Motion till riksdagen
1989/90: So312

av Martin Olsson och Kersti Johansson (båda c)
Åtgärder för att begränsa tobaksbruket

Tobaken är liksom alkoholen orsak till synnerligen stora folkhälsoproblem.
12 000 svenskar dör varje år av tobaksrök har NTS, nationalföreningen för
upplysning om tobakens skadeverkningar, rapporterat. Det innebär att vart
sjätte dödsfall i vårt land orsakas av tobaksrelaterade sjukdomar. Ingen annan
känd ohälsofaktor i vårt samhälle är så allmänt accepterad och medför
sådana hälsokonsekvenser som tobaksbruket.

Mot bakgrund av tobakens skadeverkningar är det anmärkningsvärt att
samhällets insatser för att begränsa tobaksbruket inte är betydligt mer omfattande.
Med hänsyn till att statens intäkter på tobaksskatten är drygt fem
miljarder kronor är det också anmärkningsvärt att anslagen för upplysning
m.m. om tobakens skadeverkningar endast uppgår till 2—3 milj. kr.

Vi har de två senaste åren begärt (motionerna 1987/88:So472 och
1988/89:So418) att ett samlat program borde utarbetas för att begränsa tobaksbruket.
Dessa motioner har avslagits (SoU 1987/88:19 och SoU
1988/89:14). Däremot bifölls 1988 (LU 1987/88:13) vår motion 1986/87:L709
med krav på utredning om annonsförbud för tobaksvaror.

Vi vill nu åter ta upp frågan om ett samlat program eller samlade åtgärder
för att begränsa tobaksbruket, varvid bland det viktigaste måste vara att
kunna hindra att den unga generationen blir rökare.

Som framhållits i olika sammanhang råder det inte längre någon tvekan
om att tobaksrökning är det mest cancerframkallande ämnet i vår miljö. Det
har blivit allt mer klarlagt att det inte endast är de som själva röker som drabbas
utan även i mycket hög grad de som utsätts för passiv rökning.

På cancerkongressen i Budapest 1986 hävdade exempelvis den framstående
cancerforskaren Richard Doll att mellan 25 och 30% av all lungcancer
hos personer som inte rökt har samband med passiv rökning.

En enig kår av cancerläkare anser att det som mest skulle minska dödligheten
i cancer vore en minskad tobakskonsumtion.

Vi vill även erinra om att gravida kvinnors rökning är till skada för fostret.

Tandläkarna har även börjat engagera sig i tobaksfrågan, sedan de bland
sina patienter ser hur rökarna i större utsträckning än andra har problem
med muntorrhet, dålig andedräkt och tandlossningssjukdomar samt ökad
benägenhet för karies.

En ryggforskare har visat att en kärlsammandragning som följer av rök

Mot. 1989/90

So312

Anslag för upplysning

Med hänsyn till sambanden mellan tobaksbruk och hälsorisker är det självklart
att betydande delar av våra sjukvårdsresurser tas i anspråk för tobaksrelaterade
sjukdomstillstånd. Tobaksbrukets hälsoeffekter leder även till
andra former av samhällsekonomiska förluster på grund av produktionsbortfall
orsakat av sjukfrånvaro från arbetet, förtidspensionering och för tidig
död. Enligt beräkningar som gjorts av Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi.
IHE, medför de rökningsrelaterade produktionsförlusterna en årlig
minskning av Sveriges BNP med mer än 4 000 miljoner kronor. Mot bakgrund
av tobakens skadeverkningar finner vi det förvånande att samhällets
insatser för att begränsa tobaksbruket är så anmärkningsvärt små.

Vad gäller medel för upplysning och andra åtgärder för att minska tobaksbruket
vill vi erinra om att statens inkomster av tobaksskatt beräknas till
5 100 milj. kr. under kommande budgetår. Anslag för åtgärder mot tobakens
skadeverkningar ingår i socialdepartementets huvudtitel E 13 Bidrag till hälsoupplysning.
Detta anslag föreslås i budgeten uppgå till endast 6 764 000
kr. Hur stor del av detta belopp som avses för åtgärder riktade mot tobaksbruket
kan inte utläsas i budgetpropositionen, men uppenbarligen utgör den
delen av anslaget endast 2 å 3 milj. kr. eller cirka en halv promille av vad
staten tar in i tobaksskatt.

Vi anser att mycket starka skäl talar för att samhällets ekonomiska satsningar
för att upplysa om tobakens skadeverkningar borde vara avsevärt
högre både för att kraftfullare insatser skall kunna sättas in och för att i högre
grad uppmuntra alla dem som på ideell basis deltar i upplysnings- och opinionsarbetet.
Anslaget måste få en sådan omfattning och fördelas så att de
organisationer som verkar för begränsning av tobaksbruket kan fullgöra sina
synnerligen viktiga uppgifter.

Det bör ges regeringen till känna att detta bör beaktas i kommande budgetarbete.

