Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sk81

av Lars Werner m.fl. (vpk)

Mot.

med anledning av prop. 1989/90:110 1989/90

Reformerad inkomst- och företagsbeskattning Sk81

För en rättvis skattereform
Inledning

I motionen redovisar vpk förslag för en rättvis skattereform. Vpk verkar för
en grundläggande skattereform. En reform som minskar skatten på arbete
och ökar skatten på kapital och produktion.

Vpk stödjer ej den uppgörelse om skatterna som träffats mellan socialdemokraterna
och folkpartiet. Vpk motsätter sig således den skattekompromiss
som redovisas i propositionerna 1989/90:110 och 1989/90:111. Vpk:s
kritik mot propositionerna utgår från en fördelningspolitisk syn där vi förutsätter
att skattepolitiken verksamt skall bidraga till att minska inkomst- och
förmögenhetsklyftor.

Vpk vill att en skattereform skall utgå från principen om skatt efter bärkraft.
Vpk presenterar i denna motion grundlinjerna för en rättvis skattereform.
I motionen presenterar vi också förslag till beslut för skatteuttaget under
1991.

Sammanfattning

Vpk anser att det finns behov av en grundläggande skattereform. Genom
flera skattebeslut under 1980-talet har de bäst ställda gynnats i skatte- och
fördelningspolitiken. Socialdemokraternas och folkpartiets skatteomläggning
för 1991 leder åt fel håll. Vpk menar att Sverige behöver en skattereform
för rättvisa, där de lågavlönade sätts i främsta rummet och där korrynuner
och landsting får erforderliga resurser till sin verksamhet.

Dagens skattesystem som på papperet är progressivt har stora brister.

Några av felen är möjligheterna till skatteplanering genom stora avdrag och
andra metoder för att minska progressiviteten. Därför behöver vi ett nytt
skattesystem.

Vpk yrkar avslag på propositionerna. De brister i fördelningspolitisk rättvisa
och slår mot lågavlönade och kvinnor.

Det finns dock delar i regeringsförslaget som vpk ser positivt på. Det gäller
den ökade kapitalbeskattningen och de minskade möjligheterna till skatteundandragande
samt begränsningar av skattefria förmånerna för höginkomsttagare.
1

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Sk81

Vpk har alternativ för fördelningspolitisk rättvisa

Vpk föreslår att statlig skatt tas ut med 20 % på taxerad förvärvsinkomst
över 180 000 kronor, 30 % för inkomster över 240 000 kronor samt 40 % för
inkomster över 300 000 kronor.

Vpk föreslår ett högre grundavdrag för låginkomsttagare. I vpk:s alternativ
trappas grundavdraget upp till 20 000 kr inom inkomstskiktet 30 000 60
000 kr. Avdraget trappas ned från en inkomst på 120 000 kr. För inkomster
över 180 000 kr föreslår vpk att grundavdraget slopas.

Vpk vill ha en strikt enhetlig kapitalbeskattning på 30%, utan de många
undantag som medges i propositionen.

Vpk verkar för att företagen skall vara med och finansiera sänkt skatt på
arbete. Propositionens förslag om en företagsskatt på 30% blir i realiteten
endast ca 20% genom införandet av en ny skatteutjämningsreserv SURV.
Förslaget om SURV gynnar främst stora aktiebolag. Vpk motsätter sig
denna nya reserveringsmöjlighet.

Vpk:s förslag till sänkt inkomstskatt finansieras till skillnad mot regeringens
alternativ huvudsakligen genom ökad beskattning av kapital och företag.
Vpk finansierar sitt förslag utan intäkter från osäkra s.k dynamiskå effekter.

Vpk avvisar höjningar av de indirekta skatter som ytterligare förstärker
skatteomläggningens sneda fördelningseffekter. Vpk föreslår att energimomsen
avskaffas. Det är fördelningspolitiskt och miljömässigt riktigare att
beskatta energi via punktskatter.

Vpk föreslår att matmomsens avveckling inleds genom en reducering med
1/3 under 1991.

Jämförelse Vpk

Sänkt inkomstskatt -54,9 mdkr

Höjd skatt på kapital +40,9 mdkr

Företagsskatt + 7,2 mdkr

Näringsverksamhet etc + 9,2 mdkr

Summa förstärkning =57,3 mdkr

1. Varför behövs det en skattereform?

1.1 Bakgrund

Dagens skattesystem

I teorin har Sverige ett progressivt skattesystem. I verkligheten finns en
mängd kryphål. Tillsammans leder dessa till att den formella progressiviteten
urholkas kraftigt. I praktiken betalar höginkomsttagare ofta inte mer
procentuell skatteandel än låg- och normalinkomsttagare. Den genomsnittliga
skatten på bruttoinkomsten ligger på 30-40% för de flesta. Först vid
inkomster runt 250 000 blir det formella skatteuttaget ca 50 %. Om hänsyn
tas till genomsnittliga underskottsavdrag, flyttas gränsen till 300 000 kronor.

Proposition

-63,0 mdkr
+31,0 mdkr
+ 1,2 mdkr
+ 9,2 mdkr
=41,4 mdkr

Mot. 1989/90

Sk81

2

Olikheter

Det nuvarande skattesystemet innehåller en rad olikheter. Olika inkomster/
kapitaltillgångar beskattas efter olika principer.

Hög skattebelastning Låg skattebelastning

Arbetsinkomster Kapitalinkomster

Banksparande Aktiesparande

Varor (momsen) Tjänster

Kommun, låg skattekraft Kommun, hög skattekraft

Löntagare Egen företagare

Löntagare (utan löneförmån) Löntagare (med löneförmån)

Små företag Stora företag

Skatt på arbete och kapital

Det totala skatteuttaget på arbetsinkomster ger ca 260 miljarder kr medan
det effektiva skatteuttaget netto på kapital ger ett beräknat minus på 5 miljarder
kr. Genom att systemet blandar olika principer blir det mycket lönsamt
att förvandla en typ av inkomst till någon annan form, arbetsinkomst
till kapitalinkomst, eller förvärvsinkomst till kapitalinkomst, etc. Omvandlingarna
ger vinster för individ och företag, och förluster för samhälle och
andra skattebetalare. Arbete och kapital brukas inte där de gör bäst nytta,
utan där de ger minst skatt.

Problemområden

Marginalskatt

Den statliga inkomstskatten 1989 hade tre brytpunkter. Vid kommunal skatt
på 30 kr gav skatteskalan nedanstående effekt (beskattningsbar inkomst)

stat skatt marginal effekt

- 75 000 kr 5 % 35 %

75 000 kr- 17% 47%

140 000 kr - 31 % 61 %

190 000 kr - 42 % 72 %

Om denna skala tilläts vara oförändrad så skulle huvuddelen av löntagarna
i normala inkomstlägen betala en marginalskatt på drygt 60 % redan år 1991.
Likaså skulle extrema låginkomsttagare år 1991 få betala en marginalskatt
på ca 50%.

Kommunalskatt

De höga marginaleffekterna i låga och normala inkomstlägen skapas inte genom
en hög progressiv statlig skatt. Effekterna grundläggs genom ett högt
proportionellt kommunalt skatteuttag, f.n. runt 31 kr.

Skillnaderna i kommunalskatt tillsammans med olika kommunala avgifter
ger stora skillnader i disponibel inkomst för hushållen. Skillnaden mellan
högsta och lägsta kommunalskatt är ca 7 kr. En differens i marginalskatteeffekt
på 7 %. Om hänsyn tas även till olika avgifter kan skillnaden i disponibel
inkomst mellan två likvärdiga barnfamiljer uppgå till drygt 20 000 kr om året.

Mot. 1989/90

Sk81

Företagsskatt

Företagsskatten i Sverige är formellt sett hög. Företagsskatten var progressiv

3

fram till mitten av 40-talet. Då införde Wigforss en proportionell skatt på Mot. 1989/90

50 %. För att stimulera investeringar infördes samtidigt generösa möjlighe- Sk81

ter till skattefria avskrivningar och reserveringar.

Detta gör att skatten i praktiken är mycket lägre. Den effektiva genomsnittliga
företagsbeskattningen för samtliga icke finansiella företag ligger på
13,2%, för de större börsbolagen ligger den bara på 10,0%. Skatteuttaget
på mindre familjeföretag (och utlandsägda företag) är dock avsevärt högre
och kan beräknas till runt 20 % (URF I, bilaga F sid 484).

I praktiken motsvarar bolagsskatten inte en större kostnad än företagens
utgifter för reklam, affärsresandet kostar mer än skatten. För 1988 gällde
följande relationer.

Affärsresande = 23 mdkr
Bolagsskatten = 21 mdkr
Reklam = 20 mdkr
Sverige har en företagsbeskattning som i hög grad gynnar stora industrikoncerner.
Detta gentemot internationella konkurrenter och svenska småföretag.

Moms

Momsen är numera en av statens viktigaste inkomstkällor. Momsen bedöms
av skatteexperter som "bra" för den som vill ta ut ett tämligen högt skatteuttag
på hushåll och konsumtion.

Av bl.a. detta skäl har skattemotståndare lyckats blockera införandet av
moms i USA. Införandet av en begränsad moms i Japan 1989 ledde till att
liberaldemokraterna miste sin majoritet i överhuset. Inom EG är det regel
att vissa varor som tex mat har lägre momsnivå än andra varor. I Sverige
sägs att momsnivån är generell. I verkligheten finns det reduceringsregler
på en mängd områden. Momsen omfattar tills nu främst köp av varor, inte
tjänster. Det är således momsbelagt att handla mjölk, men momsfritt att
hyra en "skatteplanerare". Man hävdar att momsen är en proportionell
skatt. En skatt som belastar alla lika. Detta är inte korrekt.

Folk med låga inkomster betalar en större andel av sin inkomst i moms än
rika. Den svenska momsen är således en skatt med regressiva drag, dvs den
belastar fattiga hårdare än rika.

Kapitalbeskattning

Den personliga kapitalbeskattningen efter dagens regler leder till ett beräknat
skattebortfall för stat och kommun på 5-10 miljarder kr. Detta trots att
hushållen har en nettoförmögenhet runt 1 500 miljarder kr (RINK del I sid

87).

Orsaken är dagens generösa möjligheter till avdrag för lån etc.

Kryphål - Fånga hajarna i skattenätet

En vpk-slogan är "fånga hajarna i skattenätet”. Riksskatteverket (RSV) har
redovisat ett exempel på hur dåligt dagens system fungerar. Verket undersökte
aktieförsäljningar som gav ett pris på drygt en miljard. Vinsten var ca
900 milj.kr. Beskattningsunderlaget enligt gällande regler blev 300 milj.kr.

Av denna beskattningsbara vinst kvittades 285 milj.kr bort mot redovisade
förluster. Återstod till beskattning 15 milj.kr. Detta kvittades bort mot förluster
på korttidsinnehav av aktier och andra värdepapper.

Mot. 1989/90

Sk81

Omfattning

Skattefusk är omöjligt att beräkna korrekt. Den ”lagliga” skatteflykten kan
uppskattas efter några indikatorer. Handeln med handels- och kommanditbolag
låg vid 1988 års taxering på 10 miljarder kr. Utdelningsfonderna ligger
normalt på ca 3 miljarder, runt utdelningstillfället växer de genom tillfälliga
insättningar till ca 30 miljarder kr, för att sedan återgå till normalläge. Handeln
med förlust- och skalbolag beräknas av RSV till ”åtskilliga miljarder”.

Ovanstående uppgifter måste ses som försiktiga överslag. Bara dessa tre
metoder omsätter ca 45 miljarder kr. Det är inte osannolikt att de verkliga
beloppen rör sig om vida större belopp.

Nya aktörer

Moralen har urholkats även inom skattefinansierade verksamheter. Några
exempel: staten sålde Uddevallavarvet för en symbolisk summa, Volvo fick
genom köpet förlustavdrag som kan uppskattas till ca 900 milj.kr. En mängd
kommuner har sålt vattenverk, hamnar etc, till privata företag (köp med
återköpsrätt/-skyldighet). Kommunerna hyr anläggningen av den nye ägaren,
kommunerna får pengar och företagen förlustavdrag. Företagen slipper
skatt och staten (indirekt) kommunerna tappar skatteinkomster.

