Motion till riksdagen
1989/90:So228

av Karin Israelsson (c)
Åtgärder mot spelberoende

Mot.

1989/90

So228-229

I Vilka spelformer förekommer i Sverige?

Den totala omsättningen av legalt spelande i Sverige beräknas för närvarande
till drygt 16 miljarder kronor: Omsättningen i illegalt spel är svår att
uppskatta, men torde kanske röra sig om ca 5 miljarder kronor. I dag bedrivs
spel i statlig regi genom tre spelbolag, som årligen tillför statskassan nära 5
miljarder kronor. Omsättningen i vart och ett av de tre statliga spelbolagen
framgår av nedanstående översikt:

Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG)

V65 trav 1 500 mkr.

Dagens dubbel trav, galopp 950 mkr.

Vinnare trav, galopp 1 600 mkr.

Plats trav, galopp 650 mkr.

Kombination trav, galopp 60 mkr.

V5 trav, galopp 600 mkr.

Marknadsföringskostnader 46 mkr.

ATG:s totalomsättning 1988 5 360 mkr.

(Nytt spel 1987)

AB Tipstjänst

Stryktips

Måltips

Lotto

Joker

Extratips

Lången

Matchen

Toppen

Flax (introducerades 1989)
Marknadsföringskostnader
Tipstjänsts totalomsättning 1988

1 400 mkr.
500 mkr.
2 000 mkr.
500 mkr.
4 mkr.
550 mkr.	(Oddset intro
100 mkr.	ducerades un
	der
25 mkr.	1986)
70 mkr.	(Jfr 3 mkr.
5 093 mkr.	1978)

1

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr So228-229

Svenska Penninglotteriet AB

Penninglotteriet

Bellmanlotterierna

Trisslotterierna

Kulturlotterierna

Globelotteriet

Europalotterna

Marknadsföringskostnader 1988
Penninglotteriets totalomsättning 1988

Mot. 1989/90

So228

749 mkr.
617 mkr.

1 400 mkr.

31 mkr.
1,2 mkr.
12 mkr.

33 mkr.

2 800 mkr.

(Obs! halva totaloms.)

(Nytt 1988)
(Nytt 1988)

Övriga lotterier

Diverse lotterier 900 mkr.

Roulette 250 mkr.

Bingo 1 700 mkr. (Penningvinster

Marknadsföringskostnader 1988 ca 30 mkr.

Övriga lotteriers totalomsättning 1988 ca 2 850 mkr.

1989)

Till ovanstående skall läggas omsättningen på spelformer som optioner, aktier,
viss handel, kortspel, vissa tärningsspel, spel med hjälp av maskiner och
datorer, vadslagning, etc. Vi vet väldigt litet om omfattningen av detta spelande
i Sverige.

Marknadsföringen sker med allt större brist på socialt ansvar. Det finns i
dag därför anledning att starkt begränsa marknadsföringen av de spelformer
som orsakar spelberoende. I den mera begränsade marknadsföringen måste
även ingå information rörande risken för spelberoende samt upplysning om
vilken tillgång till stöd och hjälp som samhället kan erbjuda i dessa fall.

II Vilka spelformer skapar mest beroende?

I USA finns för närvarande minst 15 större Veteran Administration behandlingsprogram
för spelberoende. Man har där samlat erfarenheter från behandling
av tusentals klienter. Man talar där om ”the big four”. Det är fyra
olika spelformer som har sagts utgöra 80 % av de spelberoende man behandlar.
Var och en av de fyra svarar för ungefär 20 % av fallen man arbetar med.
De fyra är: hästkapplöpning, vadslagning i anslutning till sport, casinotyper
av spel (särskilt tärningsspel) samt aktier, optioner och handel.

