Motion till riksdagen
1989/90:So309

av Gunnar Björk m.fl. (c)

Ny levnadsnivåundersökning 1991

Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, SOFI, har utarbetat
ett forskningsprogram för en ny levnadsnivåundersökning 1991. Undersökningen
avses bli en motsvarighet till de levnadsnivåundersökningar som
grundades på data, insamlade 1968, 1974och 1981. Dessa tre tidigare undersökningar
har finansierats genom anslag beviljade av riksdagen. Starka skäl
motiverar att riksdagen nu fattar beslut att säkerställa möjligheterna att genomföra
en ny levnadsnivåundersökning.

1968 års levnadsnivåundersökning tillkom på initiativ av den dåvarande
låginkomstutredningen. Data från denna studie, och de analyser som dessa
möjliggjorde, kom att spela stor roll för debatten om välfärdens fördelning
i Sverige, såväl i politiska som i vetenskapliga kretsar. Samtliga tre levnadsnivåundersökningar
- 1968, 1974 och 1981 - har bidragit till att ge svensk
forskning gott internationellt anseende.

På grundval av de genomförda levnadsnivåundersökningarna har ett stort
antal vetenskapliga avhandlingar, rapporter och artiklar utarbetats. Sammantaget
representerar både dessa data och den forskning, som undersökningarna
givit förutsättningar för, ett betydande vetenskapligt kapital.

Med titeln Social förändring och individuella livsförlopp har SOFI utarbetat
en forskningsansökan i januari 1990. Där redovisas bl.a. följande argument
för en ny levnadsnivåundersökning:

Materialet kommer att möjliggöra omfattande vetenskapliga analyser av hur
välfärden förändrades under 1980-talet. Hypoteser genererade ur vetenskaplig
teori och politisk debatt kommer att kunna ges empirisk prövning på
ett för forskarna lättillgängligt och högkvalitativt datamaterial. Genom att
analysera panelen och retrospektiva livsförloppsdata kommer den historiska
dimensionen i välfärden att kunna lyftas fram. Det blir möjligt att teckna
en bild över antagna samhällsförändringar under en längre tidsperiod, och
studera dessa effekter på människors livsvillkor; det gäller utvecklingen från
industrisamhälle till "post-industriellt" samhälle (Bell 1973), övergången till
en "post-nukleär" familjestruktur, där Sverige anses inta en tätposition (Popenoe
1988), den gradvisa övergången till "post-materialistiska" värderingar
(Inglehart 1977, 1990; Pettersson 1988), samt inträdet i det förmodade "2/3delssamhället".
Därutöver ger en LNU91 hittills icke existerande möjligheter
att analysera orsakssamband, och därigenom förklara och förstå sociala
fenomen. Utvidgningen av de tidigare studierna till att också innefatta livsförloppsdata
och omgivningsvariabler, speciellt vad gäller arbetsställen, pia

cerar materialet vid den internationella forskningsfronten och kan väntas ha
stor betydelse både för internationellt jämförande studier och för teori- och
metodutveckling.

De möjligheter som ett utökat levnadsnivåmaterial öppnar är således
mycket stora.

Både tid och pengar är investerade i det befintliga levnadsnivåmaterialet.
En uppföljande undersökning 1991 tillför nya perspektiv pä den kunskap,
som redan finns samlad. Därmed ökar värdet av materialen från 1968, 1974
och 1981, jämfört med om de i framtiden enbart kan användas för återblickar
och tvärsnittsstudier. Den relativt stora kostnad som är förenad med en levnadsnivåundersökning
1991 måste därför ses i detta sammanhang. Om vi avstår
från den nya levnadsnivåundersökningen förvaltar vi kunskapen dåligt möjligheterna
till uppföljning och jämförelse går förlorade och i takt med
tiden blir befintliga data allt mer inaktuella. Följderna kan bli svårigheter att
attrahera svenska forskare för empiriska studier av samhällsutvecklingen, av
sociala problem, av ojämlikheten mellan skilda sociala klasser och regioner
liksom av jämställdheten mellan kvinnor och män.

Även den politiska debatten ger starka skäl för en förnyad levnadsnivåundersökning.
Tidningen Expressen har med hjälp av befintligt material uppmärksammat
"Det nya klassamhället". Den s.k. tredje vägens ekonomiska
politik, inflationsutvecklingen och spekulationsekonomin har lett till en omfattande
debatt om fördelningen av inkomster och förmögenheter. De fördelningspolitiska
frågorna står också i fokus för debatten om reformeringen
av skattesystemet.

Enligt centerns uppfattning har skatteomläggningen så genomgripande
fördelningspolitiska effekter att den ensam utgör argument för en ny levnadsnivåundersökning
1991. Genom jämförelsematerialen från 1968, 1974
och 1981 - och tillfällena att också framdeles förnya studien - öppnar sig här
goda möjligheter att seriöst studera skattereformens långsiktiga dynamiska
och fördelningspolitiska effekter.

Men även i ett skede, då en omfattande skattereform inte vore aktuell,
skulle en ny levnadsnivåundersökning vara väl värd att genomföra. Den
kunskap och de perspektiv, som en ny levnadsnivåundersökning tillför, är
mycket välkomna underlag för politiska beslut inom alla sakområden.

Centern vill därför inte helt knyta ställningstagandet om levnadsnivåundersökningen
1991 till skattereformen. Enligt centern är behovet av kontinuerlig
social rapportering i sig motiv för denna nya levnadsnivåundersökning
och beslut att garantera dess finansiering bör fattas av vårriksdagen.

SOFIs forskningsansökan riktar sig till de traditionella forskningsfinansiärerna.
Den huvudansvarige för projektet framhåller dock att det kan vara
svårt att erhålla tillräckliga resurser via forskningsråden. Utan anslag från
riksdagen är projektets framtid oviss.

Riksdagen anslog medel till levnadsnivåundersökningarna 1968, 1974 och
1981. Med tanke på det stora värde en ny levnadsnivåundersökning har både
för forskningen och för den politiska debatten - bör riksdagen säkerställa
att levnadsnivåundersökningen 1991 kan genomföras. SOFI har beräknat
kostnaderna till cirka 12 650 000 kr., fördelade på 5 milj. kr. budgetåret
1990/91, 6,9 milj. kr. 1991/92 och ca 750 000 kr. 1992/93.

Mot. 1989/90

So309

8

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen anvisar 5 milj. kr. till institutet för social forskning vid
Stockholms universitet för att trygga genomförandet av en ny levnadsnivåundersökning
år 1991.

Stockholm den 25 januari 1990

Gunnar Björk (c)

Görel Thurdin (c)

Rolf Kenneryd (c)

Håkan Hansson (c)

Larz Johansson (c)

Ivar Franzén (c)
Gunilla André (c)
Martin Olsson (c)
Per-Ola Eriksson (c)

Mot. 1989/90

So309

9