Orsaker

Högern hävdar att orsakerna är ett för högt skattetryck. Nyliberala marknadsekonomer
ger samma förklaring. Det är riktigt att mer likformiga skatter
och färre avdragsmöjligheter skulle göra att det blev mindre skatteplanering.
Ingen kan dock redovisa några undersökningar som visar att länder
med lägre skatteuttag har mindre skatteplanering.

Slutsatser

Skattesystemet läcker som ett såll. Andra får betala den skatt som myglarna
borde betalt. Omfattningen berör minst 45 miljarder.

Orsakerna är främst möjligheten att utnyttja avdragsrätter, och olika skattenivåer
inom systemet. Ingen tror att något system kan täppa till alla hål.
Att fortsätta att laga och lappa på befintligt system är dock inte tillrådligt.
Vpk vill skapa ett skattesystem som ”fångar hajarna i skattenätet”.

1.2 Internationell skattepolitik

I många länder driver man nu igenom skatteomläggningar som innebär
minskad skatt på arbetsinkomster och sänkt marginalskatt. Andelen indirekta
skatter ökar. I många av länderna kombineras åtgärderna med försök
att sänka det totala skatteuttaget.

RSV har påtalat att banker och kreditinstitut nu helt öppet säljer transaktionskedjor,
för att ge önskat skatteresultat.

Några olika typer de senaste åren är följande: omvandla reavinst till kapitalvinst,
skaffa dubbla avdrag genom andelar i handels- och kommanditbolag,
förvandla inkomst av förvärvsverksamhet till inkomst av lågbeskattad
reavinst, handel med förluster och andelar i utdelningsfonder, köp av förlustoch
s.k. skalbolag.

5

”Reagans revolution”

Förr hade USA ett skattesystem som var snarlikt det svenska. I två omgångar
har man sänkt marginalskatterna. Detta skulle finansieras bl.a. med
beskurna avdragsrätter och ”dynamiska effekter”. USA har nu ett mycket
stort budgetunderskott.

En annan viktig finansieringspost var ett ökat skatteuttag på företagen.
Reagans reform förutsatte att företagen som grupp skulle betala omkring
120 miljarder dollar mer i skatt under en femårsperiod. För privatpersoner
skulle skatten sänkas med motsvarande belopp. Avskaffandet av skattekrediten
för investeringar beräknades leda till en ökad kostnad för företagen på
ungefär 150 miljarder dollar över fem år.

I USA finansierades en stor del av skatteomläggningen av företagssektorn.
I Sverige säger socialdemokrater och borgare i utredningarna att så
skall Sverige inte göra. I den meningen ligger propositionen till höger om
Reagan.

Moms utomlands

Momsen i Västeuropa är bred men differentierad. Normalt är matmomsen
lägre än annan moms, ibland helt slopad. Inom EG har man utfärdat riktlinjer
för momsen. Följande områden kan undantagas: sjukvård, social omvårdnad,
utbildning, kultur, idrott, transporter, fast egendom (hyra) samt
bank- och försäkringsverksamhet.

EG-kommissionen har föreslagit att momsbelagda varor och tjänster skall
ha moms inom två ”band”, två skattesatser, en mellan 14 och 20%, och en
reducerad mellan 4 och 9 % . Den lägre skall omfatta livsmedel, energi för
belysning och uppvärmning, vatten, läkemedel, böcker och tidningar, samt
persontransporter.

Företagsskatt utomlands

Den svenska företagsskatten är proportionell och formellt sett hög. Den effektiva
företagsbeskattningen är internationellt sett låg.

SCB har mätt den betalda skatten som andel av resultat före dispositioner
i svensk respektive utländsk koncerndel för de 17 största internationella
svenska företagen. I Sverige pendlar denna skatteandel mellan 8 och 15 %,
medan den ligger på 40-60 % i utlandet. Nettovinstmarginalen för de 17
största utlandsetablerade företagen ligger högre i Sverige än för den utländska
delen.

För samtliga icke finansiella företag ligger skatten på 14,6 %, och för börsbolagen
lägre, 10,4 % (källa URFI, bilaga B sid 446, 448). Med korrigering
för förlustandelar sjunker andelen ytterligare till 13,2% respektive 10,0%
(URF I bilaga F 484).

Enligt förslag från URF skall Sverige få Europas lägsta företagsskatt även
formellt. Företagsskatten är progressiv i ett flertal andra länder, tex USA,
Canada, Belgien m.fl.

Mot. 1989/90

Sk81

6

2. Vägen till proposition

2.1 Skatteutredningarna

Mot. 1989/90

Sk81

Den föreslagna skatteomläggningen utgår från Utredningen om reformerad
inkomstbeskattning RINK, Kommittén för indirekta skatter KIS samt utredningen
om Reformerad företagsbeskattning URF.

Det rådde och råder en bred enighet om behovet av att tillsätta utredningarna.
Vpk var dock inte överens om de direktiv som regeringen gav till utredningarna.

Vpk är starkt kritiskt till det sätt som utredningsarbetet bedrevs på. Arbetet
drevs på sparlåga fram till dess att dåvarande finansminstern Feldt presenterade
sin så kallade ”skattebomb” i november 1988. Detta gjorde att väljarna
inte hade rätt information om utredningarnas konsekvenser inför valrörelsen
1988.

Då presenterade folkpartiet ett skatteförslag som utsattes för hård kritik
bl.a. från vpk och socialdemokraterna. Folkpartiets förslag var dock mycket
snarlikt det alternativ som hösten därpå blev socialdemokraternas. Det
måste betraktas som ett utslag av bristande politisk etik att hantera skattefrågan
och valrörelsen på detta vis.

Efter finansministerns utspel drevs arbetet i en mycket snabb takt. Det
forcerade arbetet gjorde att ledamöter som ej delade regeringens grundsyn
fick arbeta under mycket besvärliga förhållanden. Tidsbristen var så stor att
ett intern-PM från RINK angav att alternativ som ej kunde förväntas samla
majoritet ej kunde beredas inom utredningen.

Positivt var att en särskild utredning, Utredningen om inflationskorrigerad
inkomstbeskattning IBU, tillsattes med uppgift att snabbutreda möjligheten
att införa ett system för real beskattning. (Se avsnitt 16.2)

Utredningarna presenterade sina betänkanden i juni 1989. Föreliggande
proposition ansluter nära till utredningarnas förslag. Under sommaren och
förhösten 1989 var förslagen på remissomgång. Då skatteförslagen ej skulle
komma att diskuteras i en valrörelse, hade det funnits skäl att söka alternativa
vägar för att få skattefrågan belyst i en bred och folkligt förankrad debatt.
Jämför tex de offentliga satsningarna på information kring folkomröstningen
om kärnkraften.

Regering och riksdag gjorde inga sådana åtgärder men genom förslagens
kontroversiella karaktär skapades en omfattande kritik, i media och bland
allmänheten. Medan skatteförslagen mottogs tämligen positivt bland de etablerade
remissinstanserna, särskilt inom näringslivet, så var misstron mot
skatteförslagen desto större bland allmänheten. En rad oberoende fördelningsstudier
bl.a. från SCB och LO visade att förslagen brast i fördelningspolitisk
rättvisa.

Haga - Rosenbad

Till hösten 1989 valde regeringen att ytterligare forcera skattefrågan. Oppositionen
bjöds in till samtal om att tidigarelägga skattereformen till 1990. Regeringen
ville således inleda realförhandlingar om skattefrågan, innan något

oppositionsparti haft verklig möjlighet att studera remissvaren. Det var att
visa bristfällig respekt för det arbete som bedrivits av remissinstanserna.

Vpk noterade den fördelningskritik som riktats mot förslagen. Vpk konstaterade
också att tre partier, vpk, centerpartiet och miljöpartiet, om än i
varierande grad var eniga om att förslagen måste korrigeras i fördelningspolitiskt
rättvis riktning. Två partier, folkpartiet och moderaterna, kritiserade
från motsatt riktning och menade bl.a. att utredningarna föreslog en för hög
Skatt på kapitalsidan. Moderaterna drev dessutom ståndpunkten att skatteuttaget
allmänt och direkt skulle sänkas.

Vpk var motståndare till inriktningen i förslagen, men menade att det var
riktigt att försöka blockera de värsta konsekvenserna av en skatteomläggning
utifrån utredningarnas grundlinjer. Vpk:s verkställande utskott presenterade
i oktober 1989 en skattepolitisk grundval för samtal med regeringssidan.
Vpk menade att man borde försöka skapa en samsyn mellan vpk, centerpartiet,
miljöpartiet och socialdemokraterna. Regeringen valde dock att
föra realförhandlingarna med folkpartiet. Uppgörelsen s - fp var en kapitulation
för den skattelinje som kritiserades så skarpt i valet 1988.

I februari 1989 ställde folkpartiet fem krav på en skattereform.

1 Sänkt marginalskatt med ett tak på 50 %.

2 Inflationsskyddade skatteskalor.

3 Enhetlig kapitalbeskattning.

4 En i princip enhetlig mervärdesskatt.

5 Den sänkta inkomstskatten finansieras genom höjning av andra skatter.
Som framgår av propositionerna 89/90:110 och lil så fick folkpartiet igenom
sina krav.

2.2 Uppgörelsen s - fp

Uppgörelsen mellan s och fp var en framgång för folkpartiet men på några
punkter segrade kritiken mot RINK.

- Gränsen för statlig inkomstskatt sänks från 200 000 kr till 180000 kr i
taxerad inkomst.

- En låglönerabatt i form av ett förhöjt grundavdrag införs.

- Förslaget om grundavgift (socialavgift) på pensionerna överges.

- Reseavdragen behålls.

På andra områden innebar uppgörelsen s - fp försämringar gentemot förslagen
i RINK:

- Skatteskalorna ”överindexeras” så att gränsen för statlig skatt efter några
år i praktiken kommer att ligga på 200000 kr

- Taket för ränteavdrag luckras upp. Fullt avdrag medges för alla ränteutgifter
upp till 100 000 kr, och 70 % av ränteutgifterna däröver.

- Skatteuttaget på pensionsfonder sänks från RINK:s förslag på 20% till
15 respektive 10%.

Dessa försämringar är ägnade att förstärka de sneda fördelningseffekter som
ryms i skatteomläggningen.

Mot. 1989/90

Sk81

8

3. Propositionerna

Regeringens förslag till skatteomläggning redovisas i propositionerna
1989/90:110 och lil. Förslagen innebär i korthet.

Statlig skatt skall från inkomståret 1991 tas ut med 20 % på taxerad förvärvsinkomst
över 180 000 kr. Under gränsen betalas bara kommunalskatt.
Ca 85 % av skattebetalarna kommer alltså inte att betala någon statlig inkomstskatt.
Frånsett 100 kr i statlig ”basskatt” för alla skattskyldiga.

Grundavdraget sätts till 10 000 kr. Inom intervallet 58 000 - 90 000 kr trappas
avdraget upp till 18 000 kr. I intervallet 95 000 - 175 000 kr trappas avdraget
åter ned till 10000 kr.

Maximal skattelättnad är 2400 kr vid en kommunalskatt på 30 %.

Totalt kostar sänkningen av den statliga inkomstskatten 63 miljarder kr i
budgetbortfall.

Detta skattebortfall föreslås kompenseras genom basbreddningar inom
arbetsinkomstbeskattningen, förändringar inom kapitalbeskattningen och
ett ökat uttag av indirekta skatter.

De sex inkomstslagen i kommunalskattelagen föreslås sammanförda till
tre: tjänst, kapital och näringsverksamhet.

Inkomst av tjänst breddas till att omfatta t ex måltidssubventioner, statliga
och kommunala traktaments- och resekostnadsersättningar.

Kapitalinkomster beskattas likformigt med 30 % i ett inkomstslag. En rad
undantag medges dock. Allemanssparande beskattas med 20%. Avkastningen
på pensionsfonder beskattas med 15 eller 10%, beroende på sparform.
Vid försäljning av privatbostäder föreslås en schablon på som lägst
9% (villor) och 18% (fritidsbostäder) i skatt av vinsten.

Den formella bolagsskatten sänks till 30 %. All beskattning av aktiebolag
och flertalet andra juridiska personer sker i ett inkomstslag - näringsverksamhet.