Robert Custer, psykiater i Washington DC, som har skött forskning och
behandling av spelare i mer än halvtannat årtionde, gör en indelning av spelberoende
i tre grupper och ger exempel på spelformer under vardera sålunda:

Starkt Måttligt Litet beroendeskapande

Aktier, optioner, handel Hundkapplöpning Spelautomater

Tärningsspel Snabblotterier Lotto

Tjugoett Veckolotterier

Poker Bridge

Hästkapplöpning Bingo

Vadslagning

Roulette 2

En del för USA speciella spelformer, som är ganska okända här, har uteslutits
i ovanstående översikt. En undran som översikten dock väcker är, vad
det är i ovanstående spelformer som gör dem mer eller mindre beroendeskapande.
Forskningen på detta område är inte mer än i sin linda, men en kvalificerad
gissning utifrån nuvarande vetande skulle dock kunna framhålla följande
dimensioner som särskilt viktiga.

1. Den färdighet som krävs för genomförandet av spelet. Det förefaller
vara viktigt att spelet kräver skicklighet för genomförande. Det är viktigt att
den spelande upplever sig ha lärt sig att kunna något som är specifikt för
spelet. Förmodligen är det denna dimension som ligger bakom iakttagelsen
att många spelare är mycket kapabla, begåvade och kunniga människor.

2. Ju närmare i tiden mellan insatsen och vinsten desto mer är spelet beroendeskapande.
Denna iakttagna dimension stämmer väl överens med erfarenheter
från inlärningspsykologin som säger att tiden mellan betingade
och obetingade stimuli är avgörande för om inlärning skall ske.

3. Det skall ges möjlighet att öka insatserna. Spelberoende karakteriseras
av att insatserna ökar. Spelberoende utvecklas i allmänhet rätt långsamt över
flera år, sällan under ett år.

4. Ju högre frekvens av vinnande, desto mer beroendeskapande. Det här
handlar om det från inlärningspsykologin välkända faktum, att inlärning och
vidmakthållande av beteenden styrs genom belöning. Ju tätare belöning,
desto snabbare inlärning i allmänhet. Förmodligen finns en optimal balans i
frekvens, intensitet och duration av belöning, det som i inlärningspsykologin
brukar benämnas förstärkningsscheman, vilken ger det högsta spelberoendet.

5.1 vad mån det finns spel att tillgå. Ju fler möjligheter det finns att spela,
desto lättare är det att bli spelberoende. Tillgänglighet är vid spel lika avgörande
som den är vid andra beroendeformer, såsom beroende av alkohol och
narkotika. Spelare blir därför lättare personer som kan disponera, om än
tillfälligt, stora belopp.

6. Socialt accepterande. Om spel är socialt accepterat är det lättare att bli
spelberoende än om stora sociala sanktioner existerar i samhället.

7. Upphetsning vid insatsen. Om det förekommer faktorer som direkt stimulerar
till insatser i den miljö insatserna görs, så är det lättare att bli spelberoende.
Miljön på casinon och travbanor innehåller många sådana moment
som stimulerar till spelberoende.

III Hur vanligt är spelberoende?

Inga säkra uppskattningar om art och grad av spelberoende i vårt land existerar.
Utländska undersökningar från framför allt USA, Kanada, Australien
och England antyder att ca 70 % av den vuxna befolkningen spelar åtminstone
någon gång om året. 1-2 % av den vuxna befolkningen har i olika undersökningar
uppskattats vara spelberoende enligt de diagnostiska kriterierna
i DSM III. Siffrorna är dock osäkra. Som lägst har man gjort uppskattningar
på drygt 1/2 % och som högst på drygt 4 % av den vuxna befolkningen.
Ungefär en femtedel av de spelberoende sägs vara kvinnor. Frekvensen
spelberoende hos kvinnor förmodas dock vara under stark ökning. Spelberoende
hos barn under 16 år ökar också förmodligen starkt.

Mot. 1989/90

So228

3

IV Diagnos av spelberoende

I American Psychiatric Association Statistical Manual ges beskrivningar av
de psykiska problem och besvär som amerikanska psykiatriker och psykologer
arbetar med. Korrekta beskrivningar gör det möjligt att utbyta erfarenheter
mellan kolleger, söka efter etiologi, behandling och prognos för varje
störning, tolka forskningsresultat, osv. DSM, som skriften kallas, har därför
blivit viktig också i Sverige. DSM har utkommit i flera upplagor. Den senaste,
DSM III, utkom 1980. Där beskrivs patologiskt spelande (sjukligt
spelbegär) som bestående av tre viktiga komponenter:

1. ”En kronisk och tilltagande oförmåga att motstå impulser till hasardspel.”
Man menar alltså, att spelberoende är ett tillstånd som inte går över av
sig självt utan behandling eller andra åtgärder från omgivningen. Dessutom
karakteriseras tillståndet av en tilltagande oförmåga att motstå impulser att
spela. Det blir värre och värre med åren; man ökar tid, inriktning och insatser
på spelandet med åren.

