Motion till riksdagen
1989/90: So215

av Eva Johansson m.fl. (s)
Kvinnojourerna

I dag finns det ca 100 kvinnojourer i Sverige. Där arbetar ca kvinnor för att
hjälpa och stödja andra kvinnor som utsätts för våld eller hotas av våld. I
många fall berör verksamheten också barn. Det mesta av allt detta arbete
utförs på fritid och helt oavlönat.

Det är ingen överdrift att säga att denna verksamhet på kort tid har visat
sig oumbärlig. Den går knappast att ersätta med annan, samhällelig, verksamhet.
Just frivilligheten och att man inte har rollen som proffesionell socialabetare
eller vårdpersonal har ofta stor betydelse i kontakten med de kvinnor
som söker hjälp.

Det betyder dock inte att det är självklart att alla klarar uppgiften utan
utbildning, handledning och annat stöd. Tvärtom har det på många håll visat
sig att sådana behov okar efter en tids verksamhet.

Ansvaret för att kvinnojourerna har de resurser som behövs måste delas
mellan kommunerna och staten.

Kommunerna bör svara för att det finns lokaler och medel till resekostnadsersättningar,
telefon och annan utrustning som behövs. Det bör dessutom
ordnas så att kvinnorna i jouren kan få professionell handledning.

Det är angeläget att Riksorganisationen för kvinnojourerna i Sverige
(RÖKS) får resurser för att bedriva sin verksamhet med central samordning
och framför allt utbildningsverksamhet som kan stabilisera och vidareutveckla
kvinnojourernas verksamhet. För att kunna planera en stabil verksamhet
krävs att kontinuerligt stöd kan garanteras under en längre period,
men att det självfallet knyts till att verksamhetsmålen och syftet uppfylls.
Därför är en kontinuerlig utvärdering av verksamheten nödvändig. En sådan
utvärdering görs nu av socialstyrelsen och skall vara klar under våren.

Det är väsentligt att RÖKS får ett sådant stöd att dess centrala verksamhet
garanteras i enlighet med vad som anförts i motionen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio

nen anförts om stöd till Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige.

Stockholm den 17 januari 1990
Eva Johansson (s)

Ulla Pettersson (s) Britta Sundin (s)

Gunilla Andersson (s) Barbro Andersson (s)

Mot. 1989/90
So215

9