Mervärdesskatten utvidgas till en enhetlig beskattning av i stort sett all yrkesmässig
omsättning av varor och tjänster med vissa undantag t.ex. dagstidningar,
utlandsresor och vissa kulturaktiviteter.

På energiområdet föreslås sammantaget ett högre skatteuttag.

4. Vpk:s skattepolitik

4.1 Vpk:s skatteprinciper

Skatt efter bärkraft

Vpk menar att skatt skall utgå efter bärkraft. Personer med en hög inkomst
skall betala en större andel av sin inkomst än personer med låga inkomster.
Denna grundprincip kommer bland annat till uttryck i en progressiv skatteskala,
där skattesatsen ökar vid ökande inkomst.

Skattesystemet har enligt vpk två grundläggande uppgifter.

1 Skatterna skall finansiera de offentliga utgifterna.

2 Skatterna skall utjämna skillnader i inkomster och förmögenhet.
Skatteintäkterna ger samhället medel att finansiera den offentliga sektorns
skydd och service samt resurser till långsiktiga investeringar. Skatte

Mot. 1989/90

Sk81

9

medlen ger också samhället möjlighet att föra över pengar till personer och
hushåll med låga inkomster.

Vpk menar att en rättvis skattereform borde utgå från följande principer:

- Ökad skatt på produktionen. Frågan om skatt på företagens nyttjande av
produktionsresurser bör prövas vidare.

- Nya finansieringsformer för kommunsektorn, sänkta och utjämnade
kommunalskatter. Detta förutsätter en bättre kommunal skatteutjämning,
och ökade statsbidrag till kommunsektorn, liksom en breddad skattebas
för kommunerna.

- Mindre skatt på arbete, progressiva inkomstskatter; ett riktmärke bör
vara att normala inkomster inte träffas av en högre marginaleffekt än ca
50%. För verkliga höginkomsttagare kan ett marginalskattetak på ca
70% vara rimligt.

- Ökad skatt på kapital. På sikt skall rätten till skatteavdrag för ränteutgifter
avskaffas. Detta förutsätter ett nytt system för boendefinansiering.
Sparande gynnas genom att ränteavdrag ej medges. Kapitalinkomster beskattas
efter progressiv skala.

- Skattesystemet bör grundas på reala principer. En real kapitalbeskattning
gör att skalan kan höjas och sparandet kan skyddas mot inflation.

- Differentierade indirekta skatter. Lägre skatt på basvaror och slopad
moms på mat. De indirekta skatterna kan då breddas och omfatta fler
tjänster och varor.

- Skatten på energi utformas efter miljöpolitiska mål. Energiskatterna utgör
en del av den samlade skattebasen, medan miljöavgifter viks för satsningar
inom miljöområdet.

Vpk:s överväganden

Som framgår av föregående avsnitt är vpk starkt kritiskt till de propositioner
som skall utgöra ”århundradets skattereform”. Vpk menar därför att propositionerna
1989/90:110 och lil med vidhängande propositioner ej bör ligga
till underlag för ett beslut om skatterna för 1991. Vpk yrkar således avslag på
dessa propositioner.

Vpk menar att riksdagen bör ge regeringen tillkänna att en skattereform
ej kan utgå från den skatteuppgörelse som träffats mellan socialdemokraterna
och folkpartiet

Vpk föreslår att riksdagen ger regeringen tillkänna att en parlamentarisk
beredning bör tillsättas för att omarbeta förslagen från RINK, KIS, URF
och IBU.

Vpk föreslår att riksdagen ger regeringen tillkänna att en sådan beredning
särskilt skall beakta att en skatteomläggning skall leda till att personer och
hushåll med liten disponibel inkomst får stärkt ekonomi genom ett minskat
skatteuttag. Motsvarande gäller att höginkomsttagare och hushåll med stora
kapitaltillgångar liksom vinstrika företag skall betala skattesänkningen genom
ett ökat skatteuttag.

Mot. 1989/90

Sk81

10

Motiv

Vpk:s huvudskäl till avslagsyrkandet är att propositionerna brister allvarligt
i fördelningspolitisk rättvisa. Till detta kommer att skatteomläggningen bereus
på ett otillfredställande sätt.

- Vpk är kritiskt till det sätt som utredningsarbetet bedrivits på. Kritiken
gäller ”oppositionens” möjligheter att få sina alternativ allsidigt belysta,
och den starka tidspress som präglat arbetet. Bland annat detta har gjort
att verkligt grundläggande förslag till nya skattesystem ej har prövats i
tilläcklig omfattning.

- Vpk:s kritik gäller möjligheterna till offentlig debatt kring skatteutredningarnas
förslag, och det faktum att en så viktig fråga som en omfattande
skatteomläggning bör underställas väljarnas prövning i ett allmänt
val.

- Vpk vill kritiskt betona det faktum att vpk ej bereddes möjlighet att deltaga
i utredningen om Reformerad företagsbeskattning URF. Den utredning
som i realiteten prövade grundläggande nya skattesystem, bl.a. frågan
om proms.

- Utredningen om real inkomstbeskattning var en ren expertutredning
utan parlamentarisk medverkan. Detta är ej tillfredställande.

Om inte riksdagen bifaller vpk:s avslagsyrkande ställer vpk en rad andrahandsyrkanden.

4.2 Vpk:s förslag för 1991

Vpk:s förslag för 1991 kan sammanfattas enligt följande. Inkomstbeskattningen
sker liksom i propostionen i inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet.

Den statliga skatten slopas för låg och normalinkomsttagare, för övriga
utgår en statlig progressiv skatt. Skatten tas ut med 20 % på taxerad förvärvsinkomst
över 180 000 kr, 30 % för inkomster över 240 000 kr, samt 40 % för
inkomster över 300 000 kr. Skatteskalorna justeras genom årliga beslut.

Grundavdraget är 10 000 kr upp till en inkomst av 30 000 kr. Inom inkomstskiktet
30 000 till 60 000 kr trappas grundavdraget upp till 20 000 kr.
Från 120 000 kr trappas grundavdraget ned, för att slopas för inkomster över
180 000 kr.

Kapital beskattas efter en strikt enhetlig skatteskala på 30%.

Vpk föreslår en väsentligt reducerad matmoms för 1991, samt höjda barnoch
bostadsbidrag.

Vpk föreslår av fördelningspolitiska skäl att momsen på energi och vatten
och avlopp avskaffas 1991.

Vpk:s förslag till skatteomläggning är fullt finansierat och rymmer ej någon
post för uppskattade s.k. dynamiska effekter.

Den sänkta skatten på arbetsinkomster finansieras främst genom ett ökat
skatteuttag på kapital, höjda och breddade indirekta skatter bl.a. höjd skatt
på energi, breddad inkomstbeskattning och ökad företagsbeskattning.

Vpk:s förslag skall ses som en helhet gentemot regeringens skattepropositioner.
Vpk har tidigare betonat att vpk har varit och är villigt till kompro

Mot. 1989/90

Sk81

11

misser i syfte att blockera en skatteomläggning med orimligt sneda fördelningseffekter.
Vpk har påtalat att det finns ett mått av samsyn vad gäller fördelningsinriktningen
mellan vpk, miljöpartiet och centerpartiet. I ett sammanhang
där en skatteuppgörelse mellan regering och opposition utgått från
denna samsyn, så var vpk villigt att diskutera förändringar i vpk:s alternativ.
Denna grundsyn kvarstår under beredning av propositioner och motioner.
Regeringen har hittills valt att samarbeta i skattepolitiken med folkpartiet.
Vpk beklagar detta, men kommer att fortsätta arbetet för att förändra eventuella
beslut som utgår från en liberal syn på skattepolitiken.

5. Inkomstbeskattning

5.1 Skatteskala m.m.

Propositionens förslag till skatteskala innebär stora skattelättnader för höginkomsttagare
och smärre skattelättnader för låginkomsttagarna. Frånsett
ett grundbelopp på 100 kr föreslår vpk att statlig inkomstskatt skall utgå efter
följande skala.

Taxerad inkomst

180 000 kr - 20 %

240 000 kr - 30 %

300 000 kr - 40 %

Grundavdrag

Vpk föreslår att grundavdraget sätts till 10 000 kr. I inkomstintervallet
30 000 kr till 60 000 kr trappas grundavdraget upp till 20 000 kr. I intervallet
120 000 kr till 180 000 kr trappas grundavdraget ned från 20 000 kr, för att
slopas för inkomster över 180 000 kr. Skillnaderna i grundavdrag gentemot
proposition framgår av följande tabell.

Grundavdrag

Taxerad inkomst

Reg 90

Reg 91

VPK

10 000

10 000

10 000

10 000

20 000

10 000

10 000

10 000

30 000

10 000

10 000

10 000

40 000

10 000

10 000

13 333

50 000

10 000

10 000

16 667

60 000

10 000

10 500

20 000

70 000

10 000

13 000

20 000

80 000

10 000

15 500

20 000

90 000

10 000

18 000

20 000

100 000

10 000

17 500

20 000

110 000

10 000

16 500

20 000

120 000

10 000

15 500

20 000

130 000

10 000

14 500

16 667

140 000

10 000

13 500

13 333

150 000

10 000

12 500

10 000

160 000

10 000

11 500

6 667

170 000

10 000

10 500

3 333

180 000

10 000

10 000

0

190 000

”

”

Mot. 1989/90

Sk81

12

Ett högre grundavdrag minskar kommunernas skatteintäkter. Likaledes så Mot. 1989/90

ökar ett slopat grundavdrag de kommunala skatteintäkterna. Gentemot re- Sk81

geringen ger vpk:s förslag till grundavdrag en förstärkning av kommunernas
ekonomi med ca 2 miljarder kr.

Marginalskatt

Vpk:s förslag till skatteskala och grundavdrag skiljer sig åt gentemot regeringens
proposition vad gäller marginalskatteeffekt, enligt nedanstående tabell.

Marginalskatt (%)

Taxerad inkomst

Reg 90

Reg 91

VPK

0

10 000

0

0

0

10 000

30 000

33

30

30

30 000

58 000

33

30

20

58 000

60 000

33

22,5

20

60 000

85 000

33

22,5

30

85 000

90 000

40

22,5

30

90 000

95 000

40

30

30

95 000

120 000

40

33

30

120 000

150 000

40

33

40

150 000

175 000

54

33

40

175 000

180 000

54

30

40

180 000

200 000

54

50

50

200 000

240 000

65

50

50

240 000

300 000

65

50

60

300 000

65

50

70

5.2 Breddad beskattning av arbetsinkomster

Allmänna synpunkter

Sänkningarna av statsskatten skall till en sjättedel betalas genom nya skatter
via basbreddning av arbetsinkomster. Totalt föreslår propositionen att man
skall ta in 8,7 miljarder kronor, varav de största posterna är höjda värden för
bilförmån, skärpt beskattning av måltidssubventioner och skärpt traktamentsbeskattning.

Basbreddningen skall dessutom enligt propositionen ge en likformig behandling
av olika inkomster. Vpk anser att det är rimligt att större delen av
dessa obeskattade förmåner nu blir skatteobjekt. Förslagen om minskad
skattereduktion för fackföreningsavgifter samt beskattning av tidigare obeskattade
delar i avtalsförsäkringen avvisar vpk dock.

Förmän av fri bil

Förslaget om uppvärdering av bilförmån i propositionen kan accepteras av
vpk. Förslaget förväntas ge en skatteintäkt om 1,1 miljard.

Skärpt beskattning av måltidssubventioner

Propositionen föreslår att nuvarande subventioner av lunchmåltider slopas.

Detta ger en intäkt om 2,3 miljarder kronor. Vpk godtar detta förslag under
förutsättning att vpk:s förslag till skatteskalor och finansiering godkänns av
riksdagen. 13

Skärpt beskattning av traktamenten

Propositionen föreslår att statliga och kommunala traktaments- och reskostnadsersättningar
görs skattepliktiga. I enskild tjänst gäller redan idag att ersättningarna
är skattepliktiga och att avdrag medges för verkliga kostnader.
Vpk anser att propositionens förslag kan godtas. Den skärpning av traktamentsbeskattningen
som föreslås beräknas inbringa 2,5 miljarder kr.