2. ”Hasardspelet skämmer ut, splittrar eller skadar familj och personliga
och yrkesmässiga strävanden, vilket visar sig i form av minst tre av följande:

- polisingripande på grund av förfalskning, bedrägeri, förskingring eller
skattefusk som gjorts i syfte att skaffa pengar till spel,

- försummelser av skulder eller andra ekonomiska åtaganden,

- allvarliga konflikter i familj eller äktenskap på grund av spelandet,

- lån av pengar illegalt eller till ockerränta,

- oförmåga att redovisa spelförluster eller spelvinster,

- förlust av arbete på grund av frånvaro som hänger samman med hasardspel,

- behov av hjälp med pengar från andra för att klara upp en desperat ekonomisk
situation.”

Det framgår av denna beskrivning att spelberoende är ett problem som i
hög grad innefattar den spelberoendes familj, nära vänner och bekanta. Det
finns amerikanska studier som visar, att 8-9 personer i allmänhet påverkas
kraftigt negativt av en spelberoende person. Som jämförelse kan nämnas att
motsvarande siffror om alkoholmissbrukares påverkan på sin sociala omgivning
ligger på 4-5 personer.

Av beskrivningen framgår också att man kräver att minst tre av ovanstående
kategorier skall stämma in för att man skall klassa någon som spelberoende.
Erfarna behandlare av spelberoende påstår också, att ju fler av
ovanstående kategorier som stämmer in, desto svårare spelberoende.

3. ”Hasardspelet beror ej på en antisocial personlighetsstörning.” Även
om man som spelberoende kommit i klammeri med rättvisan, så menar man
att spelberoende personer i allmänhet inte är kriminella eller antisociala i sin
personlighetsstruktur. Överdrivet spelande förekommer naturligtvis också
hos s.k. antisociala personligheter, men det är inte fråga om spelberoende i
DSM III:s mening. Det är i dessa fall snarare fråga om ett sekundärfenomen,
som försvinner om den kriminella identifikationen eller antisociala personlighetsstörningen
kan elimineras.

Mot. 1989/90

So228

4

V Vilka olika slags spelare finns det?

De som inte spelar alls i någon form är en klar minoritet av befolkningen.
Sedan har vi precis som vid alkoholbruk en majoritet av befolkningen som
sköter sitt spelande oklanderligt. Dessa skulle vi kunna kalla sociala spelare.
De sociala spelarna brukar indelas i tre grupper:

1. Sådana som spelar när tillfälle ges. Sådana tillfälliga spelare spelar sällan
för stora belopp. De tippar, köper lotter, satsar på trav, när de råkar ha
tillfälle. Men annars bryr de sig inte.

2. Seriösa sociala spelare. Denna sorts sociala spelare spelar inte sällan
flera gånger i veckan, men de ökar sällan insatserna. De håller spelandet på
en acceptabelt låg nivå.

3. Flyktspelare. Den tredje gruppen av sociala spelare är nog inte så vanlig
i vårt land. Den är vanligare i länder som har speciella orter som man kan
åka till och spela och leva annorlunda några dagar. Personer som åker till
Monte Carlo, Las Vegas, Reno, tar Finlandsbåten eller går på Gröna Lund
mest för att spela, kan kanske ha nöje av den sortens flykt från vardagen två
eller tre gånger om året.

En annan grupp av spelare är de s.k. professionella spelarna. De är inte
många, men de existerar. Dessa har dock sällan något stort nöje av sitt spelande.

5-10 % av dem som själva klassar sig eller som omgivningen klassar som
spelare är egentligen kriminella eller antisociala personligheter. Spelandet
ingår i deras livsstil, men de är inte beroende av det. Denna grupp är till
skillnad från de s.k. patologiska spelarna svåra att lyckas med i behandling.

