Motion till riksdagen
1989/90: So521

av Claes Roxbergh m.fl. (mp)
Värdig vård

En värdig vård innefattar både den vårdade och den vårdande.Vad vi i dag
måste eftersträva är en genomgripande förändring av relationen mellan vårdad
och vårdare. För patienten är bördan av sjukdomen lika med summan
av de försämrade livsvillkor, som sjukdomen skapar. De patientupplevda
problemen måste bli styrande för vårdens inriktning. Vid kroniska sjukdomstillstånd
och långvarig rehabilitering är ofta de psykiska och sociala
problemen mest besvärande. Det räcker inte att behandla patienten som en
trasig apparat som skall lagas.

Om patienten upplever sig må bättre av alternativ vård och därför fungerar
bättre i sociala livet bör patienten uppmuntras att få denna vård. Målsättningen
för vården skall vara att den alternativa och den etablerade sjukvården
skall samverka för patientens bästa. Prestige mellan de olika vårdformerna
får inte lägga hinder i vägen för en optimal vård.

Patientinformation och patientinflytande inom vården bör öka. För att
minska vårdtrycket bör undervisning i egenvård ges i sjuk-och hälsovård och
via skolor och vårdskolor. Alla landsting bör distribuera en mindre lärobok
i ämnet, som kan fås gratis på vårdcentraler, apotek och i skolorna. I dag har
inte alla landsting denna information.

Många småkrämpor kräver inte läkarvård, bara vila. Människan består av
kropp och själ. Hälften av våra sjukdomar beräknas vara psykosomatiskt betingade.
De många stressfaktorer som nutidsmänniskan måste leva med
medför andlig och kroppslig förslitning i förtid.Vi måste eftersträva en socialt
bärkraftig miljö där människor utför meningsfullt arbete i en lagom takt.
En minskning av dagens kroppsliga och själsliga utslagning är nödvändig.

Med stigande andel äldre i befolkningen ökar kraven på insatser inom
vård, långvård och annan äldreomsorg. Vi kan inte bygga ut alternativt
boende på bekostnad av institutionsvården för de äldre utan att kunna ta
hand om dem som behöver den senare boendeformen. Vi måste förstärka
båda delarna samtidigt. Först då får våra gamla verklig valfrihet under åldrandets
olika skeenden.

I livets slutskede skall alla som så vill kunna få sluta sina dagar hemma
eller i annan hemlik och lugn miljö.

Det är viktigt att sjukdomsbidragande miljöfaktorer uppmärksammas, redovisas
och leder till adekvata åtgärder. En ständig översyn av verksamheten
bör ske för att ge möjlighet till att minska kostnaderna, exempelvis genom

omprövning av vårdformer och vårdrutiner, identifiering av ”flaskhalsarna”
inom vården med åtföljande åtgärder, få ner överambitiös användning av
mediciner, laboratorieprover och röntgenundersökningar samt användningen
av engångsmaterial.

Att ge en värdig vård skänker arbetsglädje och tillfredsställelse för den
som är anställd i vården. Att ständigt vara jäktad när man har hand om sjuka
och /eller gamla människor är stressande både för vårdare och den vårdade.

Arbetstiderna måste kortas, schemaläggningen förbättras och lönerna
ökas så att vårdyrkenas status höjs.Vården måste ur alla synvinklar bli
mänsklig och värdig.

Sammanfattningsvis föreslås följande åtgärder:

1. att patientorganisationerna bör ha ökat inflytande över hälso- och sjukvården,

2. att kroppssjukvården och socialtjänsten får bättre tillgång till psykologisk
expertis för såväl utredning i enskilda fall som för utbildning av personal,

3. att patienter som vill ha saklig information om alternativa behandlingsmetoder
skall kunna få denna och att samarbetet mellan den alternativa vården
och den etablerade sjukvården utökas,

4. att hälsofrämjande verksamhet inom sjukvården får ökade resurser,

5. att åsikten att människor mår bäst av att få vistas i sina hem inte får
bli ett argument för att minska och försämra institutionsvården under det
närmaste decenniet,

6. att all vård av äldre på institution sker under värdiga former och att de
äldre får bo i eget rum med egna möbler,

7. att alla som så vill bör få sluta sina dagar hemma eller i annan hemlik
och lugn miljö.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av förslag till åtgärder för värdig vård.

Stockholm den 13 januari 1989

Claes Rox bergh (mp)

Anita Stenberg (mp) Inger Schörling (mp)

Marianne Samuelsson (mp) Ragnhild Pohanka (mp)

Eva Goés (mp)

Mot. 1989/90
So521

gotab 99980, Stockholm 1990

16