Övriga förslag till basbreddningar av arbetsinkomster

Övriga förslag till basbreddningar i propositionen beräknas inbringa 2,8 miljarder.
Av regionalpolitiska skäl yrkar vpk avslag på förslaget att slopa skattefriheten
upp till 5 000 kr för inkomster från bär- och kottplockning. I övrigt
tillstyrker vpk följande förslag:

Skärpt beskattning av förmånliga lån från arbetsgivare 0,3 mdkr

Slopad skattefrihet för förmåner upp till 600 kr 0,3 mdkr

Inkomstslaget tjänst vidgas till en allmän uppsamlingspost 0,1 mdkr

Beskattning av vissa kostnadsersättningar 0,4 mdkr

Sociala avgifter för överskjutande ersättning vid bilresor
i tjänsten 0,4 mdkr

Slopad skattereduktion för hemmamake 0,1 mdkr

Diverse övriga förmåner 0,3 mdkr

Summa: 1,9 mdkr

Följande förslag avvisas av vpk:

Minskad skattereduktion för fackföreningsavgift 0,6 mdkr

Beskattning av vissa avtalsförsäkringar 0,3 mdkr

Summa: 0,9 mdkr

När det gäller skattereduktionen för fackföreningsavgifter uppgår den idag
till 40 % upp tilli 1 200 kr (maximalt 480 kronor). Skattereduktionen görs
automatiskt av skattemyndigheten.

Propositionen föreslår ett förhöjt avdragstak om 2 500 kr men i gengäld
en sänkt procentsats till 20 % av avgiften (maximalt 500 kronor). Vpk tillstyrker
att avdragstaket höjs till 2 500 kronor i enlighet med propositionen
men föreslår att reduktionen sätts till 30 %.

Vpk avvisar också förslaget att den skattskyldige själv skall framställa särskilt
yrkande om skattereduktion för fackavgift.

Vpk anser vidare att avtalsförsäkringarna skall vara skattebefriade i den
utsträckning de är idag.

5.3 Beskattning av näringsverksamhet

Propositionen föreslår att kvittningsrätten mellan underskott av näringsverksamhet
och inkomst av tjänst tas bort. Detta ger negativa konsekvenser
särskilt för de människor som utnyttjar kvittningsrätten för att kunna bo och
arbeta på landsbygden. Vpk vill ha en levande landsbygd.

Att kombinera småföretagsamhet eller mindre jordbruk med lönearbete

Mot. 1989/90

Sk81

14

är inte ovanligt på landsbygden. Under några år har Lantbruksstyrelsen arbetat
med ett särskilt stöd för landsbygdsutveckling i norra Sverige. Detta
arbete har fungerat mycket bra och stödet har inneburit en kraftig stimulans
för utveckling av kombinationsföretag, med jord- och skogsbruk som bas.

Det har visat sig att kombinationsnäringar speciellt gynnar kvinnornas situation
på landsbygden. En annan vanlig kombination är att en av familjemedlemmarna
har ett lönearbete som komplement till det egna företaget.
En slopad kvittningsrätt motverkar de satsningar som görs för att stimulera
till kombinationsverksamhet. Ytterligare en negativ effekt av slopad kvittningsrätt
är att detta försvårar nyetablering av företag.

Men det nuvarande kvittningssystemet har också nackdelar, vilket talar
för att det behöver förändras. Idag gynnar kvittningssystemet höginkomsttagare,
som genom att ha en förlustverksamhet vid sidan av sitt ordinarie lönearbete,
kan sänka sin inkomstskatt. Detta innebär också minskade skatteintäkter
till kommunerna.

I propositionen har man gjort ett undantag för författare, konstnärer och
kulturarbetare, som på vissa villkor får behålla kvittningsrätten. Vpk anser
att man bör utreda liknande speciella villkor även för andra grupper och i
andra sammanhang. T ex skulle kvittningsrätten kunna begränsas till vissa
regioner i landet, för att uppmuntra människor att bo och arbeta i dessa regioner.
En avgränsning av kvittningsrätten i tid, eventuellt med en viss avtrappning
efter några år, liksom en begränsning av kvittningsrätten t ex till
ett basbelopp bör också utredas.

Vpk förelår att konsekvenserna av slopad kvittningsrätt utreds med avseende
på konsekvenserna för landsbygden och nyföretagande, liksom möjligheter
att introducera nya former för kvittningsmöjligheter i enlighet med
ovanstående intentioner.

6. Företagsbeskattning

6.1 Allmänt

Proposition 89/90:110 föreslår att bolagsskatten sänks till 30 %, dessutom avskaffas
den särskilda vinstdelningsskatten, som är en realt beräknad vinstskatt.
En rad reserveringsmöjligheter slopas, men en ny s.k. skatteutjämningsreserv
SURV tillkommer.

Vpk bereddes ej plats i utredningen om reformerad företagsbeskattning.
Detta gör att vpk ej haft fullgoda möjligheter att bereda denna del av skatteomläggningen.
Anmärkningsvärt är att utredningen i princip lagt ett enhälligt
betänkande. Utredningens förslag har väckt ringa remisskritik men desto
mer beröm från industrins företrädare. Enighet kan troligen förklaras genom
följande citat från RINK:s slutbetänkande.

”1 många andra länder har skattereformer delvis finansierats genom ökad
företagsbeskattning inte bara på lång sikt genom en mera välfungerande
ekonomi utan även på kort sikt. Den av oss föreslagna skattereformen har
dock ej denna inriktning med hänsyn till att Sverige är en liten ekonomi som
blir allt mera öppen för internationell konkurrens.” (RINK betänkande del
I, sid 85.)

Mot. 1989/90

Sk81

15

6.2 Företagsvinster i Sverige

Företagen har under 80-talet haft rekordvinster. Näringslivets samlade bruttovinstöverskott
låg 1988 på 315,9 miljarder kr. Detta goda vinstläge gäller
inte minst industrin. Företagsbeskattningen gav staten en nettoinkomst på
22,9 miljarder kr budgetåret 1987/88. Det var ungefär lika mycket som företagen
satsade på reklam eller affärsresor.

”Den reala räntabiliteten på eget kapital har under de senaste åren pendlat
kring 10 %. För att återfinna lika höga värden måste man gå tillbaka till

slutet av 1950-talet” ” de likvida medlen fördubblats sedan 1970-talet,

räknat i fasta priser. Under 1988 motsvarade de likvida medlen det samlade
investeringsbeloppet under de tre åren 1986-1988.” (Preliminär national
budget för 1990 sid 30, ang industrin)

Andra beräkningar visar att vinstnivån steg med över 20 % under 1988.
Börsbolagen kan redovisa förbättrade resultat efter finansnetto på hela
190% från 1982 till 1987. Aktieavkastningen (utöver bankränta) var under
70-talet 2 %, medan den under perioden 1980-1987 steg till 22 % per år.

Staten borde således kunna ta ut mer än knappa 23 miljarder kr från företagen
i bolagsskatt utan att näringslivets möjligheter raseras.

6.3 Kritik

URF hävdar att deras förslag kommer att öka investeringarna. Vpk ställer
sig frågande till detta påstående. Summa vinst före skatt 1988 för de 16
största företagen var 38 miljarder kr. Denna vinst ledde till högst drygt 7 miljarder
kr i svenska skatter. Summa löner och lönebikostnader 1988 var 130
miljarder kr. 6 % i löneökningar var lika mycket som summan av de svenska
skatterna. De svenska skatternas andel av vinsten är således mindre än 20 %
av den totala vinsten. Det torde också stå helt klart att löner och marknadskonkurrens
är viktigare variabler än skatterna.

Eftersom URF valt att bibehålla det nuvarande systemet med skattereserver
(genom att föreslå inrättandet av SURV) kommer förmodligen de flesta
industriföretag att belastas med lägre skatt i framtiden.

Riksrevisionsverket RRV, konstaterar: ”För inkomståret 1990 kan skatteintäkterna
beräknas minska med ca 2,5 miljarder kr jämfört med oförändrade
regler. Minskningen beror främst på att de föreslagna basbreddningarna
detta år inte fullt ut kan kompensera för sänkningen av inkomstskattesatsen”.
(RRV inkomstberäkning hösten 1989, sid 45)

Avskattningen av de obeskattade reserverna skulle enligt vissa kommentarer
kunna leda till betydande tillfälliga skatteintäkter. Genom att företagen
får rätt att föra över pengar till den nya reserven SURV så kommer dock
inte denna effekt att bli särskilt påtaglig. Det är vår bedömning att det främst
är bankerna som kommer att behöva betala skatt på reserverna.

Det kan dock uppstå vissa problem för mindre företag t ex vad gällar ägarbeskattningen
av onoterade familjeföretag. Vpk:s skattepolitiska linje angående
företagsbeskattningen är att skillnaderna i effektiv företagsbeskattning
mellan stora och små företag bör utjämnas. En utjämning främst uppåt så
att storföretagen får erlägga en högre effektiv skatt.

Med tanke på den snabba hanteringen av företagsskattefrågan och vpk:s

Mot. 1989/90

Sk81

16

bristande insynsmöjligheter, vill vpk deklarera att vi avser att fortlöpande Mot. 1989/90

pröva ev orättvisa effekter i beskattningen av mindre företag. Vi menar Sk81

också att det är rimligt att riksdagen ger regeringen tillkänna att en översyn
av företagsbeskattningen bör göras så att mindre företag inte skattemässigt
missgynnas gentemot de större börsbolagen.

6.4 Vem betalar bolagsskatten?

Ett skäl till låga bolagsskatter skulle kunna vara att höjda företagsskatter
endast resulterar i en lägre löneökningstakt. Det är korrekt att de medel som
företagen betalar i skatt ej kan brukas till löner. Det finns dock inget omvänt
samband att låga företagsskatter resulterar i ett högre löneläge. En etablerad
ståndpunkt i andra länder (not 1) är att företagsbeskattning främst slår mot
företag samt kapitalägare dvs aktieägare. Det finns också ett rakt samband
mellan höga inkomster och kapitaltillgångar. En relativt kraftig inkomstbeskattning
på höga vinster i företagssektorn torde därför spela positiv roll när
det gäller att skapa fördelningspolitisk rättvisa.

6.5 Vpk:s övervägande

När skatteutredningen utöver en sänkt skattesats, valt att skapa nya typer av
reserver och dessutom behålla överavskrivningarna borde detta innebära att
huvuddelen av de börsnoterade industriföretagen i framtiden kommer att
betala en lägre skatt än idag. Vissa beräkningar pekar på att att det nya skattesystemet
kan leda till nästan en halvering av tillverkande börsföretags betalda
skatt samtidigt som det är svårt att se att någon branch skulle drabbas
av en faktisk skatteökning.

Ett alternativ för URF till att ej införa någon ny skatteutjämningsreserv
skulle ha kunnat vara att sänka skattesatsen ytterligare. Om alla reserveringsmöjligheter
slopats så skulle en skattesats på ca 20 % totalt sett leda till
samma skatteintäkt som URF:s förslag om 30% och rätt till SURV avsättning.

Det kan inte uteslutas att URF gjort bedömningen att en sådan ”ren” företagsbeskattning,
som tydligare visat det ringa skatteuttaget på företagssektorn,
skulle ha väckt såväl inhemsk fördelningskritik som internationell uppmärksamhet.
Redan med en företagsskatt på 30 % kommer Sverige att ha
Europas lägsta bolagsskatt. Att sänka till 20 % skulle internationellt ha kunnat
uppfattats som en skattemässig subvention av svensk företagsamhet.

Av detta följer att vpk yrkar avslag på att införa en skatteutjämningsreserv.
Vissa likviditetsproblem kan uppstå vad gäller avskattningen av hittills
obeskattade reserver; vissa smärre inslag av resultatutjämning kan också behövas
för mindre företag.

Riksdagen bör därför hos regeringen begära förslag om särskilda övergångsregler
för avskattning av fonderade medel och viss möjlighet till resultatutjämning
för mindre företag. Ett avslag på förslaget om införande av
SURV torde ge ett finansiellt löpande tillskott till statsbudgeten på minst 6
miljarder kr.

Vpk yrkar dessutom avslag på förslaget att avskaffa den realt beräknade
vinstdelningsskatten. 17

2 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Sk81

7. Kapitalbeskattning

Mot. 1989/90

Sk81

7.1 Allmänt

Proposition 89/90:110 föreslår att kapital skall beskattas i ett eget inkomstslag
efter en skattesats på 30 %.

