Motion till riksdagen
1989/90:So446
av Birger Rosqvist m.fl. (s)
Skärpt kontroll vid receptutskrivning av
narkotiska preparat
Trots alla de åtgärder som sätts in för att komma tillrätta med narkotikamissbruket,
nödgas vi ändå konstatera att missbruket med alla sina negativa följder
är stort. Den som vill komma över narkotiska preparat tycks inte effektivt
nog hindras av de åtgärder som hittills vidtagits mot exempelvis insmuggling
eller av gällande regler att försvåra och stoppa tillgången.
För medicinskt bruk finns i Sverige ett flertal preparat som i författning
klassificeras som narkotika. Det rör sig om i huvudsak två grupper av preparat,
lugnande medel och sömnmedel (t.ex. Valium och Mogadon), respektive
smärtstillande preparat av morfintyp (ex. Morfin och Ketogan). Dessa
finns tillgängliga i olika former: tabletter och injektionslösningar.
Gemensamt för båda grupperna är att en tillvänjningsrisk och därav orsakad
risk för missbruk föreligger när sådana preparat ordineras av läkare i
medicinskt syfte. Ett beroende kan således uppstå redan vid medicinskt
bruk. Dessutom kan sådana som narkotika klassade preparat användas som
ersättning för andra och illegala substanser vid redan etablerat missbruk.
Bruket av narkotiska preparat förskrivna per recept omgärdas av vissa
kontrollregler. Detta gäller främst vad avser receptutformningen. Förskrivningsrätt
tillkommer endast läkare och tandläkare. Trots detta förekommer
att missbrukare, på stulna receptblanketter eller genom ändringar på utskrivna
recept förfalskar förskrivningar och därmed tillskansar sig sådana
medel. Detta innebär för patienten där läkare förskrivit medlen att läkarens
kontroll över förskrivna mängder uteblir och därmed ökar risken för tillvänjning.
För den etablerade missbrukaren ger det en möjlighet till fortsatt missbruk.
Till dessa problem kommer också att förskrivning av narkotiska preparat
i icke oväsentlig mängd sker av läkare som fråntagits sin förskrivningsrätt.
Dagens kontrollsystem har visat sig otillräckligt. Det är uppenbart att en
skärpning av rutinerna kring förskrivningen av narkotiska preparat är nödvändig.
Problemet är i stort en fråga för samarbete mellan öppenvården och
apoteken.
En central registrering av narkotikarecept, sorterade efter patient, torde
vara förenad med betydande sekretess- och integritetsproblem. Detsamma
gäller för ett motboksliknande system.
För att undvika förfalskningar och illegal förskrivning vore enligt vår mening
en lösning att inrätta ett återrapporteringssystem mellan expedierande
apotek och förskrivande läkare i varje enskilt fall. Detta kunde dessutom
kombineras med central registrering av recept, sorterade efter förskrivande
läkare. En sådan åtgärd skulle också bidra till att förhindra missbruk av förskrivningsrätt
men samtidigt förena krav på kontroll och sekretess.
Kampen mot narkotikamissbruket är en av de viktigaste samhällsfrågorna.
Tillgång och åtkomlighet måste motverkas effektivt och kraftfullt.
Missbruket måste bekämpas när det uppstått. Åtgärder och krafttag måste
också sättas in för att narkotikaberoende och därav föranlett missbruk inte
skall uppstå. Detta gäller särskilt vid receptutskrivning av medicinska preparat
som klassats som narkotika.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att förhindra narkotikamissbruk genom
skärpt kontroll vid receptutskrivning av narkotiska preparat.
Stockholm den 23 januari 1990
Birger Rosqvist (s)
Lena Öhrsvik (s) Bengt Kronblad (s)
Mot. 1989/90
So446
4