Det som utmärker patologiska spelare, förutom vad som ovan sagts i anslutning
till kännetecknen enligt DSM III, är att det oftast är mycket duktiga
människor som arbetar flitigt och kan ha lyckats göra goda yrkeskarriärer.
Många är mycket tävlingsinriktade och energiska. Det finns många aktiva
och före detta idrottsmän i gruppen patologiska spelare. Ungefär en tredjedel
lider av depressioner. Högrisktagande personligheter är vanliga. Biologiska
skillnader till icke spelare har klarlagts i flera vetenskapliga undersökningar.

VI Vad orsakar spelberoende?

När man talar om orsaker till ett beroendetillstånd är det i allmänhet klokt
att skilja på vad som bidrar till uppkomst, vidmakthållande respektive förändring
av beteendemönstret. Det kan vara tillgänglighet, tillfällig inlärning,
en viss biologisk lättfångenhet för stimuli av den karaktär som spelande ger,
sociala påtryckningar, exempel från andra, o.d. som har bidragit till uppkomsten.
För vidmakthållande av spelandet spelar dock drömmen om den
stora vinsten, att få fortsätta spelandet och nå den upphetsning som spelandet
ger, frånvaron av andra bättre handlingsalternativ, etc. större roll. För
förändringsarbetet är det mera av betydelse att stresshantering, träning att
handha deprimerande tankar, självkontroll, framtidsplanering, o.d. ingår.
För det är stress, ångest, depression, bristande självkontroll och framtidsplanering
som styr förändringsarbetet.

Orsakerna till spelberoende är således många och det är viktigt att påver

Mot. 1989/90

So228

5

kan genom information, lagstiftning och behandling sker kvalificerat med
beaktande av den olika inriktning på orsakskomplexet som krävs med hänsyn
till vilket stadium av beroendetillståndet påverkan syftar till. Forskning
med inriktning på klarläggande av orsaker till spelberoende bör samtidigt
prioriteras. Det gäller främst medicinsk, socialantropologisk, sociologisk
och psykologiskt-pedagogisk forskning.

VII Förslag till omfattning och inriktning av statens stöd till
spelberoende

Föreningen Spelberoende

En förening för spelberoende bildades i Sverige 1989 i april. Därmed hade
också Sverige fått en länkrörelse för spelberoende. I Storbritannien och
USA bl.a. har Gamblers Anonymous funnits i flera decennier. Föreningen
har bildats för att

- informera spelberoende personer om möjliga hjälpinsatser,

- sprida allmän information om spelberoendets orsaker, uttrycksformer och
behandling,

- bedriva opinionsbildning mot spelandet som kulturfenomen,

- följa och initiera forskning och behandling inom området spelberoende,

- lämna hjälp till personer som frivilligt och anonymt söker fortsatt stöd efter
genomgången rehabilitering,

- förebygga spelandets psykosociala skadeverkningar, särskilt bland barn
och ungdom,

- kritiskt granska marknadsföringen av beroendeskapande spelformer.

Den viktigaste uppgiften för Föreningen Spelberoende är att informera spelberoende
personer om möjliga hjälpinsatser.

Information om spelberoende och dess orsaker, uttrycksformer och behandling
saknas i dag i stor utsträckning i Sverige. Området har försummats
av forskningen, praktiska erfarenheter på området finns det dåligt med,
samordning av det vetande som finns har inte gjorts. Den information som
nu sprids är sådan som en handfull journalister ger allmänheten. Denna information
är ofta ytlig och kortfattad. Det är därför synnerligen angeläget
att det finns ett organ som kan ge information.

Föreningen skall också bedriva information om spelandet som kulturfenomen,
förebygga skadeverkningar, kritiskt granska marknadsföringen av beroendeskapande
spelformer, m.m., sådant som staten har ett huvudansvar
för. Syftet med att staten har huvudansvaret för spel och lotterier är visserligen
att så långt möjligt motverka sociala skadeverkningar. Men man kan
också konstatera: Samhällets tillsyn och kontroll över lotteri- och spelverksamheten
är bristfällig. En enhetlig och grundläggande syn på lotterifrågor
saknas.