Då skatten beräknas på nominella inkomster kan den formellt låga nivån
i realiteten visa sig vara en hög uttagsnivå. Detta gäller t ex för banksparande
till relativt låg ränta under tider av hög inflation. Vpk menar därför att förslaget
om real kapitalbeskattning borde prövas i en parlamentarisk utredning.

På sikt bör systemet med avdrag för ränteutgifter slopas. Detta skulle
skapa ett rakare system och möjligheterna till skatteundandragande samt lånefinansierad
och skattesubventionerad konsumtion skulle minimeras. En
slopad rätt att dra av låneräntor fordrar dock en övergångstid. Slopade ränteavdrag
kräver därjämte nya system för att finansiera boendekostnaderna.

Vpk har bl.a. föreslagit inrättandet av en statlig bostadsbank med uppgift att
finansiera bostadslån till låg och fast ränta.

Vpk menar vidare att det finns skäl att pröva frågan om en progressiv kapitalbeskattning,
så att kapitalbeskattningen harmoniserar med beskattningen
av inkomst av tjänst. En förutsättning för detta är att avdragsrätten för lån
har avvecklats. I ett sådant system kunde ett grundavdrag införas som skattebefriade
mindre kapitalinkomster, t ex ränta på normalt hushållssparande.

Detta skulle ge påtagliga sparstimulanser. Riksdagen bör ge regeringen detta
tillkänna.

För kapitalbeskattningen under 1991 föreslår vpk förändingar enligt nedanstående
avsnitt.

7.2 Kapitalbeskattningen 1991

En väsentlig utgångspunkt i utredningen om reformerad inkomstbeskattning
(RINK) var att beskattningen skulle göras mer likformig. Tyvärr tvingas vi
emellertid konstatera att regeringen i en rad avseenden frångått principen
om likformighet. Den ”enhetliga” skattesatsen på 30 % är i den framlagda
propositionen snarare undantag än regel.

Avkastningen från allemans- och pensionssparandet föreslås beskattas
med avsevärt lägre skattesatser än de 30 % som skall gälla för vanligt banksparande.
För aktiesparandet finns en rad undantag som innebär att skattesatsen
även här kommer att bli förhållandevis låg. Frånvaron av enhetliga
skattesatser innebär inte bara fortsatta orättvisor utan också att förutsättningarna
för skatteplanering kvarstår. Vpk.s förslag syftar till att alla typer
av kapitalavkastning, med undantag för reavinstbeskattning av permanentbostäder,
beskattas på ett enhetligt sätt med en statlig inkomstskatt på 30 %.

Vpk avslår därför regeringens förslag om en skattesats på enbart 20 % för
allemanssparande, allemansfond och ungdomsbosparande. Detsamma gäller
förslaget om avkastningsskatt på 10 % för tjänstepensioner och 15 % för
övrigt pensionssparande. På samma grunder avslår vi regeringens förslag om
att anskaffningsvärdet för aktier schablonmässigt skall kunna beräknas till
20 % av försäljningspriset. Samtliga dessa typer av kapitalinkomster bör be- 18

skattas med 30%.

Som tidigare angetts kan kapitalbeskattning på 30 % visa sig vara en tämli- Mot. 1989/90

gen hård beskattning för kapital med låg avkastning vid hög inflation. Vpk Sk81

anser därför att effekterna av den enhetliga kapitalbeskattningen måste följas
noga vad gäller effekterna på bank- och pensionssparande!. Detta så att
erforderliga justeringar kan göras vad gäller skatteuttaget. Problemet gäller
dock generellt och skulle kunna lösas genom en real kapitalbeskattning. (Se
avsnitt 16) Vad gäller kollektiva pensionsfonder bör frågan om en realbeskattning
prövas, så att avkastning över en viss realränta beskattas med
30%. Vpk anser att riksdagen bör ge regeringen detta till känna.

Det finns å andra sidan påtagliga fördelar med en strikt enhetlig kapitalbeskattning.
Om skattesatsen reduceras för viss kapitalavkastning, så uppstår
s.k. arbitrage-möjligheter. Det innebär att det blir möjligt att låna pengar
och göra avdrag till 30 % för att sätta in detta kapital i sparformer som sedan
kanske bara beskattas till 10 eller 15 %.

Enligt regeringens förslag skall ”reaförluster på marknadsnoterade aktier
och liknande få kvittas mot reavinster under samma år medan nettounderskottet
är avdragsgillt till 70 Möjligheten att kvitta förluster mot vinster
fullt ut under innevarande år är ett väsentligt avsteg från regeringens tidigare
princip om att förhindra ”russinplockande ur kakan”. Vpk föreslår att avdragsrätten
reduceras till 70 % även här.

Värdestegringen på fastigheter beskattas enligt regeringens förslag både
med en löpande fastighetsbeskattning och en reavinstskatt vid försäljning.

Skatteuttaget vid försäljning begränsas genom en schablonregel som innebär
att reavinsten får beräknas till 30 % av försäljningsintäkten för permanentbostäder
och till 60% av försäljningsintäkten för övriga privatbostäder.

Detta innebär ett skattetak på 9 % av försäljningsintäkten för permanentbostäder
och 18 % av försäljningsintäkten för övriga bostäder, vilket är liktydigt
med en reavinstbeskattning på 9 till 30 % för permanentbostäder och 18
till 30 % för övriga bostäder. För att förhindra inlåsningseffekter på bostadsmarknaden
anser vi det rimligt med ett skattetak för permanentbostäder.

Vpk föreslår att denna schablon sätts till 15 % för privatbostäder. För övriga
typer av privatbostäder föreligger inget behov av en schablonregel.

Regeringen föreslår vidare att ”ränteutgifter utöver ränteintäkter är fullt
avdragsgilla upp till 100 000 kr., medan överskjutande ränteutgifter är avdragsgilla
till 70 %”. Vpk föreslår istället ett fullständigt avdragstak för ränteutgifter
vid 100 000 kr. för vuxna och vid 10 000 kr. för barn. Det av oss
föreslagna avdragstaket avser således ränteutgifter och inte som i regeringens
förslag saldot av ränteutgifter och ränteintäkter.

7.3 Budgeteffekter

Vpk:s förslag till kapitalbeskattning innebär att samtliga typer av kapitalavkastning,
utom reavinst på permanentbostäder, träffas av en enhetlig skatt
på 30%. Den något mildare beskattningen av värdestegringsvinster på bostäder
bör ses mot bakgrund av att fastigheter också beskattas löpande. En
reavinstskatt på 30 % skulle innebära att värdestegringen på bostäder i praktiken
beskattas hårdare än vinsterna av andra kapitalplaceringar.

Vpk:s förslag till kapitalbeskattning innebär en väsentligt högre grad av

likformighet än regeringens förslag. Förutsättningarna för skatteplanering Mot. 1989/90

reduceras därmed. Vpk:s förslag ansluter till RINKs ursprungsförslag och Sk81

sammantaget ger vpk:s alternativ en budgetförstärkning på 10 miljarder,
gentemot propositionen.

8. Indirekta skatter

8.1 Allmänt

För närvarande råder en internationell trend att gå från direkt till indirekt
beskattning. Den av regeringen och folkpartiet föreslagna skattereformen är
en omfördelning från direkt till indirekt beskattning.

Indirekt beskattning är i princip enklare att administrera och den ger vanligen
mindre utrymme för skatteplanering. Det anses också allmänt som politiskt
lättare att ta ut höga indirekta skatter än höga direkta skatter. Detta
är en delförklaring till motståndet från högerhåll mot införandet av moms i
USA.Höga generella indirekta skatter är till sin natur proportionella, och
fungerar därför ofta som en regressiv beskattning. Detta innebär att hushåll
med låga inkomster får betala en högre skatteandel av sin disponibla inkomst
än höginkomsttagare.

Indirekt beskattning har således för- och nackdelar. Vpk anser att de fördelningspolitiska
aspekterna måste väga tungt vid valet av skattebas. Vpk
kräver därför att momsen på mat avvecklas. Även i övrigt menar vpk att de
indirekta skatterna måste utformas med stor fördelningspolitisk hänsyn. I
det följande redogör vpk för sin principiella och konkreta syn på en rad frågor
som rör den indirekta beskattningen.

Området för indirekt beskattning sträcker sig från mervärdeskatten,
moms, över energiskatteområdet till en rad punktskatter. Till detta kommer
frågan om möjligheten av att införa en produktionsfaktorskatt, proms.

8.2 Proms

Utredningar

En grundläggande tanke bakom proms är att den skall övervältras bakåt, dvs
företagen skall inte betala skatten genom att höja priserna utan genom att
minska utgifterna för både kapital och arbete. Momsen förutsätts däremot
övervältras framåt, dvs på priserna och hushållen. I praktiken avgör dock
marknadssituationen och kampen mellan arbete och kapital vem som i slutändan
får betala.

Frågan om proms har tidigare utretts i början av 80-talet. Ett konkret förslag
avgavs som innebar att promsen skulle beräknas dels på företagens arbetskraftskostnader,
dels som en skatt på företagens resultat. Denna modell
kritiserades för att den inte bara drabbade den del av vinsten som går till
utdelningar utan också drabbade den del som går till investeringar.

Utredningen om reformerad företagsbeskattning URF prövade åter frågan
om proms. URF har översiktligt prövat att ersätta såväl moms som inkomstbeskattningen
av företag med proms. URF:s betänkande rymmer två
modeller en K-proms och en I-proms. 20

URF valde att stanna för att närmare utreda tanken på en K-proms. K- Mot. 1989/90

promsens skattebas utgörs av företagens bruttoförädlingsvärde med avdrag Sk81

för bruttoinvesteringar. Enligt URF:s övervägande skulle detta promsalternativ
vara likvärdigt med en s.k. ”cash-flow skatt”. I sin förlängning skulle
detta alternativ fungera som en utgiftsskatt. Dvs någon skatt skall ej utgå på
sparande eller investeringar.

URF menar att utgiftsbeskattning skulle resa alltför stora tekniska problem,
bl.a. annat skulle investeringar enbart i syfte att minska skatten stimuleras.
En utgiftsbeskattning av företag bör också enligt URF samordnas med
en utgiftsbeskattning av hushåll, och detta skulle i sin tur skapa en mängd
nya tekniska problem. Utifrån dessa överväganden och internationella anpassningsproblem
avvisar URF proms som alternativ.

Vpk:s överväganden

Vpk menar att utgiftsbeskattningen rymmer vissa fördelar, bl.a. bekattas
lyxkonsumtion hårt medan sparande stimuleras. Vpk delar dock utredningens
bedömning att en ren utgiftsskatt skulle resa alltför många tekniska problem
för att vara ett realistiskt alternativ för de närmaste åren.

Vpk anser att en ökad tyngdpunkt på beskattning direkt i produktionsledet
kan leda till många fördelar vad gäller inkomstfördelning, och möjligheterna
att skapa en bred skattebas för att finansiera gemensamma utgifter.

Våra möjligheter till konsumtion avgörs av produktionens resultat, och en
nära knytning mellan dessa två mått rymmer därför fördelar. Införandet av
en proms skulle tillgodose dessa intressen.

Vpk ser också problem vad gäller införandet av en icke gränskorrigerad
proms. En sådan skulle kunna gynna import och missgynna exporten, och i
det avseendet vara sämre än momsen för handelsbalansen. Vidare kan en
bredbasig proms, dvs. I-proms, påverka investeringarna negativt.

Frågan om proms har dock blivit mycket översiktligt och kortfattat behandlad
av URF och andra utredningar. Vpk menar att de möjliga fördelarna
vad gäller proms talar för att frågan bereds ytterligare.

8.3 Moms

Som tidigare anförts är VPK tveksamt till moms av fördelninspolitiska skäl.

Likformighetsskäl och fördelningspolitiska skäl kan dock tala för vissa
momsbreddningar. Detta gäller i all synnerhet om momsen differentieras så
att basvaror träffas av en lägre moms än lyxbetonad konsumtion. Så t.ex. är
det fördelningspolitiskt riktigt att införa moms på finansiella tjänster, eller
att momsbelägga exklusivt kontorsbyggande.

Vissa av de momsbreddningar som föreslås i proposition 89/90:111 yrkar
dock vpk avslag på, det gäller införandet av moms på fastighetsskötsel, och
inrikes persontransporter. Vpk menar vidare att de föreslagna momsreglerna
på kulturområdet skapar gränsdragningproblem. Vpk yrkar därför att
propositionen i denna del bör avslås.

