkor
välja mellan många olika sjukhem med olika utformning eller inriktning.
Också sjukhem med t.ex. en kristen inriktning skulle säkerligen tillkomma.
Invandrare med annan trosuppfattning där deras eget språk talas och deras
egen religion utövas.
Mot. 1989/90
S06O8
6
Detta bör ske genom en utbyggnad av den allmänna och obligatoriska
sjukförsäkringen till en sjukvårdsförsäkring. Väljer patienten landstingets
sjukhem tillfaller sjukvårdsförsäkringen landstingets kassa. Väljer patienten
i stället ett enskilt eller rörelsedrivet sjukhem, kanske i någon församlings
regi, följer sjukvårdsförsäkringen med patienten dit. Patientens egen avgift
skulle i båda fallen bli densamma.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att svenska kyrkans och andra deltidsförskolor
som drivs av annan huvudman än kommunen skall få samma
statsbidrag som de kommunala deltidsförskolorna,
2. att riksdagen beslutar att även svenska kyrkans heltidsförskolor
skall få samma statsbidrag som de kommunala heltidsförskolorna,
[att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya statsbidragsbestämmelser
till kristna och andra fristående grundskolor och gymnasieskolor
utifrån principen om att stöd skall utgå på samma sätt som
stöd utgår till skolor i offentlig regi,1]
[att riksdagen hos regeringen begär förslag till en allmän och obligatorisk
sjukvårdsförsäkring, där försäkringen följer patienten också
vid val av alternativa sjukhem med t.ex. kristen inriktning.2]
Stockholm den 18 januari 1990
Ingegerd Troedsson (m)
Anders Björck (m) Filip Fridolfsson (m)
Göran Astrand (m)
Mot. 1989/90
S06O8
1 1989/90:Ub219
2 1989/90:Sf248
7