Motion till riksdagen
1989/90:Sk94

av Krister Skånberg m.fl. (mp)

med anledning av prop. 1989/90:110
Reformerad inkomst- och företagsbeskattning

I denna motion ger vi några övergripande synpunkter på hur reglerna för
företagsbeskattning borde vara utformade och går därefter igenom några av
de förslag som regeringen lägger fram i propositionen, där vi lägger fram
egna förslag.

Övergripande synpunkter

Företagsbeskattningen måste grundas på en positiv inställning till småföretagare
och småföretagande och utgå från småföretagens förutsättningar

Det nuvarande skattesystemet har under många år lappats och lagats för att
anpassas till storskaligt tänkande, till önskemålet att underlätta och ”rationalisera”
skattemyndigheternas arbete och för att motverka skatteflykt och
skattefusk.

När skattesystemet nu skall reformeras måste en viktig utgångspunkt vara
att skattereglerna skall gynna en småskalig och decentraliserad samhällsstruktur
och lokala försörjningssystem som minskar transportbehov och resursförbrukning
och ökar människors medinflytande och självtillit.

En annan viktig utgångspunkt måste vara att människor i normala fall är
ansvarsfulla och hederliga, inte att de tar varje möjlighet till skatteflykt och
skattefusk. Detta skall naturligtvis också gälla de omkring en miljon människor,
kvinnor och män, yngre och äldre som har valt att satsa på att driva
företag, ensamma eller tillsammans med andra.

Rädslan för skatteflykt och skattefusk får inte leda till regler som försvårar,
förhindrar eller förlamar en positiv utveckling av företagandet och företagen
inom de ramar som solidariteten kräver, solidariteten med naturen,
med kommande generationer och med ekonomiskt, miljömässigt och socialt
utsatta grupper i Sverige och andra länder. Vi anser att man skattemässigt
bör främja ett sådant positivt företagande, trots riskerna att reglerna kan
missbrukas. Vi är beredda att vid behov gå med på en granskning av fall som
kan misstänkas vara missbruk. Om en sådan granskning och motåtgärderna
mot missbruk blir effektiv kommer antalet fall som behöver granskas att bli
relativt litet. Vi bedömer att de positiva effekterna av generösare regler
kommer att bli klart större och värdefullare för en positiv utveckling av småföretagandet
än nackdelarna med ökad granskning av tveksamma fall.

Svenska lagar och regler som gäller företagande är ofta grundade på vad

som är lämpligt för storföretagen. Eftersom det finns mer än 350 000 företag Mot. 1989/90

med mindre än 20 anställda och mindre än 15 000 företag med 20 eller fler Sk94

anställda bör skattereglerna utformas med tanke på de många små företagens
förutsättningar och ”levnadsvillkor”.

Där så behövs får undantags- eller tilläggsregler elier andra särskilda regler
utformas för de stora företagen.

Skattereglerna måste vara enkla och entydiga

så att vanliga människor förstår dem och så att olika rådgivare och skatteinstanser
tolkar reglerna på samma sätt. Myndigheterna måste ta detta informationsansvar.
Regeringen bör samtidigt som den föreslår skatteändringar
eller nya skatter eller regler presentera den lättbegripliga information som
skall förklara de nya reglerna och vad de innebär för dem som berörs.Lättbegripligheten
och entydigheten i denna information bör granskas både av
lämpliga remissinstanser och av riksdagen. Visar det sig svårt att förklara
reglerna på ett lättfattligt sätt eller göra dem entydiga måste förslaget ändras
så att reglerna blir lättbegripliga och entydiga.

Vi begär att regeringen tillsammans med representanter för olika grupper
av småföretagare i basnäringarna, tillverkning och service utarbetar förslag
till skatteregler som uppfyller de önskemål och krav vi har presenterat i detta
avsnitt.

Våra förslag och synpunkter på delar av regeringens förslag

1. Regeringen föreslår statlig inkomstskatt (bolagsskatt)

baserad på nettovinsten och att den nuvarande vinstdelningsskatten tas bort.

Enskilda näringsidkare skall istället betala statlig och kommunal inkomstskatt.

Vi anser att det finns goda sakliga skäl att återinföra någon form av kommunal
beskattningsrätt över juridiska personer. Rätten för landsting och kommuner
att beskatta juridiska personer försvann fr.o.m. 1983. En anledning
var att beskattningssystemet slog ut jämnt i de fall ett företags verksamheter
och huvudkontor låg i olika kommuner. Bortfallet av de juridiska personernas
inkomster från det kommunala skatteunderlaget är en viktig förklaring
till de ekonomiska problem som landstingen liksom hela den kommunala
sektorn upplever. Till exempel har bortfallet för Stockholms läns landsting
av dess finanskontor beräknats till drygt 3 miljarder kronor 1989.