Riksdagen har i december 1989 beslutat att införa moms på energi samt
vatten och avlopp. Vpk menar att det är riktigt att öka skatteuttaget på energiområdet.
Moms på energi får dock en sned fördelningseffekt då den ensi

3 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Sk81

digt drabbar hushållen, eftersom företagen kan lyfta av momsen. Vpk före- Mot. 1989/90

språkar istället ett system med punktskatter på energiområdet. Detta ger Sk81

också bättre möjligheter att lägga miljöpolitiska aspekter på energibeskattningen.
Momsbeläggningen av vatten och avlopp leder tillsammans med
andra föreslagna åtgärder från regeringens sida till alltför höga hyreshöjningar.
Vpk yrkar att dessa områden undantas från momsplikt från 1991.

I proposition 1989/90:111 föreslås att fjärrvärme momsbeläggs. Ett sådant
beslut skulle få allvarliga konsekvenser för fjärrvärmen. Det finns risk att
fjärrvärmen på många platser slås ut. Detta skulle få negativa miljöeffekter
och innebär dessutom kapitalförstöring. Vpk yrkar avslag på denna del i propositionen.

Regeringen har uppdragit till en särskild utredning att pröva frågan om att
momsbelägga finansiella tjänster. Vpk menar att riksdagen redan nu bör ta
ett principbeslut om att införa moms på finansiella tjänster, och hos regeringen
begära förslag om detta. I ett sådant sammanhang kan man pröva om
förutsättningar finns att slopa den särskilda omsättningsskatten på aktiehandel,
och ersätta denna med moms på finansiella tjänster. En moms på finansiella
tjänster beräknas ge ett tillskott på 2 miljarder kronor.

Vpk vidhåller sitt förslag om att matmomsen bör avvecklas. Vi föreslår att
ett första steg tas 1991 med en reducering på ca 1/3. Riksdagen bör begära
förslag hos regeringen om detta.

8.4 Energibeskattning

Vpk föreslår att momsen på energi avskaffas, och att moms inte införs på
fjärrvärme. Vpk föreslår dock inte ett allmänt lågt skatteuttag på energi eller
att det samlade skatteuttaget på energi skall sänkas. Vpk föreslår istället att
vissa punktskatter och allmän energiskatt upprätthåller ett rimligt skatteuttag.
Detta uttag utformas också efter energi- och miljöpolitiska hänsynstagande.
Frågan om miljöavgifter behandlas inte i denna motion utan vpk återkommer
i annat sammanhang till den frågan.

Vpk kan godta regeringens förslag avseende koldioxid- och svavelskatt.

Koldioxidskatten bör dock ej ingå i underlaget för den energiintensiva industrins
nedsättning av skatt på energi. Som propositionen påpekar finns det i
dag inga metoder att bli kvitt koldioxidutsläppen, men det finns möjligheter
att gå över till andra energikällor. Den energiintensiva industrin framhåller
nu också att man tål vissa energiprishöjningar. Det viktiga är att spelreglerna
på energimarknaden fastställs och behålls så att planering och långsiktiga investeringar
kan göras.

Vpk instämmer i propositionens förslag om en särskild utredare för en
översyn av den energiintensiva industrins skattenedsättningar. Denna översyn
bör skyndsamt verkställas av en från industrin fristående utredare.

22

Vpk:s förslag till punktskatter

Elskatt höjs 4 öre/kwh, vissa reduceringar ges tillsärskilt elintensiv industri 3,5

Mot. 1989/90

Sk81

Höjd bensinskatt 0,50
Höjd skatt på diesel (motsvarande bensin)
Höjd skatt på olja 250 kr/kubikmeter
Höjd skatt på kol 500 kr/ton

2,9

1,0

2,1

1,8

Summa

7,8

8.5 Punktskatter

I proposition 1989/90:111 föreslås att en rad punktskatter avskaffas, bl.a. kemisk
tekniska produkter (parfym etc), choklad och konfektyrer, läskedrycker,
videobandspelare, kassettband, och stämpelskatt på förvärv av
skepp.

I propositionen motiveras detta med att skatterna är svåradministrerade,
och att de ger ringa tillskott till statskassan. Inkomstbortfallet belöper sig
dock totalt till ca 2 miljarder, och av statsfinansiella skäl föreslår regeringen
att beslutet inte skall träda ikraft förrän 1992.

Vpk delar bedömningen att vissa av dessa skatter är svåradministrerade
och ger upphov till gränsdragningsproblem. Det måste dock ses som stötande
att sänka skatten på parfym och videobandspelare, samtidigt som hyrorna
stiger genom andra skattebeslut, och höginkomsttagarna gynnas mest
vad gäller skatteskalor. I ett sammanhang där t ex matmomsen reduceras kan
det däremot prövas att slopa dessa punktskatter. Den fördelningspolitiska
profilen kan då upprätthållas genom att basvaror har lägre moms medan mer
lyxbetonad konsumtion åsätts högre moms. Vpk yrkar således avslag på
dessa förslag i proposition 1989/90:111.

9. Kommunalskatt

Kommunernas och landstingens ekonomiska läge

Enligt regeringens finansplan -90 som presenterades i januari 1990 erkänner
man att kommuner och landsting får ett sammantaget budgetunderskott på
ca 14 miljarder kronor för 1990.

Till detta skall läggas de därefter tecknade avtalen som för primärkommunerna
innebär en kostnadsökning på ca 12 miljarder kronor och för landstingen
på ca 2 miljarder kronor. Till detta kommer läraravtalet, där statsbidragen
ej beräknas täcka dem fullt ut. Ca 7 miljarder kronor återstår att finansiera.

I den reviderade finansplanen som skrevs den 19 april 1990 skriver man
apropå kommunernas ekonomi (sid 33): ”De ekonomiska problem som
landet nu står inför kräver att även den kommunala verksamheten ingående
prövas.

De statliga transfereringarna till den kommunnala sektorn måste begränsas
under de närmaste åren. Sektorns skatteinkomster förutsätts öka mycket
kraftigt 1990 och 1991, men bl.a. ökade lönekostnader kommer att medföra 23

att ett stort underskott ändå uppstår i det finansiella sparandet under 1990 Mot. 1989/90
och sannolikt även 1991.” Sk81

Vpk:s bedömning av kommunernas och landstingens ekonomiska situation
är mer pessimistisk än regeringens. Vi anser det nödvändigt att omedelbart
tillföra statliga resurser till verksamheten. Att införa etf tvåårigt skattetak
utan nya resurser kommer att leda till mycket allvarliga konsekvenser för
verksamheten.

Riksdagen bör ta beslut om ett ekonomiskt stödpaket till kommunerna.

Under 80-talet har staten exporterat en stor del av sitt budgetunderskott till
kommunerna. Det är tid att betala igen. I vpk:s ekonomimotion från januari
1990 fanns medel för ett sådant paket reserverade. I det skattealternativ som
presenteras i denna motion skapas utrymme för att förstärka kommunernas
intäkter med 9 miljarder kr.

Det kommunala skattesystemet måste dock förändras i grunden så att
kommunerna får ett bättre skatteunderlag. Vpk har tidigare föreslagit en utredning
om en statskommunal enhetsskatt. Svenska Kommunalarbetarförbundet
har krävt utredning om en enhetlig kommunalskatt med en fast del
och en rörlig del om maximalt 10 skattekronor. Regeringen har fattat beslut
om att tillsätta en utredning om kommunal skatteutjämning. Vpk är berett
att göra en konstruktiv insats i en sådan utredning. Där kan även ingå alternativ
med kommunal företagsbeskattning och kommunal kapitalbeskattning.
Utredningen bör även överväga att ge kommunerna den löpande rätten
att beskatta boendet.

Framhärdar regeringen och folkpartiet med sina förslag om skattestopp
utan statliga stödpengar, så tvingar man snabbt fram en privatisering av vård
och omsorg.

En skatteomläggning såväl enligt regeringens som vpk:s alternativ kommer
att tillföra kommunerna stora resurser genom en vidgad bas för den
kommunala beskattningen, samt momsavdrag. Regeringen avser emellertid
att dra in dessa pengar genom en särskild avräkningsskatt. Om kommunerna
får behålla detta utrymme löses en stor del av kommunernas ekonomiska
problem. Vpk menar att riksdagen skall fatta ett sådant beslut. Detta skulle
göra att behovet av särskilda överföringar till stor del bortfaller.

10. Bostadsbeskattning

10.1 Allmänt

En alltför stor del av regeringens skatteomlägging finansieras med ökad beskattning
av boendet. En följd blir kraftigt ökade boendekostnader för hushållen.
De ökade boendekostnaderna slår regressivt men i viss mån kan höginkomsttagare
drabbas hårdast av den skärpta fastighetsbeskattningen. Höginkomsttagarna
får emellertid stora sänkningar av sin inkomstskatt som
kompenserar för denna höjning. Den höjda momsen på boendet slår dock
hårdast mot låg- och normalinkomstagare. Sammantaget ger boendebeskattningen
fördelningseffekter som inte är godtagbara.

De ökade boendekostnaderna härrör från följande förslag i regeringens
propositioner:

Mot. 1989/90

Sk81

Av fördyringarna slår momsen generellt hårdast mot boendet. Vpk avvisar
därför förslagen om moms på boendet. Den höjda byggmomsen accepteras
men via ett investeringsbidrag bör hela byggmomsen vad avser åtgärder i
permanentbostäder kompenseras. I annan motion från vpk behandlas förslagen
om upptrappningen av den garanterade räntan samt de minskade räntebidragen.

10.2 Regeringens propositioner

I de propositioner som regeringen lade i april 1990 presenterades ingen samlad
lösning på frågan om boendekostnaderna. På avgörande områden förutskickar
regeringen ytterligare utredningar. Boendekostnaderna påverkas av
de sammantagna effekterna från bostadsbeskattningen och subventionerna,
bl.a. räntebidragen och bostadsbidragen. Genom att vpk avvisar bl a boendemomsen
blir behovet av bostadsbidragen mindre än i regeringens alternativ.

10.3 Vpk:s principsyn

Vpk menar att bostaden är en social rättighet. Den löpande beskattningen
av boendet bör därför hållas på en tämligen låg nivå och de generella subventionerna
på en hög nivå. En viss löpande beskattning måste dock ske av den
värdestegring som kan ligga i ägandet av en egen bostad. Annars skulle värdestegringar
i fastigheter fungera som ett skattesubventionerat sparande för
den som har möjlighet att köpa sin egen bostad. Huvudpunkten i denna avskattning
bör dock ske genom en beskattning av uppkomna realisationsvinster.

Vpk menar att den löpande bostadsbeskattningen bör knytas till fastighetens
bruksvärde som bostad, och inte som nu till fastighetens taxeringsvärde.

Vpk menar vidare att man bör överväga att låta intäkterna från fastighetsskatten
helt eller delvis tillfalla kommunerna. Detta då det är kommunerna
som har ansvaret för de direkta kostnaderna kring stadsbyggnad och bostadsförsörjning.

- moms på vatten-avlopp-sophämtning,

- moms på energi för uppvärmning,

- full moms på byggande

- höjd fastighetsskatt för hyreshus,

- minskade ränteavdrag för småhus,

- upptrappning av garanterad ränta samt minskade räntebidrag för hyreshus/bostadsrätter,

- minskade räntebidrag - ROT lån,

- moms på fastighetsskötsel,

- skatt på fastighetsskötsel i egen regi,

- miljöskatter.

25

Beslut för 1991
Fastighetsskatten

Mot. 1989/90

Sk81

Regeringen föreslår en skatt på 1,5 % av taxeringsvärdet för småhus och

2,5 % för hyreshus, samt vissa övergångsregler och reduceringar för nyproduktion.
Vpk kan biträda detta förslag som en övergångsform, på sikt bör
dock den löpande beskattningen knytas till bruksvärdet.

Ändrad förmögenhetsbeskattning som följd av 1990 års
fastighetstaxering

I december 1989 beslöt riksdagen höja gränsen för uttag av förmögenhetsskatt
från lägst 400 000 till lägst 800 000 kr. Beslutet innebar, enligt regeringen
inga materiella ändringar i förmögenhetsbeskattningen utan skulle
enligt regeringen ses som en justering med hänsyn till prisutvecklingen sedan
1982, då den senaste justeringen gjordes.

