Motion till riksdagen
1989/90:So224

av Karin Israelsson (c)

En kampanj mot alkoholbruk

Mot.

1989/90

So224-226

De under några år genomförda alkoholinformationskampanjerna under ledning
av Anna Lindh är i stort meningslösa. De kan mest betraktas som kosmetika,
då de saknar alla nödvändiga resurser för att ge önskad framgång.
Regeringen har anslagit allt för litet pengar, informationsinsatserna har inte
samordnats med t.ex. lagstiftning på väsentliga områden, t.ex. höjning av
serveringsåldern på restaurang till 20 år eller skattehöjning i syfte att åstadkomma
nedgång i konsumtionen.

De som varit verksamma i kampanjerna skall inte belastas, då kampanjerna
har varit framgångsrika i relation till de resurser de tilldelats.

Det är viktigt att se ett samband mellan alkoholskatten och målet att sänka
alkoholkonsumtionen med 25 % fram till år 2000.

Regering och Riksdag har ställt sig bakom målet att sänka alkoholkonsumtionen
med 25 % fram till år 2000. Beslutet motiverades av avsikten att
uppnå de för folkhälsan viktiga effekterna.

Alkoholen utgör en mycket stor belastning på folkhälsan och är den vanligaste
orsaken till för tidig död. I 25 % av dödsfallen före 50 års ålder utgör
alkoholen den viktigaste faktorn enligt en år 1988 publicerad studie från Göteborg.

Redan APU - alkoholpolitiska utredningen - ansåg 1974 att prisinstrumentet
är det enda verkningsfulla instrumentet, vid sidan om omfattande
informationsinsatser, om man inte ytterligare vill skärpa lagstiftningen.

Vi har en, i ett internationellt perspektiv, bra alkohollagstiftning som tyvärr
inte alltid efterlevs. Den nuvarande tendensen att bevilja alla tänkbara
matställen tillstånd för alkoholservering, och som tillämpas i ett stort antal
kommuner och där ”rättvise- närings- och turistskäl” anges, saknar täckning
i lagen.

Stor informationsdrive

Regeringen har tagit initiativ till en ny informationskampanj Aktion mot
droger - en drogfri ungdomstid, som valt namnet ATHENA, med inriktning
på alla droger och med ungdomen sorn målgrupp.

Också inrättandet av Aktionsgruppen mot narkotika hösten 1989 är bra,
men är långt i från tillräckligt. Ett omfattande informationsarbete måste genomföras
som syftar till att nå alla grupper inte minst de som idag har måttlig

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr So224-226

Mot. 1989/90

So224

- Föräldrarörelsen (Hem och skola RHS, Föräldraföreningen mot narkotika
FMN) och andra grupper som arbetar bland föräldrar.

- De som är yrkesverksamma bland ungdom t.ex. lärare, fritidsledare m.fl.

- Vidare bör indrottsrörelsen i alla dess olika förbund och centralt (RF) intresseras.

- Fackföreningsrörelsen når ut till mycket stora grupper och har ett socialt
engagemang.

- Nykterhetsrörelsen - och i någon mån också frikyrkorörelsen bör ges möjligheter
att verka för helnykterhet.

- Ungdomsorganisationerna bör intresseras för och förses med resurser för
drogfria fritids- och nöjesalternativ.

De viktigaste informationsvägarna är - utöver masskommunikation i press,
radio och TV - genom föreningslivet, i skolan och på arbetsplatserna. Målet
med informationen måste vara att alla medborgare skall ha tillräcklig kunskap
om alkoholen - se dess ansikte - så att man objektivt kan ta ställning
till om man vill bruka alkohol eller inte, samt att man har tillräcklig kunskap
för att varaktigt kunna ingripa och hjälpa medmänniskor med begynnande
alkoholproblem i tillräckligt god tid för att allvarliga skador skall kunna undvikas.

Alkoholskatten

Skatte- eller prisinstrumentet har tidigare med framgång använts i kampen
mot hög alkoholkonsumtion. Bäst effekt uppnås om man låter olika typer av
åtgärder samverka t.ex. information, prishöjningar och insatser för att
dämpa efterfrågan i vissa grupper.

