Motion till riksdagen
1989/90:So503

av Lena Öhrsvik och Ulla Johansson (båda s)
Ökade insatser för personer med epilepsi

Det finns ca 100 000 personer i vårt land med epilepsi av varierande grad.
Antalet nytillkomna beräknas till 4 000/år.

Det stora flertalet personer med epilepsi lever ett helt normalt liv med familj
och arbete, dock har mer än hälften dålig anfallskontroll. Man lever
också med ständig medicinering där biverkningar inte kunnat elimineras. De
sociala kontakterna försvåras eftersom personer med epilepsi inte vågar gå
ut och blanda sig med allmänheten. För många gäller dessutom oftast rädsla
och osäkerhet inför framtiden. Ungdomarna har här en särskilt utsatt situation.

Resurserna för diagnostik, vård och rehabilitering är på många håll i
landet dåligt utbyggda. De flesta sjukhus saknar neurolog. Det psykologiska
stödet är minimalt och operationsmöjligheterna begränsade. För närvarande
genomförs t.ex. endast ett 50-tal operationer per år, medan behovet är drygt
3 000. Majoriteten av de opererade blir helt bra och ytterligare en stor grupp
blir bättre.

Förstärkta insatser är nödvändiga inom detta område. Den medicinska
kunskapen utvecklas ständigt. Detta ger med största sannolikhet ökade samhällsekonomiska
vinster. Insatserna kan t.ex. gälla upplysning och information,
diagnostik, inrättande av behandlingsteam, fler operationer, forskning
beträffande mediciner, utbildning av läkare och annan personal.

Regeringen bör i överläggningar med sjukvårdshuvudmännen ta upp frågan
om ökade satsningar på epilepsivården. Därvid bör också de stora regionala
skillnaderna diskuteras.

Vi förutsätter att den planerade och tidigare av regeringen utlovade expertkonferensen
snarast kommer till stånd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökade insatser för personer med epilepsi.

Stockholm den 23 januari 1990

Lena Öhrsvik (s)

Ulla Johansson (s)