Vpk kan acceptera en viss justering, men menar att skalan borde förändras
enligt nedan.

Belopp Förmögenhetsskatt

800 000- 1 200 000 1,5%

1 200 000 - 1 600 000 2,0 %

1 600 000 - 2 600 000 2,5 %

2 600 000 - 3,0 %

Värderingsgrunderna för förmögenheter bör dessutom bli föremål för översyn.
Förmögenheter, framförallt större, är ofta sammansatta av olika slag av
tillgångar. Översynen bör ta fasta på dessa olikheter och det är vpk:s mening
att förmögenhet som är bunden i boende av normalstandard bör ges en lägre
värderingsgrund än sådana förmögenheter som grundas på olika former av
spekulation m.m.

Åtgärder måste också vidtas mot manipulerande av lån etc för att nedbringa
förmögenheten vid taxeringstillfället.

11. Pensionärernas skatteförhållanden

De särskilda skattereglerna för pensionärer är krångliga och leder till orättvisor.
Ett särskilt problem är de höga marginaleffekter som uppstår vid stigande
inkomst och avtrappade avdrag. Vpk har länge påtalat pensionärernas
skatteproblem både i riksdagen och genom andra kanaler.

11.1 Marginalskatteproblem

Under hösten 1988 lade regeringen förslag som skulle leda till något sänkta
marginaleffekter, dock i kombination med ett höjt skatteuttag för pensionärer
med måttliga inkomster. Vpk avvisade detta förslag och ställde krav på
andra åtgärder, bl.a. ett särskilt förvärvsavdrag för pensionärer. Regeringens
proposition avslogs av vpk tillsammans med den övriga oppositionen.

Efter hand har vpk fått gehör för sin hållning, och riksdagen har beslutat
att pensionärernas extra avdrag, eller rätt till KBT, inte skall reduceras för
den förmögenhet som är bunden i eget boende eller fritidshus. Detta mins- 26

kar marginaleffekterna. Senare har riksdagen beslutat att löneinkomster Mot. 1989/90

som ålderspensionärer har vid sidan av pension fr.o.m. inkomståret 1990 Sk81

skall undantas från den förhöjning av marginalskatten som de nuvarande avtrappningsreglerna
medför.

11.2 Grundavgift på pension

RINK föreslog att pensioner skulle skattebeläggas med en grundavgift, det
RINK kallade skattedelen av socialavgifterna. Vpk sade nej till detta förslag.
Något senare svängde även folkpartiet så att socialdemokraterna stod
ensamma bakom förslaget om grundavgift/sociala avgifter på pensionerna. I
föreliggande proposition har även socialdemokraterna släppt denna tanke.

Detta ser vpk som en framgång.

11.3 Propositionen

Propositionen föreslår att pensionärernas beskattning skall utformas i huvudsak
på samma sätt som för närvarande. Genom ett särskilt grundavdrag
undantas pension motsvarande folkpension och pensionstillskott från skatt.

Pensionärer tillförsäkras alltid minst samma grundavdrag som förvärsarbetande.
Vpk tillstyrker propositionen i denna del.

11.4 Vpk:s övervägande

Skattereglerna för pensionärerna har varit och är besvärliga.En del förbättringar
har genomdrivits under senare år, bl.a. tack vara en aktiv opinion där
vpk varit och är en del. Det grundläggande problemet är dock att många
pensionärer har en så låg pension att det krävs särskilda skatteregler för att
inte dessa skall få en orimligt låg disponibel inkomst. På sikt löses problemet
bäst genom att grundpensionerna höjs. Vpk menar att riksdagen bör ge regeringen
detta tillkänna.

12. Kvinnorna förlorar på skatteomläggningen

Skatteomläggningens stora förlorare är kvinnorna. Kvinnorna utgör en majoritet
av dagens arbetarklass. De har de tyngsta jobben, de sämsta arbetstiderna
och de lägsta lönerna. Hittills gjorda fördelningsstudier visar att låginkomsttagare
i bästa fall får +-0 i utfall av skatteomläggningen. Många, däribland
vpk, menar att låginkomsttagarna kommer att få betala en stor del av
de kraftiga skattesänkningar för hög- och medelinkomsttagarna som skatteomläggningen
innebär.

Vpk är mycket kritiskt till att regeringen inte tar upp skattomläggningens
konsekvenser för kvinnorna. Det faktum att detta inte uppmärksammas i
propositionen är anmärkningsvärt mot bakgrund av de jämställdhetsmål
som regering och riksdag slagit fast. I propositionen om Jämställdhetspolitiken
inför 90-talet fastslås att den ekonomiska politikens roll för jämställdheten
mellan kvinnor och män liksom fördelningen av ekonomiska resurser
måste uppmärksammas. Bland de åtgärder som då fastslogs sades att fördelningen
av ekonomiska resurser mellan könen skall följas löpande och redo

27

visas i budgetprocessen samt att statliga utredningar i ökad utsträckning skall Mot. 1989/90

analysera sina förslag ur jämställdhetsperspektiv. Detta har inte skett i skat- Sk81

tepropositionerna!

12.1 Det som drabbar kommuner och landsting drabbar kvinnor

En av skatteomläggningens konsekvenser blir ökade kostnader för kommuner
och landsting. Vpk har kritiserat skatteomläggningen för att den inte tagit
upp kommunernas ekonomi eftersom det är den proportionella kommunal-
och landstingsskatten som är mest betungande för låg- och medelinkomsttagare.
Detta kommer också att drabba kvinnor hårdare än män, men
det har inte berörts i propositionen.

Det föreslagna skattestoppet för kommuner och landsting tilsammans
med kravet att staten skall dra in de ökade intäkter som skatteomläggningen
ger kommuner och landsting, kommer att innebära stora nedskärningar
inom den offentliga sektorn där 80% av de förvärvsarbetande kvinnorna
finns. Detta sker samtidigt som man vet att behoven av äldreomsorg kommer
att öka och att barnomsorgsmålet om full behovstäckning inte kommer
att kunna uppnås. Inte heller dessa konsekvenser för i huvudsak kvinnor har
behandlats i propositionen.

12.2 Kan kvinnorna öka sin lön genom att arbeta mer?

En av skatteomläggningens målsättningar har varit att det skulle löna sig mer
att arbeta. I propositionen har man också räknat med dynamiska effekter,
dels genom att godta RINK:s bedömning av en produktionsökning motsvarande
1% ökning av arbetsinkomsterna på kort sikt och 4% på lång sikt, dels
genom att beräkna att de dynamiska effekterna ger en budgetförstärkning
pä 5 miljarder kr för åren 1991 - 1993.En grupp som teoretiskt skulle kunna
öka sin inkomst genom att arbeta mer är kvinnorna eftersom det är de som
arbetar deltid i dag. Det visar sig också att det är kvinnornas ökade förvärvsarbete
som har räddat hushållens köpkraft på 80-talet. Men kommer kvinnorna
att kunna arbeta mer? Med en offentlig sektor i ekonomisk kris, kommunalt
skattestopp, uppskjuten utbyggnad av föräldraförsäkringen och brist
pä barnomsorg minskar kvinnornas möjligheter att öka sin inkomst genom
att arbeta mer. En annan möjlighet är att männen som vanligen har de högre
lönerna, blir de som ökar sin arbetstid. Detta skulle leda till att arbetsdelningen
förstärks och jämställdheten mellan kvinnor och män minskar.

Vpk anser att det är märkligt att ingen av dessa effekter nämnts i propositionen.
Vi kräver att i den utvärdering som ska göras av skatteomläggningen
skall ingå en särskild redovisning av dess konsekvenser för kvinnor.

13. Dynamiska effekter

Nyliberaler menar att sänkta skatter leder till stora positiva effekter. Människor
arbetar mer och investeringarna ökar. Då växer nationalprodukten och
skatteinkomsterna stiger. Skattesänkningen finansierar sig själv. Resonemanget
liknar drömmen om ”perpetuum mobile”. Evighetsmaskinen som

28

genererar sin egen kraft. Dvs. sänkt skatt ger ökade skatteintäkter. Ingen Mot. 1989/90

har lyckats konstruera perpeteum mobile inom mekaniken. Det går troligen Sk81

inte att göra det i skattepolitiken heller.

13.1 Dynamiken i RINK

De dynamiska effekterna uppskattas i utredningen från 1 % direkt, till mellan
5 och 9 % på sikt. Dynamiken är en förutsättning för utredningens finansiering
och fördelningsstudier. RINK skrev ” Om man tror att de dynamiska
effekterna är försumbara så försvagas motiven för en skattereform av denna
typ ”. (RINK betänkande del I, sid 221)

I USA skulle en stor del av skattesänkningarna finansieras med dynamiska
effekter. Under Reagans tid växte budgetunderskotten stadigt. I USA fungerade
inte dynamiken som budgetregulator.

RINK har beställt två expertrapporter om dynamiska effekter och ökat
utbud av arbetskraft. Dels av Steinar Ström m.fl., dels av Sören Blomqvist.

I bägge rapporterna finns ett flertal beräkningar, och grovt sett skiljer de
sig så att Ström inte finner några påtagliga effekter, medan Blomqvist uppskattar
dem från 5 till 9 %. Av detta drar RINK slutsatsen att de dynamiska
effekterna kan beräknas till ca 1 % omedelbart och ca 4 % inom några år.

13.2 Andras bedömningar

Folkpartiet tror på en än större dynamik och centerpartiet har tidigare finansierat
en betydande del av sitt alternativ med intäkter från dynamiska effekter.

Andra bedömare är mer osäkra. ”Om man levat igenom de senaste decenierna
i USA så blir man lätt skeptisk när det gäller dynamiska effekter av
skattereformer. I USA har det inte lett till sådana dramatiska höjningar av
arbetsviljan och produktionen att det kunnat täcka budgetunderskotten”.

(Leif Mutén expert i internationella valutafonden, knuten till RINKs expertgrupp,
Dagens Industri, nr 146/89)

Eller direkt avvisande. ”Dynamiska effekter tror jag på när jag ser dom ” —”
Vi har redan ett stort övertidsuttag hur skall folk orka jobba så mycket
mer? ”(Metalls ordförande i Dagens industri 1989-07-05)

I dynamikdebatten brukar liberaler peka på 70 % marginaleffekter och
hävda att om skatten sänks så kommer s.k. ”nyckelpersoner”, att jobba mer
i stället för att ”spela golf eller renovera villan”. De berörda kommer säkert
att glädja sig åt sänkt skatt, men kommer och kan de jobba mer?

De ”ledande” befattningshavarna har ofta sådana tjänster där det förutsätts
att de arbetar maximalt. För många av dessa är en extra arbetsinsats (i
tid) en följd av intressanta arbetsuppgifter, eller karriärambitioner. Många
chefsavtal inom stat och kommun liksom i det privata näringslivet utesluter
också möjligheten till övertidsuttag, vare sig i tid eller pengar.

Det är inte omöjligt att det i skiktet därunder, finns arbetstagare som tvekar
mellan arbete och fritid av skatteskäl. Här kan sänkt skatt spela en viss
roll. Å andra sidan finns det här avtal, som ger möjlighet till kompensation
i fritid. Vi vet också att fritid, familjeliv etc blir allt viktigare faktorer för
många människor. Det är därför lika troligt att många kommer att utnyttja
en sänkt skatt på arbetsinkomster till att skära ned sin arbetstid.

4 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Sk81

13.3 Dynamik och piskeflekten Mot. 1989/90

Det är dock möjligt att RINK:s anhängare kan få rätt när de säger att Sk81
RINK:s förslag leder till ökat utbud av arbetskraft. Denna möjliga följd
finns främst genom den ”piskeffekt" som skapas genom skatteomläggningen.

Bland de som vinner lite eller förlorar på skatteomläggningen märks inkomsttagare
med låg lön, t ex kvinnor med deltidsarbete. Om inkomstskatten
sänks enligt proposition 1989/90:110 tjänar lågavlönade måttligt på sänkningen.
Genom att den finansieras via breddad moms och ökade boendekostnader
kan de sammanlagda effekterna leda till en mycket liten ökning
eller rentav minskad disponibel inkomst, för många lågvlönade.

