Motion till riksdagen
1989/90:So456
av Ingegerd Sahlström m.fl. (s)
Rehabiliteringen av patienter med svåra skalleller
hjärnskador
Varje år uppsöker 25 000 personer den svenska sjukvården på grund av skador
mot huvudet. Majoriteten av dessa har s.k. lätta skallskador. Många av
skadorna är orsakade av olyckor i trafiken. Ca 1 000 personer har svåra
skallskador och ca 300 av dem bedöms som mycket svåra, med en lång tid av
medvetslöshet som följd. Patienterna tas om hand vid akutmottagningarna.
Det akuta omhändertagandet anses som mycket bra i Sverige. Även i glesbygden
finns beredskap för snabba transporter till akutmottagningar.
Problemet med de skall/hjärnskadade patienterna uppstår när den akuta
vården är klar. Patienterna remitteras då till exempelvis kirurgisk eller ortopedisk
klinik. Vid dessa kliniker har man oftast ingen eller ringa erfarenhet
av medvetslösa patienter. Antalet fall per klinik är mycket lågt och personalen
har ingen träning i att handha dessa fall. Ett annat problem är avsaknaden
av findiagnostik för bedömning av patienternas rehabiliteringsförmåga.
Hur klarar man att bedöma om en patient kan rehabiliteras? Idag saknar
dessa kliniker resurser till diagnostik och behandling. Detta innebär risk för
att personer får grava handikapp, som eventuellt kan undvikas. Det är ofta
unga människor som drabbas, lidandet är stort och vården är mycket dyr.
Organiska hjärnskador kan identifieras med modern teknik som datortomografi
eller Magnetic Resonance och de terapeutiska åtgärder som behövs
är möjliga att göra. Organskadorna leder i sin tur till olika typer av funktionsstörningar
t.ex. förlust av medvetandet. Idag finns möjlighet att bedöma
storleken av eventuella funktionsbortfall hos en medvetslös patient.
Det kan göras med Positions emissions tomografi (PET). Utrustningen har
emellertid höga investeringskostnader. Hittills har den endast använts för
forskningsändamål. Om man rutinmässigt utförde PET-undersökningar på
svårt skall/hjärnskadade patienter skulle ett större antal konstateras som rehabiliteringsbara.
Rehabiliteringen måste starta så fort som möjligt efter
skadan för att vara så optimal som möjligt. Idag finns exempel på patienter
som vårdats och tränats av sina anhöriga, stora individuella framsteg har
gjorts trots att prognosen bedömts som ytterst pessimistisk. Dessa patienter
har kunnat återvända till ett relativt normalt liv. Sjukvården har i dessa fall
inte kunnat erbjuda adekvat träning.
Inrättandet av en specialklinik i landet för patienter med svåra skall/hjärnskador
skulle innebära ovärderliga möjligheter till rehabilitering av dessa
patienter. Genom en koncentration av vården skulle den senaste specialut
1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr So455- 460
rustningen kunna anskaffas. Personalen på en specialklinik kan också ge patienterna
den specifika vård och träning som behövs.
Den vård som i dag erbjuds patienterna med svåra skall/hjärnskador är
mycket dyr. Vårdavgiften för en plats på ortopedisk klinik är 3 500-4 000
kr./dag. Inrättandet av en specialklinik skulle ej innebära höjda kostnader kanske
skulle t.o.m. patienterna till en lägre kostnad erbjudas bättre vård,
omsorg och träning för rehabilitering än vad som är fallet i dag. En specialklinik
för rehabilitering av svårt skall/hjärnskadade patienter är en satsning
på höjd livskvalitet för redan hårt drabbade personer.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av en specialklinik för rehabilitering av
patienter med svåra skall-/hjärnskador.
Stockholm den 23 januari 1990
Ingegerd Sahlström (s)
Ulla Pettersson (s) Gunnar Thollander (s)
Sverre Palm (s) Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Mot. 1989/90
So456
4