Motion till riksdagen
1989/90:So513

av Ingrid Ronne-Björkqvist och Barbro
Westerholm (båda fp)
Abortförebyggande åtgärder

Antalet aborter höll sig på ungefär samma nivå under de tio första åren sedan
1974 års abortlag tagits. Sedan 1985 har en oroande ökning skett både i
antalet aborter per 1 000 kvinnor i ålder 15-44 år och i absoluta tal. Detta
är naturligtvis helt oacceptabelt. Kraftfulla åtgärder måste nu sättas in för
att vända utvecklingen mot en nedgång i abortsiffrorna.

Socialstyrelsen presenterade för ett år sedan en lägesrapport och ett omfattande
åtgärdspaket. Man avsåg att bl.a. genom överläggningar med lanstingsförbundet,
svenska kommunförbundet och aids-delegationen söka
komma till rätta med den oroande abortutvecklingen genom åtgärder både
centralt, regionalt och lokalt. Det är av stor vikt att regeringen uppmärksamt
följer utvecklingen och agerar på ett kraftfullt sätt om förväntad nedgång av
antalet aborter uteblir. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

I Norge bedrivs sedan drygt tio år rådgivning för gravida kvinnor i kris
genom "Landsrådet for A AN". Verksamheten drivs ideellt i samarbete mellan
en rad organisationer. Man står till tjänst med graviditetstest, mödrahälsovård
, social rådgivning, stödfamiljer och i viss omfattning också krisbostäder.
Byråerna, som drivs med både statligt och kommunalt stöd, har visat
sig vara ett värdefullt komplement till den rådgivning som bedrivs i offentlig
regi.

I Sverige håller för närvarande liknande samarbetsprojekt på att växa
fram på skilda håll. En övergripande ”Förening för Alternativ till Abort i
Sverige”(AAS) är verksam sedan ett år. Lokala föreningar har bildats i Göteborg,
Linköping, Uppsala och Stockholm. På andra håll finns kommittéer,
som planerar att bilda lokala föreningar.

I Göteborg har man hunnit längst. Man har haft tillgång till lokaler sedan
maj 1989 och har kommit igång med en rådgivningsbyrå med en deltidsanställd
föreståndare. Professor Lars Hamberger, som är ansvarig för abortverksamheten
vid kvinnokliniken, Sahlgrenska sjukhuset, har i en skrivelse
vädjat om stöd för Stiftelsen Alternativ till Abort. Han skriver bl.a.:”Stiftelsen
har också genom sin organisation större möjligheter än vi själva att genomföra
en del av de stödåtgärder som synes mest angelägna. Jag vill mot
denna bakgrund varmt rekommendera Stiftelsen Alternativ till Abort i Göteborg
och vädja om ekonomiskt stöd för stiftelsens verksamhet” Göteborgs
sjukvårdsstyrelse har beslutat om ekonomiskt stöd till stiftelsen i Göteborg.

Verksamheten i Norge har utvecklats till ett eftersökt och uppskattat alter

nativ. Liknande projekt bör kunna fylla ett behov också i Sverige. De projekt
som är på gång i Sverige bör därför uppmuntras och följas med stor uppmärksamhet.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om abortförebyggande åtgärder det anförda,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om alternativa rådgivningsbyråer.

Stockholm den 25 januari 1990

Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) Barbro Westerholm (fp)

Mot. 1989/90
So513

14