Efter några års relativ och nu också nominell försvagning av rörelsekapitalet
står landstingen inför 90-talet ekonomiskt sämre rustade än på mycket
länge. Budgeten för 1990 innebär för många både en avtappning av disponibla
fondmedel och en ökad upplåning.

Det finns även andra goda motiv än de rent finansiella för någon form av
beskattning av juridiska personer, bl.a. sambanden mellan kommersiell etablering
och verksamhet och kostnader för kommunal service.

Det är rimligt att företagen skall kompensera de kostnader som deras
verksamhet orsakar kommuner och landsting. Vi begär att regeringen i samråd
med Landstingsförbundet och Kommunförbundet utarbetar förslag till
reviderat kommunalt skattesystem där även arbetsgivare och fastigheter blir

föremål för kommunal beskattning, med hänsyn till de kostnader de vållar Mot. 1989/90

kommunen för miljö- och hälsoskador samt behovet av ökad kommunal ser- Sk94

vice av olika slag.

Det är därför viktigt att de företag som driver verksamheter i andra kommuner
än sin hemkommun skall vara skyldiga att omvandla dessa verksamheter
till dotterbolag eller självständiga bolag med egen och fullständig ekologisk,
ekonomisk och social bokföring och redovisning. Även på denna
punkt kräver vi att regeringen kommer med förslag.

2. Regeringen föreslår: minskad inlåning av kapital och mer likvärdiga skattemässiga
villkor för olika finansieringsformer.

Vi anser att skattereglerna inte får innebära sämre villkor för små företag än
för stora. Det måste vara möjligt för den eller dem som vill att spara pengar
för att kunna starta företag med stor andel eget kapital. Vi föreslår här en
metod och några siffervärden för att åskådliggöra metoden, båda skall ses
som exempel: Enskilt sparande av investeringsmedel för småföretagande
skall medges med upp till högst 25% av inkomst av arbete, dock högst 2 basbelopp
per år, och bara belastas med 10 % skatt. Om pengarna inte används
för sådant företagande inom rimlig tid, t.ex. 5 år utan särskild prövning, skall
de beskattas, åtminstone med ursprunglig eller något högre skattesats. Samhället
skall ha rätt att granska hur investeringarna skall användas eller har
använts, t.ex. via de regionala utvecklingsfonderna, de av mp föreslagna
Närfonderna eller vissa samhällsrevisorer.

3. Regeringen föreslår: kraftigt sänkt bolagsskattesats och avsevärt begränsade
reserveringsmöjligheter. Den totala inkomstbeskattningen bör behållas
ungefär på nuvarande nivå.Förslaget innebär bland annat att nuvarande
dubbelbeskattning av eget kapital i aktiebolag kvarstår, men blir mindre när
skattesatserna sänks. Då tas i stället vissa lättnader, t.ex. de s.k. Annellavdragen
bort. Företag som har litet eget kapital, t ex banker, kommer att få
höjd skatt.

Reserveringsmöjligheterna till avsättning till investeringsfond har redan
tagits bort. Nuvarande förmånliga regler för lagernedskrivning föreslås
också tas bort. I stället införs en reserveringsmöjlighet som kallas SURV,
uttytt SkatteUtjämingsReserV. Det finns några olika alternativ för denna
baserad dels på det egna kapitalet (K-SURV) dels på lönesumman
(L-SURV).

Vi anser att det är viktigt att små företag har möjlighet att finansiera sin utveckling
med egna överskott och med ägartillskott. Goda möjligheter att
återinvestera överskott i rörelsen måste skapas t.ex. genom rätt att avsätta
obeskattade överskott till en reservfond som motsvarar 25 basbelopp. Nuvärdesavskrivning
skall medges upp till minst 84 % som utredningen om reformerad
företagsbeskattning har föreslagit.

4. Regeringen föreslår: All beskattning av aktiebolag och andra juridiska
personer skall ske i ett enda inkomstslag, näringsverksamhet. Ingen uppdelning
görs på olika förvärvskällor.

Vi anser att det bör vara högre skatt på de överskott som uppkommer när 18

företag ägnar sig åt spekulation eller kapitaltransaktioner utanför den nor- Mot. 1989/90

mala verksamheten. Regeringen bör lägga fram förslag till hur sådana be- Sk94

gränsningar skall kunna genomföras.

Vi vill begränsa den skattefria konsumtionen av lyxkaraktär inom företagen
i form av lyxig representation och utbildning som omfattar resor, kost
och logi i lyxklass. Därför vill vi att sådan representation och utbildning beskattas
som löneförmån och inte är avdragsgill som kostnad i företagets deklaration.