Den av Socialstyrelsen föreslagna (stöds av bryggare och restaurangägare)
höjningen av serveringsåldern till 20 år på restaurang är troligen en sådan
samverkande faktor - jämför lördagsstängt på Systembolaget under de år
konsumtionen sjönk senast (1977-84).

För att få verkligt god effekt krävs prishöjningar som inträffar med automatik
och som hamnar över en naturlig anpassning av priserna till konsumentprisindex.

Riksdagen bör uppmana regeringen att höja priserna på alkoholdrycker i
enlighet med Socialstyrelsens förslag eller med 5 % årligen utöver den alltid
nödvändiga anpassningen till KPI.

eller ringa konsumtion, men som kan anses utgöra rekryteringsbas för nästa
grupp storkonsumenter.

Informationskampanjer måste, om de skall vara framgångsrika, i vårt informationstäta
samhälle dels ha tillgång till mycket pengar - jämför AIDS
delegationens arbete - dels arbeta genom folkrörelser.

När det gäller bredden förutsätter det självfallet att alla berörda myndigheter
involveras och att de folkrörelser som kan inspireras delta, förses med
tillräckliga resurser.

Här skall i korthet ges exempel på folkrörelsegrupper som bör intresseras:

2

Resurser till information

Skatteintäkterna på alkoholdrycker är i storleksordningen 9 000 miljoner utöver
inkomsterna i form av moms och avgifter.

Det är mycket rimligt att de ökade inkomsterna i formen av en 5 % årlig
höjning av alkoholpriserna utnyttjas till de extra ordinarie informationsinsatser
som bör sammanfalla med prishöjning för att resultera i den beslutade
konsumtionsminskningen.

Varje år de kommande fyra åren till det att höjningen med 20 % genomförts
kan således i storleksordningen 500 miljoner utnyttjas i den alkoholförebyggande
informationen.

Om man därefter årligen endast utnyttjar effekterna av de planerade höjningarna
kan man under perioden 1991-1994 dels förstärka statskassan med
15 000 miljoner vid en inflation om årligen 5 % dels få tillgång till 2 000 miljoner
till alkoholupplysning.

Sammanfattningsvis

Insatser av detta slag är självfallet förknippade med både för- och nackdelar.
Först till nackdelarna:

- alkoholupplysningen blir beroende av alkoholförsäljningen och det kan
uppfattas som motverkande varandra.

- ökade priser anses alltid leda till ökad hemtillverkning (hembränning) och
ökad tullfri införsel i samband med utlandsresa.

Till detta kan sägas:

- Sjunker alkoholförsäljningen behövs inte så mycket medel till alkoholupplysning.
Målet har redan uppnåtts delvis.

- Det finns inget statistiskt bevisat samband mellan höjda alkoholpriser och
ökad hembränning. Det är i mångt och mycket en sk. tidningsanka. Finns
det ett samband så anses det verka i motsatt riktning.

- Den tullfria införseln av alkoholdrycker står i samband med resandefrekvensen
- som okar - och utnyttjas av de flesta redan till 100 %. Ett närmande
till EG bör leda till avskaffande av dessa särregler för resande.

Sedan fördelarna:

- Om man vill åstadkomma effekt - nå folkhälsomålet om 25 % sänkning så
krävs uttalade och till medborgarna klara besked om alkoholens farlighet.
En bred kampanj som erhåller tillräckligt med medel kommer att uppfattas
som allvarligt menad och vid sidan av sina mätbara effekter - höjda
priser och mängden människor som nås av budskapet, upplysningen också
få sidoeffekter.

- De flesta som dricker alkohol gör det i måttliga mängder och kan uppfatta
och ta till sig det kraftfulla i budskapet.

Mot. 1989/90

So224

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr So224—226

3

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts vad avser alkoholbeskattning,1]
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en informationskampanj.

Stockholm den 18 januari 1990

Karin Israelsson (c)

Mot. 1989/90

So224

1 1989/90:Sk615