Åtgärdsprogram

I Sverige bör vi i tobaksfrågan, liksom inom många andra samhällsområden,
vara uppmärksamma på vad som sker i andra länder för att se om vi bör
vidta motsvarande åtgärder. Inom EG har exempelvis i princip antagits ett
program med fjorton långtgående förslag till åtgärder mot tobaksbruket,
t.ex. gemensam prissättning, borttagande av tobaken från prisindex, användande
av priset som ett instrument för att minska konsumtionen, och förbud
mot taxfree-försäljning av tobak inom EG.

Vårt land bör mycket noga följa utvecklingen inom EG inom detta område
och överväga om motsvarande åtgärder kan bedömas lämpliga och verkningsfulla
i vårt land. Vi i Sverige bör som ett socialt föregångsland handla

ning får stora konsekvenser för diskarnas elasticitet, vilket leder till ryggbesvär.

Den medicinska kunskapen har visat att passiv rökning skadar så mycket
att det i många fall godkänts som arbetsskada.

15

så att vi ligger långt framme i en europeisk och internationell jämförelse även
när det gäller åtgärder mot tobaksbruket.

Med denna motion vill vi på nytt framhålla nödvändigheten av konsekventa
åtgärder från samhällets sida för att begränsa tobaksbruket och behovet
av att ett samlat åtgärdsprogram utarbetas.

Utöver redan nämnda behov av anslagshöjning, överväganden i anledning
av utvecklingen inom EG och det annonsförbud som vi hoppas kommer som
ett resultat av bl.a. våra motioner, vill vi ange exempel på några andra frågor
som bör prövas och övervägas både vad gäller förutsättningar för ett genomförande
och förväntade effekter, nämligen

- ökade rökfria utrymmen på arbetsplatser och motsvarande samt i offentliga
utrymmen,

- mer omfattande och verkningsfull upplysning i skolan och i övrigt till ungdomarna
om tobakens skadeverkningar,

- större samhällsstöd till organisationer som arbetar för minskning av tobaksbruket
såsom exempelvis NTS och VISIR,

- överväga om begränsningar bör införas gällande antal försäljningsställen
för tobaksvaror,

- utformning av varningstexter på förpackningarna med hänsyn till tobaksbrukets
betydande risker,

- anpassning av Tobaksbolagets policy till samhällets strävanden att begränsa
tobaksbruket.

Sammanfattningsvis vill vi erinra om att antalet tobaksrelaterade sjukdoms-
och dödsfall är mycket stort och att tobaksbruket därigenom och även
i övrigt leder till stora samhällskostnader och stort produktionsbortfall. Samtidigt
är samhällets stöd för åtgärder för att begränsa tobaksbruket synnerligen
litet och behöver ökas. Restriktioner m.m. som skall verka begränsande
på tobaksbruket behöver ses över, varvid även erfarenheter från andra länder
bör tas med i beslutsunderlaget.

Eftersom den av regeringen 1988 tillsatta utredningen (dir. 1988:23) förefaller
att ha alltför begränsade direktiv, anser vi det vara erforderligt att riksdagen
gör ett uttalande i tobaksfrågan.

Prisinstrumentet

Ett medel - vid sidan av upplysning och restriktioner - för att nedbringa tobaksbruket
är att överväga vilka skattehöjningar på tobak som behöver genomföras
för att få önskvärda begränsningar av tobakskonsumtionen.

Vi vill här inte precisera vilka skattehöjningar som kan behöva genomföras
och när så bör ske. Vi vill i stället att riksdagen skall fastslå principen att
priset på tobak, genom återkommande skattehöjningar, bör stiga med några
procent mer än den allmänna prisnivån. Endast genom en sådan prisutveckling
kan prisinstrumentet bli ett medel för att minska tobaksbruket.

Det bör ankomma på regeringen att mot bakgrund av strävandena att begränsa
tobaksbruket överväga och föreslå erforderliga successiva höjningar
av beskattningen av tobaksvaror, för att tobakspriserna skall stiga mer än
konsumentprisindex, vilket riksdagen bör ge regeringen till känna.

Vad gäller konsumentprisindex vill vi påpeka det olämpliga i att detta på

Mot. 1989/90

So312

16

verkas av höjd tobaksskatt, som därmed får till följd att en rad kompensationer
utgår eller krävs, om samhället av folkhälsoskäl ökar beskattningen av
tobak. Vi anser därför att riksdagen bör uttala sig för att ett konsumentprisindex
rensat från tobakspriserna skall räknas fram och att regeringen bör
verka för att detta index får så omfattande tillämpning som möjligt och respekteras
av bl.a. arbetsmarknadens parter.

I en annan centermotion har framförts krav om att motsvarande skall gälla
alkoholpriserna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel för upplysning syftande till en begränsning
av tobaksbruket och tobakens skadeverkningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärdsprogram för att begränsa tobaksbruket,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utnyttjande av prisinstrument för begränsning av
tobaksbruket,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett konsumentprisindex rensat från tobakspriserna.-]

Stockholm den 23 januari 1990

Martin Olsson (c) Kersti Johansson (c)

Mot. 1989/90

So312

11989/90:Sk682

2 1989/90:Fi418

17