Motion till riksdagen
1989/90:So493

av Gullan Lindblad och förste vice talman
Ingegerd Troedsson (båda m)
Rättspsykiatrin

Rättspsykiatrins situation fortfarande olöst

Rättspsykiatrins situation i Sverige har länge varit skandalomsusad. Sverige
har helt enkelt inte följt gällande lag på området vad gäller väntetiderna till
rättspsykiatriska undersökningar. Sjuka människor har fått sitta i isoleringscell
i flera månader i väntan på undersökning. Stark kritik mot väntetiderna
har riktats bl.a. från Kriminalvårdsstyrelsen, JO, Riksrevisionsverket och
riksdagen och ärendet är även föremål för Europarådets granskning. Riksdagens
konstitutionsutskott hade en offentlig utfrågning av förre socialministern
den 27 februari 1989 i ärendet.

Av socialstyrelsens anslagsframställning för budgetåret 1989/90 framgår
att vissa förbättringar av effektiviteten kunnat genomföras det senaste året.
”Styrelsen får emellertid framhålla att den rättspsykiatriska organisationen
med befintlig struktur och minskande resurser kommer att ha stora svårigheter
att fullgöra sina arbetsuppgifter utan ur rättssäkerhetssynpunkt stötande
häktesköer.”

Styrelsen säger vidare: ”Den rättspsykiatriska organisationen har under
decennier haft svårt att hålla den lagstiftade undersökningstiden på sex

veckor Köerna av väntande undersökningsfall på häktena har rönt

stark kritik.”

En segsliten historia

Redan 1981 föreslogs att rättspsykiatrin skulle överföras till landstingen.

År 1985 gav regeringen statens förhandlingsnämnd i uppdrag att träffa avtal
med berörda landsting och Göteborgs kommun om ett överförande av
den rättspsykiatriska verksamheten till dem. Förhandlingar har sedan dess
pågått med landstingsförbundet fram till den 10 november 1988, då förhandlingarna
avbröts p.g.a. att parterna stod alltför långt från varandra.

Av budgetpropositionen framgår nu att regeringen den 21 december 1989
gett en person i uppdrag att träffa avtal med landstingsförbundet i frågan.

Det framgår också att en viss förbättring av kösituationen kunnat förmärkas
genom en överenskommelse med Östergötlands och Västerbottens läns
landsting, om ett visst antal undersökningar fram till utgången av år 1989.
Det finns emellertid besvärliga arbetsmiljöproblem för personalen med
minskad bemanning, neddragning av verksamhet och sommarstängningar.

Det är ingen överdrift att säga att den rättspsykiatriska verksamheten fortfarande
är behäftad med svåra problem som pockar på en lösning.

I ett frågesvar den 10 oktober 1989 sade dåvarande socialministern, att en
reformering av det rättspsykiatriska utredningsförfarandet förbereds i samverkan
mellan justitie- och socialdepartementen, och att en proposition med
förslag var att vänta våren 1990.

Något förslag i. ärendet finns emellertid inte med i propositionsförteckningen
för våren 1990.-Med den erfarenhet vi har av detta segslitna ärende
misströstar vi starkt vad gäller framgångar i förhandlingarna mellan staten
och landstingsförbundet.

Statskontoret har i sin rapport ”Förändring & Förnyelse av rättspsykiatrin”
föreslagit tre alternativ. Ett alternativ förutsätter landstingskommunalt
ansvar för driften, medan de två andra förutsätter att verksamheten bedrivs
under justitiedepartementet. Vi har redan tidigare uttryckt som vår mening,
att ett fortsatt statligt åtagande bör övervägas och att verksamheten bör ligga
under justitiedepartementet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan
om rättspsykiatrins huvudmannaskap omgående måste komma till en
lösning och att det bör övervägas om inte rättspsykiatrin bör förbli ett
statligt åtagande men läggas under justitiedepartementet.

Stockholm den 24 januari 1990

Gullan Lindblad (m) Ingegerd Troedsson (m)

Mot. 1989/90
So493

6