Motion till riksdagen
1989/90:So233

av Anders Castberger (fp)

Alkoholprogram och kamratstöd på arbetsplatser

Alkoholproblemet är vårt lands största ekonomiska och sociala problem och
leder till omfattande mänskligt lidande och en omfattande social utslagning.
Uppgifter bekräftar också att alkohol är den utlösande faktorn vid för tidig
död (25 % av de som avlider innan 50 års ålder) och vid våldshandlingar
(80 % av alla gärningsmän som begår våldsbrott. Också de flesta brottsoffer
är alkoholpåverkade).

Det är väsentligt att utnyttja alla tänkbara vägar att informera om och
förebygga alkoholens risker, och att aktivt hjälpa dem som har problem.
Främsta vägarna att nå ungdom är via skolan och föreningslivet. För den
yrkesverksamma vuxna befolkning torde det vara via arbetsplatsen.

Genom arbetsplatsen

I dag har vi en viktig trend i arbetslivet både inom offentlig verksamhet och
privat näringsliv som ger möjlighet att nå ut till arbetsplatser:

- med särskild chefsutbildning - med stöd i arbetsmiljölagstiftningen,

- till alla anställda med bred information om alkoholens risker,

- samt bra kamratstödjande åtgärder genom fackliga organisationer.

Sedan tiotalet år tillbaka finns ett särskilt anslag till arbetsmarknadens parter
för deras arbete inom denna sektor. För kommande budgetår föreslår regeringen
under socialdepartementets anslag H 3, underanslag 1,4 408 000 kr.,
en uppräkning med 176 000 kr. Pengarna fördelas genom Socialstyrelsen.

Av dessa medel går ca 15 % genom arbetsgivarorganisationerna
(SAF,Kommun- och Landstingsförbundet) och resterande genom arbetstagarorganisationerna
i förhållande till medlemstalens storlek.

Anslaget har tidigare också kunnat användas av frivilliga och ideella organisationer
och föreningar som utfört arbete med denna inriktning.

Genom en över åren successiv omfördelning av anslaget försvåras folkrörelsers
och organisationers arbete med informations-, kamratstöds- och
vårdarbete med inriktning på arbetsplatser. Denna situation ökar inslaget av
affärsmässigt drivna insatser och tränger ut frivilligorganisationernas arbete.

Den samlade nykterhetsrörelsen - SNR - har ända sedan 1956 bedrivit
arbete på detta område. Tidigare har det skett i samverkan med LO och
TCO. Sedan anslaget omfördelats har detta samarbete blivit alltmer inaktuellt.
De fördelar som kombinationen av aktivt kamratstödjande arbete

inom den fackliga organisationen och ideella föreningsinsatser utgjort har
därmed inte kunnat tas tillvara.

Under senare delen av 1980-talet har den samlade nykterhetsrörelsen utvecklat
nya former för det arbetsplatsinriktade arbetet i samverkan med
olika seriösa intressenter och aktörer på arbetsmarknaden.

Missbruksvårdens resurser

Bidraget till missbruksvården under anslag H 2. är 950 milj. kr., vilket innebär
en höjning med 50 milj. kr. Medlen fördelas till huvudsaklig del genom
kommunerna.

Alkoholistvården omsätter aktningsvärda belopp. Olika intressenter har
etablerat vårdprogram med varierande resultat.

Förebyggande arbete

Nykterhetsrörelsen och andra folkrörelser är tillsammans med kommuner
och landsting hänvisade till att söka medel till det drogförebyggande och
kamratstödjande arbetet genom de medel som anslagits till Socialstyrelsen
för drogförebyggande verksamhet.

Vidare har Socialstyrelsen vissa medel för utvecklingsprojekt och uppföljning.

Sammantaget för innevarande budgetår förfogar Socialstyrelsen över
8 106 000 kr. och föreslås nu få 8 093 000 kr., dvs. en minskning.

Förebyggande insatser på arbetsplats är lönsamma

Det råder obalans mellan behov av resurser för missbruksvården och de resurser
som kan avsättas för förebyggande arbete. En aktiv och resurseffektiv
användning av medlen för förebyggande arbete syftar till att i förlängningen
minska trycket på missbruksvården.

Intresset för det förebyggande arbetet - primär prevention - och för ett
arbete som syftar till tidig upptäckt och tidiga insatser - sekundär prevention
- ökar därför snabbt.

De medel som ställs till förfogande av samhället är i mycket hög grad disponerade
för det tunga vårdarbetet bland socialt och medicinskt utslagna tertiär
prevention. Ett i och för sig viktigt och från humanitära utgångspunkter
välmotiverat arbete,men som på sikt inte leder till någon förändring/förbättring
av den rådande situationen.

Mycket talar för att det förebyggande arbetet kan och bör ske via arbetsplatserna.

De medel som står till förfogande bör av dessa skäl omdisponeras med
tonvikt på förebyggande insatser.

Insatser på abetsplatserna begränsas med nuvarande system till de insatser
som arbetsmarknadens parter kan göra. Kommuner,landsting och folkrörelser
- främst nykterhetsrörelsen - skulle med förändrade bestämmelser
kunna medverka på arbetsplatserna.

Det mest uppmärksammade projektet med inriktning på arbetsmarkna

Mot. 1989/90

So233

15

den under senare år - ALKOHOL SOM HINDER PÅ ARBETSPLATSEN
- har genomförts av den samlade nykterhetsrörelsen,men med medel
som egentligen avsett allmänt förebyggande arbete.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anslaget som avses för insatser på arbetsplatser
skall kunna fördelas till varje facklig, ideell eller arbetsgivarorganisation
för arbete i enlighet med syftet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts att de medel som finns under anslaget H 3, underanslag
1, till minst 30% skall kunna användas av kommuner, landsting
och ideella organisationer för tidig upptäckt och tidiga insatser bland
missbrukare (sekundär prevention).

Stockholm den 22 januari 1990

Anders Castberger (fp)

Mot. 1989/90

So233

gotab 99621, Stockholm 1990