5. Regeringen föreslår också: Den nuvarande ”kvittningsrätten” av underskott
i en förvärvskälla mot t ex inkomst av tjänst skall slopas. I och för sig
kan starka skäl anföras för detta bl.a. för att försvåra skatteplanering. Ett
totalt slopande äv kvittningsrätten kan dock försvåra för de företagare,
främst i glesbygden, som är beroende av flera olika inkomstkällor att bygga
upp en företagsverksamhet, som i många fall kan gå med förlust några år.

Miljöpartiet de gröna anser att ett visst utrymme för kvittning fortfarande bör
finnas kvar för sådana fall, och att ett beloppsmässigt tak bör sättas så att
ändå alla former av mer avancerad skatteplanering stoppas. Riksskatteverket
bör på uppdrag av regeringen lämna förslag till hur en sådan begränsad
kvittningsrätt skulle kunna utformas.

Vi föreslår kvittningsrätt mellan inkomst av lönearbete och underskott i ett
företag där man arbetar aktivt i max 5 år utan särskild prövning upp till max
25 % av löneinkomsten resp max 2 basbelopp per år. Efter särskild prövning
kan rätten utvidgas till att gälla mer än ett företag resp i mer än 5 år. Det
bör vara möjligt att vid granskning och prövning skilja på rörelsekapital och
rörelsefrämmande kapital.

6. Regeringen föreslår regler för beskattning vid försäljning av fåmansbolag
som leder till att det blir skattemässigt oförmånligare att finansiera företaget
och dess utveckling med eget kapital än med lånat. Detta kan leda till att
fåmansföretagen blit onödigt beroende av lån och främmande kapital.

Vi föreslår att realisationsvinsten vid försäljning av fåmansbolag skall spridas
över flera år i de fall där företagen har byggts upp under flera år. Vi begär
att regeringen återkommer med förslag om detta.

7. Regeringen vill anpassa även företagsbeskattningen till den internationella
utvecklingen.

Vi anser att en eventuell anpassning till den internationella utvecklingen inte
får innebära att den svenska riksdagen, landstingen och kommunerna får
minskade möjligheter att använda lagar och ekonomiska styrmedel för att
skydda miljön och nå viktiga sociala och samhällsekonomiska mål.

8. Skatteregler för enskild näringsverksamhet

a) Vi kräver att den särskilda redovisningsmetoden genomförs - det är viktigt
även för jordbruksföretagen.

b) Vi kräver att avdrag för lokal i egen bostad skall medges. Att ha lokal i
den egna bostaden är ett naturligt sätt för vissa småföretagare att klara de

speciella krav som småföretagandet ställer och att hålla kostnaderna nere Mot. 1989/90

och det bidrar dessutom till att minska resursförbrukningen. Sk94

c) Vi anser att regeringens förslag om att verksamhetsår endast skall få vara
kalenderår skall avvisas. Bl.a. inom detaljhandeln skulle en inventering vid
årsskiftet innebära en allvarlig störning i verksamheten. Dessutom skulle arbetsbelastningen
på bokföringsföretag och revisorer att öka orimligt under
en kort tid på året, vilket skulle vara ett dåligt utnyttjande av mänskliga resurser.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att företagsbeskattningen
måste grundas på en positiv inställning till småföretagare
och småföretagande och utgå från småföretagens förutsättningar
samt att skattereglerna måste vara enkla och entydiga i enlighet
med vad som anförts i motionen.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
tillsammans med representanter för olika grupper av småföretagare i
basnäringarna, tillverkning och service bör utarbeta förslag till skatteregler
som uppfyller de önskemål och krav vi har presenterat som
övergripande synpunkter i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger till känna regeringen till känna
att den i samråd med Landstingsförbundet och Kommunförbundet
bör utarbeta förslag till reviderat kommunalt skattesystem där även
arbetsgivare och fastigheter blir föremål för kommunal beskattning,
med hänsyn till de kostnader de vållar kommunen för miljö- och hälsoskador
samt till behovet av ökad kommunal service av olika slag,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till egen och fullständig
ekologisk, ekonomisk och social bokföring och redovisning för
varje företagsenhet som bedriver verksamheter i en kommun och till
skyldighet att omvandla dessa verksamheter till dotterbolag eller
självständiga bolag enligt vad som anförts i kommunen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om enskilt sparande för investering i företagande och
om granskning av hur pengarna används,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om små företags möjlighet att finansiera sin utveckling
med egna överskott och ägartillskott,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nuvärdesavskrivning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om olika inkomstslag vid företagsbeskattning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beskattning av lyxig representation och utbildning,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätt till kvittning mellan inkomst av tjänst och förlust
vid drivande av företag,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90

tionen anförts om beskattning av realisationsvinst vid försäljning av Sk94

fåmansbolag,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anpassning till den internationella utvecklingen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatteregler för enskild näringsverksamhet.

Stockholm den 2 maj 1990

Krister Skånberg (mp)

Carl Frick (mp) Gösta Lyngå (mp)

21