Motion till riksdagen
1989/90:So257

av Ingegerd Wärnersson och Anita Jönsson
(båda s)

Missbrukarvården

Bristen på behandlingsplatser för missbrukare är mycket allvarlig. I dag saknas
i stor utsträckning adekvata resurser inom institutionsvården för att ta
hand om bl.a. missbrukare i åldern 20-25 år, prostituerade missbrukare,
missbrukare inom kriminalvården samt missbrukare med grava psykiska
störningar. Under 1970- och 1980-talen har den frivilliga institutionssektorn
expanderat kraftigt, och det är framför allt den enskilt drivna vården som
svarat för tillväxten. Av 10 000 vårdplatser drivs 6 000 i privat regi och antalet
privata behandlingshem och familjehem ökar nästan explosionsartat. På
ungdomssidan har t.ex. antalet privata hem ökat med 15 % bara från mars
till november 1989. De offentliga institutionerna läggs antingen ner eller
övergår i privat ägo. Stat och kommun har hela tiden uppmuntrat och stöttat
den här utvecklingen. Kraven på de privata behandlingshemmen är att det
ska finnas en behandlingsplan och en godkänd föreståndare och en lämplig
lokal. Uppfylls dessa krav godkänner länsstyrelsen etableringen.

Ett privat behandlingshem kan antingen drivas som en stiftelse eller i aktiebolagsform.
Inom narkomanvården är stiftelseformen vanligast medan
aktiebolag är vanligare inom nykterhetsvården. Tillsynen och utvärderingen
över behandlingshemmen ska ske via länsstyrelsen, men tillsynen är ytterst
otillfredsställande. Insynen i stiftelser är obefintlig. Vinsterna kan lätt försvinna
genom avskrivningsmöjligheter. Ett aktiebolag är däremot omgärdat
av omfattande lagstiftning.

Behandlingskostnaderna har stigit mycket kraftigt och därmed kostnaderna
för kommunerna. Eftersom utvärderingen och granskningen är obefintlig
försätts kommunen dvs. socialsekreterarna i en bekymmersam situation
inför val av behandlingshem. Det finns i dag inga undersökningar som
vare sig bekräftar eller dementerar påståenden om att privata behandlingshem
är bättre än kommunala och landstingsdrivna enligt Rebusutredningen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en översyn av kostnaderna för missbrukarvården.

Stockholm den 22 januari 1990 Mot. 1989/90

So257

Ingegerd Wärnersson (s) Anita Jönsson (s)

15