Motion till riksdagen
1989/90:So269
av Lars Werner m.fl. (vpk)
Personalrekryteringsåtgärder inom vård och
äldreomsorg
Personalbristen inom vård och omsorg blir alltmer kännbar. För att klara behoven
visar tillgängliga prognoser att antalet anställda inom dessa områden
måste öka med c: a 20 000 om året fram till år 2000. Detta motsvarar största
delen av det beräknade nettotillskottet av arbetskraft.
Även om det framstår som näst intill omöjligt att klara rekryteringen så
måste målsättningen vara hög för att vi ska kunna möta de ökande behoven
inom äldreomsorgen.
1 dag har personalrekryteringsfrågorna hamnat i en ond cirkel. Som skäl
mot att göra nödvändiga personalbefrämjande åtgärder som t.ex. införa kortare
arbetsdag i hemtjänsten och minskad helgtjänstgöring inom vården, anförs
svårigheten med att rekrytera personal. På detta sätt försämras förutsättningarna
ytterligare för att behålla befintlig personal och för att göra nyrekryteringar.
Givetvis krävs det personaltillskott för att kunna förkorta arbetstiden,
men de försök som genomförts i bl.a. Kiruna kommun visar att
personalomsättningen minskat och möjligheterna att nyrekrytera förbättrades
avsevärt. De försök som gjorts inom vården med minskad helgtjänstgöring
har också inneburit minskad personalomsättning och har gjort det lättare
att anställa ny personal.
Minskad helgtjänstgöring i vården och kortare arbetsdag i hemtjänsten
påverkar också sjukfrånvaron. Att det finns ett samband mellan sjukfrånvaro
och arbetsvillkor framgår klart av statistiken. Bland vissa grupper av
vårdpersonal är antalet sjukdagar per år nästan dubbelt så högt som den genomsnittliga
sjukfrånvaron hos befolkningen i övrigt. Om vårdpersonalens
sjukfrånvaro minskade till vad som gäller genomsnittet skulle också behovet
av nyrekrytering minska betydligt.
I propositionen om äldreomsorg inför 90-talet, i årets budgetproposition
och i allt som skrivs om äldreomsorgen framhåller regeringen hur oerhört
viktigt det är att arbetsgivarna genomför personalpolitiska åtgärder eftersom
hela utbyggnaden och omstruktureringen av äldreomsorgen står och faller
med personaltillgången. Regeringen har gett socialstyrelsen i uppdrag att
följa personalutvecklingen samt att samla in och sprida erfarenheter och
idéer på det personalpolitiska området. Vpk har ingen avvikande mening i
sak, men vi anser inte att regeringens åtgärder är tillräckliga. Det är av nationellt
intresse att vård och omsorg kan konkurrera om arbetskraften så att
äldreomsorgen kan byggas ut enligt riksdagens riktlinjer.
Erfarenheten pekar på att arbetstidsförkortningar har en mycket stor betydelse
för att öka ett arbetes attraktivitet. Staten bör därför genom särskilda
statsbidrag stimulera kommuner och landsting att inom vården minska helgtjänstgöringen
så att ingen behöver arbeta mer än var tredje helg och på sikt
endast en helg per månad. Inom hemtjänsten bör arbetet förändras genom
att den dagliga arbetstiden förkortas med två timmar per dag. En del av arbetstidsförkortningen
ska användas till fortbildning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till statsbidrag för att
initiera minskad helgtjänstgöring inom vården enligt motionens förslag,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till statsbidrag för att
initiera kortare arbetsdag inom hemtjänsten enligt motionens förslag,
3. att riksdagen beslutar att under anslaget Bidrag till allmän sjukvård
m.m. anslå 2 000 milj.kr. utöver regeringens förslag,
4. att riksdagen beslutar att under anslaget Bidrag till social hemhjälp,
ålderdomshem m.m. anslå 1 000 milj. kr. utöver regeringens
förslag.
Stockholm den 17 januari 1990
Lars Werner (vpk)
Berith Eriksson (vpk)
Bo Hammar (vpk)
Ylva Johansson (vpk)
Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Bertil Måbrink (vpk)
Mot. 1989/90
So269
14
gotab 99912, Stockholm 1990