I huvudbetänkandet av lotteriutredningen, SOU 1979:29, betonade man
vikten av att ”det måste förutsättas att samhället vid utformningen av statliga
spel och lotterier beaktar risken för sociala skadeverkningar. Detta kan ske
exempelvis genom att man bestämmer högsta tillåtna insats och ser till att

Mot. 1989/90

So228

6

barn och ungdom inte på ett otillbörligt sätt lockas att delta”. Mycket kritik
kan riktas mot den låt-gå-mentalitet staten haft på spelverksamheten under
senare år. De nystartade spelformerna har gett betydande tillskott till statskassan,
men man har i sin iver helt förbigått de sociala aspekterna. Något
samarbete med personer som är insatta i de sociala skadeverkningarna har
ej etablerats, ej heller har man vidtagit åtgärder för att ta reda på de faktiska
förhållandena, trots att staten ju svarar för merparten av spelverksamheten
i landet. Den 1 januari 1989 ändrades lagstiftningen så att penningvinster
tillåts i bingospel, eftersom folkrörelsespelen fått stå tillbaka på grund av de
statliga spelbolagens ohämmade utveckling.

Bingohallarna med de kontantvinster som nu är möjliga att vinna utgör
minst lika stor fara som någonsin de enarmade banditerna gjorde. Många,
främst äldre kvinnor men även ungdomar, förlorar dagligen stora summor
pengar på detta spelande. Genom att återgå till det vinstsystem som föregick
kontantvinsterna samt genom ett begränsat öppethållande kommer antalet
spelberoende att kunna minska. Det är inte etiskt och moraliskt godtagbart
att skapa en social misär för att idrottsrörelsen och andra organisationer skall
få en ekonomi som gör det möjligt att bedriva verksamhet. Stödet till föreningsrörelsen
måste ske på annat sätt än genom dessa spelformer.

De roulettspel som i allt större utsträckning bedrivs på restauranger och
pubar med utskänkningstillstånd för alkohol bidrar starkt till en nyrekrytering
av spelberoende. En kartläggning av utbredningen av denna verksamhets
omfattning bör med det snaraste genomföras.

I bingohallen får alkohol inte förtäras medan roulettspel ej kan bedrivas
om inte alkohol kan serveras i nära anslutning.

Stiftelsen Spelberoende

Någon forskning om spelberoende har icke förekommit i Sverige förrän under
det senaste året. Följaktligen är okunskapen mycket stor på området.
Det kan inte förutsättas att etablerade forskare från andra områden, som
sitter i existerande forskningsadministrativa organ, besitter det vetande som
är nödvändigt för att kunna rätt prioritera bland de förslag till forskning som
snabbt torde förefinnas, när väl medel för forskning ställts till förfogande.
Därför är det nödvändigt med tillskapande av ett till olika discipliner obundet
organ bestående av de få forskare och behandlare i landet som hittills
hunnit skaffa sig erfarenhet av problemets art och grad.

Stödet till den stiftelse som nu bildats bör vara av en sådan storleksordning
att det görs möjligt för stiftelsen att verka i enlighet med sina stadgar. Det
torde behövas stöd i form av en fond för forskning om spelberoende, stöd
till ett kansli för administration av stiftelsens verksamhet, stöd till stiftelseledamöternas
arbetsinsatser, m.m.

Det är i nuvarande läge angeläget att forskning snarast kommer i gång om
spelberoendets i Sverige utbredning, former och intensitet. De olika spelformernas
skadeverkningar bör kartläggas. Särskilt bör sambanden med självmord,
depressioner, anhörigas lidande och ekonomiska brott penetreras.
Beroendemekanismen vid spel bör analyseras. Biologiska korrelat till beteendeiakttagelser
bör klarläggas och analyseras. Effekter av olika åtgärder

Mot. 1989/90

So228

7

för att mildra skadeverkningar av spelberoende bör prövas. I övrigt bör fältet
lämnas fritt för forskare att genom forskningsansökningar till stiftelsen
inkomma med kvalitativt högklassiga förslag till forskningsprojekt. Stiftelsen
bör fungera som andra forskningsråd med ett ansökningstillfälle per år
och andra regler som ansluter till svensk praxis vad gäller fonder och stiftelser
som utdelar medel till forskning.

