Motion till riksdagen

1989/90:So202

av Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c)
Sexuella övergrepp på barn

Mot.

1989/90

So202-211

Vi vet idag att den hänsynslösa marknad, där människor är till salu, också
finns i vårt land. Det räcker med att bläddra igenom några s.k. herrtidningar
för att förvissa sig om det. Här kan allt fås för pengar. Det finns inte längre
några känslomässiga gränsmarkeringar som gör halt ens inför barnen. Allt är
tillåtet. För den fördomsfria och från gamla moraliska hämningar befriade,
öppnar sig tydligen vida fält för rekognosering och exploatering. Thailand
och Manila har sina filialer. Återigen kan man hänvisa till herrtidningarnas
breda sortiment.

Frågan om sexuella övergrepp mot barn har varit uppe till behandling flera
gånger i riksdagen. Det förhållandet stryker under att det sexuella utnyttjandet
av barn i vårt land alltjämt förekommer i stor omfattning vilket också
debatter i massmedia visar. Man kan knappast tänka sig ett område där det
är mer angeläget att gripa in i och förändra än då äldre människor med inflytande
över små barn barbariskt utnyttjar dem sexuellt. Det måste uppfordra
till omedelbart ingripande och till information i förebyggande syfte. Dessutom
borde åtgärdsmodeller byggas upp.

Man kan fråga sig varför människor blir så upprörda över avslöjanden om
sexuella övergrepp på barn. Den frågan kan förefalla retorisk och svaret
måste bli att för varje sunt tänkande och kännande människa framstår det
egoistiska, egocentriska och egotrippade utnyttjandet av en liten värnlös,
beroende människa som barbariskt och bestialiskt. Men med tanke på de
dokumentära avslöjanden av den internationella sexuella stormarknaden
som har gjorts vet vi att en tilltro till det sunt kännande och tänkande hos
människan är en ganska bräcklig grund att bygga på.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder mot sexuella övergrepp på barn.

Stockholm den 16 januari 1990

Ulla Tillander (c)

Rosa Östh (c)

1

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr So202—211