Motion till riksdagen
1989/90:So31

av Gullan Lindblad och Birger Hagård (båda m)
med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Forskning om amalgam och andra dentalmaterial

Frågan om biverkningar av amalgam som tandlagningsmaterial har debatterats
under många år. Många människor sätter symptom i samband med
kvicksilver från lagningar med amalgam och deras oro har på senare år tagits
på allvar. Den s.k. LEK-utredningen (Lågdos-Effekter av Kvicksilver) sade
i sin rapport den 19 maj 1987 att ”amalgam är ett ur toxikologisk synpunkt
olämpligt tandfyllnadsmaterial, som skall avvecklas när lämpliga ersättningsmaterial
tagits fram”. Hittills har emellertid inga sådana presenterats.
Det har tvärtom visat sig att flera ersättningsmaterial har dålig hållbarhet
eller t.o.m. innehåller giftiga ämnen, vilket en forskare i Linköping slog larm
om hösten 1988.

Fortsatt forskning på området är mycket angelägen. Undertecknade motionärer
har i flera års tid föreslagit ökade resurser till forskning om amalgam
och andra dentalmaterial. Socialutskottet skrev - bl.a. i anledning av vår
motion - i sitt betänkande 1988/89:SoU 7 att det behövs mer forskning kring
eventuella hälsorisker med amalgam. Utskottet ställde sig därmed bakom
socialstyrelsens forskningsförslag - utarbetat av professor emeritus Lars Friberg
- liksom dess förslag om inrättandet av ett produktregister samt ett biverkningsregister.
Utskottet ansåg att forskningen i hög grad vore betjänt av
dessa register, som vi ävenledes motionerat om sedan förslagen framställdes
1986.

I socialutskottets betänkande 1988/89:SoU 28 betonades återigen vikten
av det tvärsektoriella forskningsprogrammet, till vilket det enligt beräkningar
1987 erfordrades sammanlagt ca 16 milj. kr. under en fyraårsperiod.
För att forskningsprogrammet skulle kunna genomföras i enlighet med riksdagens
intentioner anvisade riksdagen ett reservationsanslag på 3 milj. kr.
för budgetåret 1989/90. Medicinska forskningsrådet hade tidigare genom
omprioriteringar frigjort 1 milj. kr. för forskning kring amalgam. Socialutskottet
förutsatte att forskningsprogrammet fr.o.m. budgetåret 1990/91
skulle säkerställas genom ordinarie anslag. Utskottet uttalade också att det
är angeläget att man arbetar för att en gemensam nordisk forskning skall
komma till stånd när det gäller amalgamfrågan.

I socialutskottets betänkande 1989/90:SoU7 hänvisade utskottet till sitt ti

digare uttalande att forskningen i hög grad vore betjänt av ett register över Mot. 1989/90

rapporterade biverkningar liksom av införandet av ett produktregister. Ut- So31

skottet fann det angeläget att dessa frågor fick en snar lösning.

En segsliten fråga

Regeringen förhalade länge frågan om tvärsektoriell forskning och ett åtgärdsprogram
för produktkontroll och tillsyn av dentala material genom att
koppla ihop dessa förslag med frågan om tillsynen av den medicinsk-etiska
säkerheten och den förestående omorganisationen av socialstyrelsens läkemedelsavdelning.
Samtidigt med forskningspropositionen föreligger nu en
proposition om en ny myndighet för kontroll och tillsyn på läkemedelsområdet
m.m., och vi motionerar i anledning härav återigen om att frågan om
produktkontroll och biverkningsregister omgående måste komma till en lösning,
inte minst med tanke på dess betydelse för forskningen.

De viktiga frågorna rörande fortsatt forskning kring amalgamet och alternativa
tandlagningsmaterial måste få en lösning. Vi uttrycker vår tillfredsställelse
med att regeringen nu föreslår ett anslag om ytterligare 3 milj. kr.

Vi förutsätter att årliga anslag beviljas så att det av socialstyrelsen framlagda
forskningsprogrammet kan fullföljas och att en årlig uppräkning sker i förhållande
till kostnadsfördyringen.

Vid socialutskottets behandling av ärendet i maj 1989 redogjordes för en
motion ställd till Nordiska rådet av Sten Svensson (m), där han tagit upp
frågan rörande gemensam nordisk forskning kring amalgam m.m. Utskottet
uttalade enhälligt att det var angeläget att arbeta för en sådan.

Vid Nordiska rådets nyligen avhållna session redogjordes för en omfattande
remissomgång av motionen. Många tunga remissinstanser, t.ex Nordiska
läkemedelsnämnden, Finska tandläkarsällskapet, Karolinska institutet
och Lunds universitet hade uttalat sig för ett gemensamt nordiskt forskningssamarbete
genom Nordiska nämnden för odontologisk materialprovning.
Detta blev Nordiska rådets beslut, vilket ytterligare understryker frågans
vikt och betydelse.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av årliga anslag till forskning om amalgam
och andra dentalmaterial så att det av socialstyrelsen framlagda tvärsektoriella
forskningsprogrammet kan genomföras under den avsedda
fyraårsperioden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av gemensam nordisk forskning kring
amalgam och andra tandfyllnadsmaterial.

Stockholm den 16 mars 1990

Gullan Lindblad (m) Birger Hagård (m)

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr So30—41