Motion till riksdagen
1989/90:So481

av Kjell Ericsson och Jan Hyttring (båda c)
Ökad dimensionering av läkarutbildningen

Den bristande tillgången på läkare försvårar för många av landets sjukvårdshuvudmän
att upprätthålla en god hälso- och sjukvård. Det är främst i skogslänen
samt i inre delar av Götaland som svårigheterna att rekrytera läkare
är mest framträdande. Man kan därför påstå att i vissa delar av riket och då
främst i landsorten råder stor brist på läkare.

De regionala skillnaderna i antalet invånare per yrkesverksam läkare är
därför betydande. Riksgenomsnittet ligger enligt tillgänglig statistik på ca
387 invånare per läkare medan för det läkartätaste landstinget redovisas endast
251 invånare 435 per yrkesverksam läkare.

Under mottot solidarisk läkarförsörjning har i Landstingsförbundets regi
gjorts betydande ansträngningar att försöka utjämna den kraftiga regionala
oblansen i läkartillgången. Tyvärr har detta viktiga arbete inte varit särskilt
framgångsrikt. Under många år under 1980-talet inrättades i de förut läkartätaste
landstingen - landsting som ombesörjer regionsjukvård - bortemot
dubbelt så många läkartjänster som det under dessa år utbildades. Då läkarutbildningen
är förlagd till de landsting som ombesörjer regionsjukvård ligger
det i sakens natur att läkarrekryteringen i dessa landsting går lättare än
i läkarglesa landsting, som även är geografiskt belägna längre bort från utbildningsjukhusen.

I landstinget i Värmland finns 146 läkartjänster inrättade i öppen vård.
Härav är 33 tjänster vakanta den 15 januari 1990. Av totala antalet inrättade
läkartjänster i öppen vård är 23 % vakanta. I norra och västra Värmland är
över 30 % av läkartjänsterna vakanta.

I sluten vård har landstinget i Värmland 299 läkartjänster inrättade, varav
55 tjänster är vakanta. Det är 18 % av antalet inrättade läkartjänster i sluten
vård.

Mot den här redovisade bakgrunden är det ofrånkomligt att med skärpa
aktualisera frågan om en utökning av platserna inom läkarutbildningen.
Men det behövs också nya idéer och konstruktiva förslag som gör att läkartjänster
i landsorten blir mer attraktiva att söka. Här redovisas några åtgärder
och förslag som enligt min uppfattning bör främja det löpande rekryteringsarbetet
ute i landstingen.

- Läkartjänster i landsorten som motiverar en högt prioriterad rekrytering
bör öronmärkas.

- Dessa färdiga läkarspecialister kontraktsanställs under ett bestämt antal
år.

- Anställningskontraktet ges den utformningen att vederbörande specialist
förbinder sig att tjänstgöra på aktuell tjänst mot att staten för varje år
kontraktet gäller minskar läkarnas studieskuld med ett betydande belopp.
Studieskulden för en nybliven specialistläkare torde i normalfallet
överstiga 200 000 kr. En väsentlig minskning av studieskulden borde
kunna göra läkartjänsterna i landsorten attraktiva.

- Om anställningskontraket bryts av icke godtagbara skäl skall återbetalning
givetsvis komma i fråga.

- När kontraktstiden utgått, görs ny bedömning av sjukvårdshuvudmannen
om läkartjänsten för ytterligare en tidsbestämd period bör prioriteras
enligt kontraktsmetoden.

Det kan i förstone synas stötande att ge ekonomiska förmåner till relativt
välbetalda befattningshavare inom den akademiska offentliga sektorn. Mot
en sådan invändning måste beaktas såväl sjukvårdshuvudmännens som den
breda allmänhetens krav på en fungerande sjukvård även för landsortens invånare.
Det senare måste anses väga tyngre. En mer tillgänglig läkarvård
också för befolkningen i landsorten och den trygghet detta ger är mer betydelsefull
än invändningar om ekonomiska förmåner till en personalkategori
som är utomordentligt betydelsfull för att ge människorna en god och trygg
sjukvård.

Det kan också vara rimligt att tro att många läkare med kontrakt kommer
att uppleva såväl sitt arbete som sin arbetsmiljö så positiv att de stannar kvar
på orten efter kontraktstidens utgång.

För att komma till rätta med den ytterst besvärliga läkartillgången i landsorten
är det nödvändigt med både en utökning av läkarutbildningen och åtgärder
som främjar läkarrekryteringen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utökning av läkarutbildningen och rekryteringsbefrämjande
åtgärder för läkare till landsorten.

Stockholm den 24 januari 1990

Kjell Ericsson (c) Jan Hyttring (c)

Mot. 1989/90
So481

11