Motion till riksdagen
1989/90:So447
av Birger Rosqvist och Sven-Gösta Signell
(båda s)
Varningstext om dioxiner på cigarettförpackningar
En färsk japansk undersökning visar att tobaksrök innehåller förhållandevis
stora mängder dioxiner. En person som röker fler än femtio cigaretter om
dagen utsätts för högre halter än de svenska riskbedömningarna tillåter, skriver
Göran Löfroth, professor i miljömedicin vid Nordiska hälsovårdshögskolan
i Göteborg.
Dioxiner är ett samlingsnamn på ett antal klorerade ämnen. Under senare
år har det kommit ett antal rapporter om dioxinernas förekomst och varningar
för negativ påverkan på mänskliga organ och i människokroppen.
Den svåra olyckan i Seveso i Italien orsakade stora utsläpp av dioxiner
med förödande konsekvenser för befolkning och kringliggande natur. Dioxinernas
farlighet kom härigenom att ännu mera belysas och tilldra sig intresse.
Året efter Sevesoolyckan rapporterades för första gången att dioxiner
förekom i rökgaser från sopförbränning. Dioxiner tycks kunna bildas nästan
varhelst klor i någon form, värme och organiska ämnen eller kol finns.
Dessa tre faktorer värme, organiska ämnen och klor förekommer tillsammans
bl.a. vid tobaksrökning. Redan 1980 publicerade en amerikansk grupp
att man funnit dioxiner i cigarettrök. Flera år senare, 1987, skrev naturvårdsverket
i en rapport: ”Tid efter annan dyker rykten om dioxiner i cigarettrök
upp, men hittills har det inte gått att få tag i några tillförlitliga mätdata.”
Man kanske inte ansåg att artikeln i den amerikanska tidskriften Science var
tillförlitlig. Naturvårdsverket föreslog dock att man borde kartlägga situationen.
Enligt den nu presenterade japanska rapporten producerar varje cigarett
i medeltal 65 pikogram dioxin uttryckt som dioxin-ekvivalenter enligt den
beräkningsmetod som nu används i Norden. Askan innehöll mycket små
mängder, fimpen ca 4 pikogram och röken 60-61 pikogram per cigarett.
Pikogram är ju något mycket litet, men den officiella riskbedömningen i
Sverige är att man vid långvarig exponering inte bör utsätta sig för mer än 35
pikogram dioxiner per vecka och kg kroppsvikt. Det är lätt att räkna ut att
en rökare kan överskrida detta gränsvärde vid rökning av 5-10 cigaretter
per dag.
Situationen kan vara värre än vad siffrorna nu anger. Någon undersökning
av dioxiner i sidorök, den rök som passivrökaren utsätts för mest, finns heller
inte. Men bildas dioxiner i huvudröken så bildas de även i sidoröken och
troligen i större mängder.
Som speciellt alarmerande har vissa rapporter om dioxiners förekomst i
bröstmjölk uppfattats. Det gäller då överföringen från moder till barn.
Den sammansättning av olika dioxiner som produceras med tobaksrök
tycks ha en likhet med den sammansättning som finns i bröstmjölk och humanfett.
Det är inte osannolikt att en betydelsefull del av dioxiner i bröstmjölk
orsakas av exponering till tobaksrök. Eftersom dessa dioxiner har en
mycket lång uppehållstid i kroppen så kan rökning eller annan exponering
för tobaksrök i tonåren ge utslag i bröstmjölken i 20- och 30-årsåldern. Vi
anser detta vara särskilt alarmerande med tanke på det höga antalet tobaksrökande
tonårsflickor i vårt land.
Det närmaste det svenska dioxinprogrammet kommit problemet med rökning
och dioxiner är analys av cigarettpapper. Ett meddelande (Kemisk tidskrift,
nr 11, 1988) visar att cigarettpapper innehåller ungefär 0,2 pikogram
dioxin-ekvivalenter per cigarett.
Viss upplysning om cigarettrökens farlighet anges på cigarettpaketen.
Men paketen för ett av våra vanligaste cigarettmärken innehåller också
följande text:
Denna cigarett (märket) framställs av särskilt utvalda tobakssorter. Tillsammans
med en speciell typ av filter ger dessa en lätt behaglig rök med fin,
naturlig smak och en särskilt låg halt av kolmonoxid, tjära och nikotin.
Ingenting om dioxin finns angivet på paketen. Inte heller kan man läsa något
om påverkan på andra av sidorök och inte heller något om påverkan på ammade
små barn.
Vi anser att den japanska forskningsrapporten och de varningar som
denna och professor Löfroths kommentarer härtill innebär måste observeras
från ansvarigt svenskt myndighetshåll. Bland alla de miljöfrågor som aktualiseras
från vissa s.k. miljövänners håll nämns sällan problemet med
cigarettrökningen. Vi anser för vår del att detta stora problem, som med god
vilja skulle gå att bemästra, ännu mera bör observeras och därigenom på sikt
kunna undanröjas. Ett sätt är att tillse att varningstext på cigarettpaketen
verkligen tar med de risker som såväl rökare som omgivning utsätts för av
cigarettrökning. Det vore bättre än talet om ”lätt behaglig rök...”
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om varningstext på cigarettförpackning.
Stockholm den 18 januari 1990
Birger Rosqvist (s) Sven-Gösta Signell (s)
Mot. 1989/90
So447
6