Stöd till forskning genom existerande fonder och forskningsråd

Staten stöder forskning bl.a. genom delegationen för social forskning (DSF),
humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) och medicinska
forskningsrådet (MFR). De här nämnda organen bör få direktiv att
uppmärksamma spelberoende och få tillskott av medel som gör det möjligt
för dem att också stödja viss forskning om spelberoende. Stödet till dessa
existerande organ skall betraktas som ett viktigt komplement till verksamheten
i Stiftelsen Spelberoende.

Stöd till behandling av spelberoende

Skadeverkningar av spel torde vara närmast omöjliga att helt utplåna. Kravet
bör vara att söka minska dem så mycket det någonsin går. Det kan ske
genom stöd till Föreningen Spelberoende och genom stöd till forskning, ur
vilka det så småningom sedan kan spira nya idéer om hur skadeverkningarna
av spel skall kunna minimeras.

Vi måste göra något för att hjälpa de tusentals personer och närstående
till dessa i vårt land som är spelberoende. Det finns starka humanitära, kulturpolitiska,
kunskapsfrämjande, ekonomiska och vad avser resultatet
hoppingivande goda motiv för en sådan hjälp.

Ett stöd till en länkrörelse är ett viktigt led i hjälpen till spelberoende, men
man får därför inte ett ögonblick tro, att problemet därmed är löst. Erfarenheterna
från länder med länkrörelser för spelberoende visar, att länkrörelserna
ofta får begäran om stöd och hjälp till personer som är så svårt beroende
att det inte finns några som helst möjligheter att länkrörelsen skall
kunna klara av problemen. Erfarenheterna från behandlingsprogram för
spelberoende i andra på området mera utvecklade länder än Sverige visar,
att spelberoende personer ofta är mer arbetskrävande och ställer större krav
på behandlarnas kompetens än behandling av exempelvis alkohol- och narkotikamissbrukare.

Den kliniska bilden av spelberoende innehåller ofta nedanstående och liknande
ingredienser.

Den spelberoende ägnar mer och mer av sin tid åt spelande och föredrar
spelande framför andra njutningar i livet. Tillvänjningen till spelet gör att
de ursprungligen ganska moderata insatserna måste ökas för att ge optimal
emotionell upplevelse. I anslutning härtill kommer spelaren förr eller senare
in i perioder av upprepade förluster med ökat risktagande för att snabbt
kunna täcka förlusterna (högre odds). Eftersom även stora vinstsummor
snabbt sjunker till noll, måste spelaren börja låna. Obetalbara skulder,
lögner, svikande av löften och avtal, brist på koncentration i arbetet, osv.
leder till att spelaren kommer in i en depression, där boten (den tillfälliga

Mot. 1989/90

So228

8

boten) är - spelandet. Spelandet hjälper honom nu att avskärma sig från
dystra tankar och förebråelser. När han eller hon sätter pengar på spel lyfts
han påtagligt och snabbt ur sin depression. Nya förluster trängs snabbt ur
medvetandet: ”Jag vinner i nästa spel, nästa lopp, nästa satsning.” Någon
gång under sin spelarkarriär har spelaren upplevt en period när han eller hon
vunnit flera gånger i rad, kanske också en riktig storvinst. Känslan från
denna sitter i ryggmärgen och styr som knarkarens jakt efter jungfrusilen
handlandet. Pengar som vinns används inte till betalning av skulder, hyra,
försäkringar, familjens mat, etc., utan sätts på spel; spelandet i sig är det som
gäller. Den förlorade känslan för pengars värde gör samtidigt att normalstora
insatser upplevs som löjligt små. De skulle ju heller inte ge den stora
vinst som nu krävs för att kompensera de samlade förlusterna. Ju mera vanvettigt
spelaren upplever sitt beteende desto mera nödvändigt är det för honom
att hemlighålla och kamouflera sitt beroende gentemot omgivningen.
När situationen till slut får katastrofala följdverkningar - eventuellt inkluderande
kriminella handlingar - återstår bara självmord eller att söka hjälp.
Att söka hjälp är att avslöja sig och riskera socialt fiasko, men framför allt att
mötas av hjälpinstansens (socialnämndens) brist på förståelse för problemet.
Antingen uttalas en rå och entydig rekommendation att ”sluta spela” eller
också går socialtjänsten in och ”hjälper” spelaren genom att ge ekonomiskt
bistånd till skuldsanering; båda åtgärderna är lika förödande.

