Motion till riksdagen
av Erik Holmkvist m.fl. (m)
Alkoholmissbruket
Mot.
1989/90
So259—260
Ett flertal utredningar de senaste åren visar att alkoholmissbruket ökar. Det
finns beräkningar som visar att kostnaderna för stat, kommun och landsting
uppgår till 70-80 miljarder kronor årligen. Vad det dessutom kostar enskilda
och deras familjer i form av problem och bekymmer går inte att beräkna i
pengar.
En mycket stor andel av vårt lands sjukvårdskostnader är att hänföra till
missbruk av alkohol. Stor andel av brottsligheten emanerar också från missbruket
av alkohol och narkotikaanvändning, som ofta blir en följd av alkoholmissbruket.
200 000 barn beräknas i dag växa upp i hem där den ena eller båda föräldrarna
har alkoholproblem. I 100 000-tals hem i vårt land lever föräldrar och
barn med ständig ångest för vad just den här dagen - veckan - månaden skall
föra med sig av bekymmer och problem med alkoholmissbruk.
Alkoholproblemen på våra arbetsplatser växer. Antalet olyckor där alkoholförtäring
ingär som en avgörande faktor ökar.
Sveriges riksdag har ställt sig bakom WHO:s Europaregions målsättning
att minska alkoholkonsumtionen med 25 procent fram till år 2000. En tuff
målsättning kan det tyckas, men ytterst angelägen att nå. Vi tvingas dock
konstatera att den under några få år nedåtgående trenden ännu en gång vänt.
Konsumtionen ökar och då framför allt bland de yngre och kvinnor.
Åtgärder riktade mot den vuxna generationen i vårt land har haft en
mycket begränsad genomslagskraft. Visst måste vi fortsätta med åtgärder
riktade mot de något äldre, men huvudparten av våra resurser skall riktas
mot barn och ungdom.
Det är lie unga vi mäste nä. Med aktivare och mer medveten information.
Det är familjer, barn och ungdom vi måste nå om vi långsiktigt skall kunna
vända trenden.
Radiomonopolets roll i opinionsbildningen behöver uppmärksammas mer
än sorn sker. TV:s genomslagskraft är underskattad när det gäller viss glorifiering
av alkoholdrickandet. Undersökningar visar att alkoholdrickandet i
TV inte kan jämföras med vad som är brukligt i hemmen i vårt land. Denna
alkoholliberala framtoning, som blir följden av TV:s programutbud, är inte
ett stöd för en annan samhällsattityd till alkoholförtäring.
Statliga och kommunala bidrag skall inte kunna gå till alkoholförtäring
1
1 Riksdagen /9X9190. 3 sami. Nr So259-26()
hos bidragsmottagarna. Det är inte rimligt att skattepengar skall anslås till
exempelvis ungdomsorganisationer för deras verksamhet och sedan användas
till spritförtäring vid fester eller andra sammankomster.
Informationen i skolorna måste förbättras. I dag ofta kluvna budskap från
lärare i informationen till eleverna ger inte avsedd effekt. Skolan måste
kunna ta ställning mot alkoholkonsumtion.
I utbildningen av lärare, journalister, socionomer etc skall alkoholfrågorna
ingå som en viktig del.
Ungdom skall inte tillåtas gå utan utbildning eller arbete någon längre tid.
Sysslolöshet och utanför normal gemenskap skapar ofta problem med alkohol
och narkotika.
Arbetsgivare och fack har en viktig uppgift i att medverka till att få färre
missbruksproblem på våra arbetsplatser. Den dolda alkoholismen skapar allt
fler skador och olyckor. Kamrater emellan på våra arbetsplatser måste oftare
och snabbare än nu ta upp dessa problem. Det är en falsk solidaritet att låta
en missbrukande kamrat få fortsätta sitt missbruk på den gemensamma arbetsplatsen.
Samverkan mellan polis, skola och sociala myndigheter samt familjerna
kan förbättras. Viktigt är att familjerna tidigt blir medvetna om de problem
som inom familjen är på väg att växa fram.
Vi behöver ökad forskning om orsakerna till ungdomens alkoholmönster.
Den allt tidigare alkoholdebuten skapar ökad risk för medicinska och sociala
skadeverkningar. Ökade kostnader för forskning inom detta område skall
samhället ta på sig när så mycket står att vinna.
Vi bör stimulera tillkomsten av fler alkoholfria miljöer. I dag är ungdomen
alltför ofta hänvisade till miljöer där vin och sprit är en viktig del i umgänget.
Inkörsporten in i ungdomslivet blir således för de allra flesta den första och
bestående kontakten med alkoholförtäring.
Prissättningen på alkohol kan ges rollen som pådrivare i en aktivare alkoholpolitik.
Priset på vin och sprit skall minst följa den allmänna inflationstakten.
Information om alkohol kan intensifieras genom bland annat en koncentrerad
information varje vecka i anslutning till kvällsekot eller Rapport/Aktuellt.
På bästa tänkbara sändningstid. Med den allra bästa effekt.
Ett krav vi alla skall ställa är att vi måste komma till rätta med den allt öppnare
och destruktiva langningen av alkohol som sker till unga människor. Tyvärr
medverkar även familjemedlemmar i denna hantering. Det är en fläck
på den svenska folkhedern att våra ungdomar från 13-årsåldern och uppåt år
efter år, och utan att vi reagerar tillräckligt kraftfullt, kan berusa sig på allmän
plats i den omfattning som sker. Det måste även i realiteten bli straffbelagt
att langa alkohol i vårt land.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande riksdagens tidigare beslut om en 25-procentig
minskning av alkoholkonsumtionen fram till år 2000,
Mot. 1989/90
So259
2
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en nödvändig och snar förändring av samhällets attityd
till alkoholförtäring,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en alltför alkoholliberal samhällsattityd som blir
följden av TV:s programutbud som inte på något sätt speglar de
svenska hemmens alkoholvanor i allmänhet1],
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det otillfredsställande i att bidrag från stat och kommun
används till alkoholdrickande hos bidragsmottagaren,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande alkolholinformationen i skolorna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om värdet av utbildning i alkoholfrågor för lärare, journalister,
socionomer m.fl.,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om missbruksproblemen på våra arbetsplatser2],
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av en ökad samverkan mellan familjer
och skola-polis-sociala myndigheter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett ökat behov av forskning kring ungdomens allt
tidigare alkoholdebut och övriga alkoholmönster,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om värdet av tillskapandet av fler alkoholfria miljöer,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att använda prissättningen som en del i en aktivare
alkoholpolitik,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en mer medveten och koncentrerad information i
radio och TV under bästa sändningstid1],
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att komma till rätta med den allt öppnare
och destruktiva langningen av alkohol till unga människor,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt
i motionen anförts för att komma till rätta med alkoholproblemen
i vårt land.
Stockholm den 17 januari 1990
Erik Holmkvist (m)
Filip Fridolfsson (m) Bertil Danielsson (m)
1 1989/90: Kr288
2 1989/90:A259
Mot. 1989/90
So259
3
1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr So259-260