Utländska erfarenheter och erfarenheter från behandling av spelberoende
tyder på att det behövs omfattande och intensiva vårdinsatser under kanske
ett par års tid för att hjälpa en svårt spelberoende person. Samtidigt tyder
också erfarenheterna på att utsikterna till goda resultat är synnerligen goda.
Spelberoende personer är ofta - när den första skammen, lögnaktigheten,
depressionen passerats - synnerligen samarbetsvilliga, energiska och kapabla.
För samhället innebär en rehabiliterad spelare ofta en stor ekonomisk
vinst. Det är ofta personer som haft ansvarsfulla arbeten som advokater,
bankmän, affärsmän, egenföretagare, ekonomiskt ansvariga i offentlig verksamhet,
o.d. När de fått lära sig hur svårt beroende de är, hur de hela livet
måste sköta sig för att inte mera riskera att bli spelberoende igen, hur de
skall främja alternativa mera fruktbara levnadssätt hos sig, etc., då kan de
fungera igen i gamla eller liknande kvalificerade arbeten och inte belasta
samhället och sina närstående med depression, ångest, ekonomisk ruin, förskingring,
stölder, tilltrasslade affärer, lögner och kanske slutligen självmord.

Det stöd som i föreslås är ett särskilt stöd som bör kunna ges till kommuner,
organisationer, stiftelser och privata företag som upprättar kvalificerade
behandlingsprogram för spelberoende personer. Stödet bör ges till program
som hjälper missbrukaren hela vägen från ett svårt spelberoende till återanpassning
i samhället.

Omfattningen av stödet till spelberoende

Det torde finnas en miniminivå för stöd under vilken insatserna blir mer eller
mindre meningslösa. För att insatserna skall ha en påtaglig effekt och kunna
förebygga och minska skadeverkningarna av spel torde knappast mindre än

Mot. 1989/90

So228

9

1 promille av totalomsättningen för spel vara lönt att diskutera. I USA diskuteras
bland en del forskare och behandlare 1 % av totalomsättningen vara
vad man skulle behöva avsätta enbart till behandling av den en procent av
alla spelare som är spelberoende enligt vissa kriterier. Jag föreslår att man

i Sverige börjar rätt blygsamt och ålägger de statliga spelbolagen en avgift
motsvarande till en början minst 1 promille av totalomsättningen att gå till
forskning om spelberoende och till åtgärder för förebyggande och minskning
av skadeverkningar av spel. Fördelningen mellan de fyra former av hjälp till
spelberoende som föreslås i denna motion skulle sedan kunna vara ca 40 %
till stöd för behandling och 20 % vardera som stöd till Föreningen Spelberoende,
Stiftelsen Spelberoende respektive forskningsråden DSF, HSFR,
MFR. Stödet ges för en treårsperiod i taget.

En summa motsvarande 5 % av totalbeloppet bör knytas till krav på redovisning
av effekter av de vidtagna åtgärderna. Resultatet av en första utvärdering
bör föreligga inför beslutet om stöd till nästkommande treårsperiod.

VIII Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en begränsning av marknadsföringen av spel i ATG:s,
AB Tipstjänsts samt Svenska Penninglotteriets regi,1]

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande information, vård och stöd till spelberoende,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående förbud mot kontantvinster i bingospel,2]

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande kartläggning av roulettspelets omfattning,

[att riksdagen beslutar om ett stöd på 1 %c av totalomsättningen
från de statliga spelbolagen att användas enligt motionens intentioner
till forskning och förebyggande insatser för en minskning av spelandets
skadeverkningar.1]

Stockholm den 19 januari 1990

Karin Israelsson (c)

1 1989/90:Fi711

2 1989/90: Kr404

Mot. 1989/90

So228

10