De högavlönade däremot tjänar rejält på sänkta skatteskalor, och förlorar
relativt måttligt på höjda indirekta skatter. Gapet mellan grupperna växer.

Om de lågavlönade vill behålla sin köpkraft, och inte halka ännu mer efter
de högavlönade så har de två möjligheter.

1. Begära högre lön.

2. Arbeta mer, dvs få ökad inkomst.

Mindre behov av löneökningar och därmed minskad inflation är ett standardargument
för marginalskattesänkningar. Detta argument kan spegelvändas.
Dvs sänkta marginalskatter leder till ökade lönekrav bland låg- och
normalinkomsttagare.

Om låginkomsttagarna inte har styrka att tvinga till sig bättre avtal, så kan
de få högre inkomst genom att jobba mer. Denna möjlighet kan lättast nyttjas
av de som jobbar deltid. I samband med en skatteomläggning enligt
RINK måste en sådan utveckling betraktas som trolig.

Vi får möjligen efter hand dynamiska effekter - bland låginkomsttagare,
barnfamiljer och kvinnor.

13.4 Dynamiken i proposition 1989/90:110

1 debatten liksom i propositionen har man nu skruvat ner förväntningarna
på de dynamiska effekterna. Bland fackekonomer finns få om ens några som
vill göra anspråk på att kunna göra solida förutsägelser om hur utbudet av
arbetskraft och skatteintäkterna påverkas av sänkta marginalskatter.

Regeringen hävdar nu att de dynamiska effekterna inte främst härrör från
ett ökat utbud av arbetskraft utan lika mycket från en ekonomi som mera
allmänt fungerar bättre. Med en sådan utgångspunkt torde det bli närmast
ogörligt att beräkna det som betecknas som dynamisk effekt från skatteomläggningen.

Detta gör det mindre välbetänkt att finansiera omläggningen med ca 5 miljarder
kr från dessa omtvistade dynamiska effekter. Självklart bör en skatteomläggning
leda till en bättre fungerande samhällsekonomi. Det är dock inte
bra bl.a. från stabiliseringspolitiska utgångspunkter, att låta en skatteomläggning
realt vara ofinansierad med ett så stort belopp som 5 miljarder kr.

Med dessa överväganden avvisar vpk att ta med en post för dynamiska effekter
i finansieringen av skatteomläggningen.

30

Mot. 1989/90

Sk81

Sammanställning av budgeteffekter miljarder kronor
Genomsnitt för perioden 1991—1993
Budgetförsvagningar

Skattebortfall genom sänkta skattesatser m.m. för inkomster
före underskottsavdrag
Höjt pensionstillskott och höjd KBT
Höjda bostadsbidrag

Höjda barnbidrag utöver slopade livsmedelssubventioner
Sänkt moms på mat
Slopad moms på energi

Slopad moms på vatten, avlopp och sophämtning
SUMMA

Budgetförstärkningar

Arbetsinkomster

Kapitalinkomster

Enskild näringsverksamhet och särskild löneskatt
Indirekta skatter

Aktiebolag och andra juridiska personer

Dynamiska effekter

SUMMA

NETTO

15. Fördelningseffekter

15.1 Fördelningsstudier

Vpk:s reservation till RINK-utredningen inleds med följande:

”Gånge rik till - och fattig från är ett lämpligt epitet att åsätta utredningens
förslag till skattereform ”.

Regeringen sprider en motsatt bild. Den vill göra troligt att alla vinner på

54,9

1,6

1.0

3,8

7,0

10,2

1,3

79,8

7.8
40,9

9.2

21.5

7.2
0,0

86.6

6.8

14. Budgeteffekter - vpk:s alternativ

Vpk:s förslag till skattereform utgår liksom regeringens från en omfattande
sänkning av inkomstskatten. Dessutom föreslår vi att momsen på mat reduceras
med en tredjedel, samt att momsen på energi, vatten, avlopp och sophämtning
slopas. Sammantaget innebär detta en budgetförsvagning med

79.8 miljarder kronor, med andra ord 10,0 miljarder kronor mer än vad regeringen
föreslår.

I huvudsak finansieras vpk:s skattesänkningar med skärpt beskattning av
företag och kapital. Endast en begränsad del av budgetförstärkningen härrör
från momsbreddning och vidgad bas för beskattning av arbetsinkomster. En
annan skillnad gentemot regeringens förslag är att vi inte räknar in några s.k.
dynamiska effekter som finansieringskälla.

Sammantaget innebär vpk:s förslag en förstärkning av budgeten med 86,6
miljarder kronor. Detta skall jämföras med den ovan beskrivna försvagningen
på 79,8 miljarder kronor. Vårt förslag uppvisar således ett plus på

6.8 miljarder kronor. Dessa pengar skall föras över till kommunerna. Denna
överföring i kombination med det av oss föreslagna grundavdraget innebär
en förstärkning av kommunernas intäkter med 9 miljarder kronor jämfört
med regeringens förslag.

31

reformen, och mest vinner gruppen ”arbetare”. De grupper som enligt ut- Mot. 1989/90

redningen förlorar på reformen är hushåll med stora förmögenheter och de Sk81

som har de allra högsta inkomsterna.

Vad är sanning?

Från regeringssidan avvisar man bestämt en rak jämförelse mellan inkomstskikt
och skattenivå.

”Fördelningseffekterna av en isolerad marginalskattesänkning kan i viss
mån belysas genom en traditionell beräkning av skatteändringar för olika
inkomstnivåer. En sådan redovisning är emellertid irrelevant för den här
föreslagna skattereformen.(RINK I, sid 226)

Skattesänkning enligt proposition 1989190:110 vid olika årsinkomster

Årsinkomst kr

Skattesänkning kr

20 000

300

40 000

900

60 (HK)

1 050

80 (KK)

3 750

HK) IKK)

6 (KK)

120 (KK)

7 400

140 (KK)

8 800

160 (KK)

11 600

180 (KK)

15 950

200 (KK)

16 750

250 IKK)

24 250

3(K) (KK)

31 750

500 (KK)

61 750

Som synes så gäller gånge rik till. Tabellen ger inte en fullständig bild av omläggningen.
Det är, trots det, en av olika, sanna bilder av skatteomläggningens
följder.Det finns dock mer fullständiga utvärderingar av omläggningens
effekter.

Beräkningar gjorda inom RINK

I bilagedelen till RINK finns två rapporter angående fördelningseffekter.

Båda rapporterna redovisar stora osäkerhetsmoment.

Den ena rapporten räknar med dynamiska effekter och förutsätter att reformen
leder till att reallönerna stiger med 1% på kort sikt och på lång sikt
med 4%. Rapportens långtidsalternativ bygger på att hushållen får tillbaks
12 miljarder kr i form av reducerad moms och bidrag. Man räknar också med
höjda barnbidrag när man beräknar fördelningeffekter men barnbidragshöjningar
är ingen effekt av skatteomläggningen och borde inte räknas in.

Enligt rapporten kommer skattereformen att leda till en genomsnittlig ökning
av disponibel inkomst med 2 100 kr på kort sikt. Höjningen är dock inte
jämnt fördelad utan ”hushåll med hög bruttoinkomst per konsumtionsenhet
ökar sin disponibla inkomst mest.” (Bil 8 sid 4) Dvs högavlönade tjänar mer
på skatteomläggningen.

Aven indelningen av arbetare och tjänstemän förvånar. Vid ett ytligt påseende
verkar rapporten visa på en traditionell fördelningspolitisk profil,
men det visar sig att till gruppen högre tjänstemän hänförs alla yrken med
vissa formella utbildningskrav och rapporten säger: ” Det betyder att en 32

mängd yrken med relativt låg lön men med lång utbildning räknas som högre Mot. 1989/90
tjänstemän.” (Bil 8 sid 5) Sk81

Aven den andra rapporten laborerar med dynamiska effekter på samma
sätt som den föregående. Enligt denna rapport är RINKs förslag mest
ogynnsamt för boende i eget hem i storstäderna, medan hushåll i lägenhet får
en ökning av sin disponibla inkomst. I genomsnitt vinner hushållen mellan 12%
i disponibel inkomst. Detta gör ca 2 200 kr/år (under angivna dynamiska
effekter och med höjt barnbidrag). Rapporten anger dock att resultaten varierar
mellan och inom hushåll och kategorier. I hela gruppen förlorar nästan
vart femte hushåll mer än 2 000 kr/år. (Bil 17, sid 15, tab 3.1)

Slutsatsen som vpk drar är att rapporterna visar stora osäkerhetsfaktorer
och i vissa fall underliga indelningar. Rapporterna förstärker vår uppfattning
om att RINK kan karakteriseras med orden Gånge rik till - och fattig från.

Andra fördelningsstudier

Uttöver de fördelningsstudier som gjors inom Rink finns ett flertal andra studier,
bl.a. från LO, TCO samt Statistiska centralbyrån SCB. Några huvudpunkter
i dessa studier är följande.

I LO-utredningen påvisade man att 29 procent av alla hushåll skulle förlora
på RINK:s förslag. Hela 41 % av löntagarna skulle förlora enligt LO
rapporten. Enligt LO låg ”brytpunkten för förlust vid inkomster under 125
000 kr.

Av SCB-studien framgick att 600 000 hushåll skulle förlora på RINK. I
inkomstgruppen 300 000 - 400 000 kr vinner 75 procent, och i medeltal vinner
man ca 7000 kr. I inkomstgruppen mellan 50 - 100 000 kr vinner endast
8 procent, medan 33 procent i gruppen förlorar. Enligt SCB fanns de flesta
förlorarna bland låginkomsttagarna.

Förlorarna på skattomläggningen är således de lågavlönade. I denna
grupp är kvinnorna överrepresenterade, och en särskilt utsatt grupp är de
deltidsarbetande kvinnorna.

RINK jämfört med proposition

Det torde stå klart att förslagen från RINK och KIS brast i fördelningspolitisk
synvinkel. Regeringens proposition avviker dock från utredningsförslagen
i vissa avseenden.

Gränsen för statlig inkomtsskatt har sänkts från 200 000 kr till 180 000 kr,
och ett höjt grundavdrag har införts för vissa lägre inkomstskikt. Detta är
positivt och förbättrar fördelningsprofilen.

De positiva effekterna upphävs dock av andra åtgärder. Uppgörelsen mellan
regeringen och folkpartiet innebär väsentliga lättnader för höginkomsttagarna
vad gäller kapitalbeskattningen. Ränteavdragstaket mjukades upp.

Propositionen tillåter fullt avdrag för nettoräntor upp till 100 000 kr. Vidare
så lättar propositionen på beskattningen av kollektiva och individuella pensionsfonder.
Här sänks skattenivån från föreslagna 20 % till 15 respektive
10%.

Detta ger stora lättnader för höginkomsttagarna. Enligt LO:s fördelningsstudie
innebar RINK:s förslag till beskattning av avkastningen på individu

ella pensionsförsäkringar och tjänstepensionsfonder en mycket påtalig pro- Mot. 1989/90

gressiv effekt. Enligt LO-studien skulle RINKs förslag för individuella pen- Sk81

sionsförsäkringar betyda en ökad utgift på 113 kronor för personer i inkomstskiktet
100 000-125 000 kronor. För personer i inkomstskiktet över
250 000 kronor innebar det en merkostnad på 2 158 kr. Samma förhållande
råder i princip för de kollektiva pensionsfonderna, 226 kronor i det lägre
skiktet och 2 968 kronor över 250 000 kronor.

Ovanstående försämringar av RINK-förslaget motverkar och upphäver
troligen de fördelningspolitiskt positiva effekter som det förhöjda grundavdraget
skulle ha kunnat medföra.

Regeringens redovisning

Regeringen redovisar i proposition 1989/90:110 en fördelningsanalys som
hävdar att de flesta hushåll vinner på kort sikt, och alla hushåll vinner på
lång sikt. Det är svårt att analysera regeringens uppgifter och metoder, då
detta avsnitt i propositionen är tämligen summariskt.

Man kan dock antaga att den metodik som ligger bakom regeringens uppgifter
nära ansluter till de metoder som redovisats i RINK:s bilagor 8 och 17.

Majoriteten i RINK menade att rapporterna visade att RINK tillgodosett
de fördelningspolitiska kraven. Det är vpk:s mening att majoriteten i RINK
tolkade rapporterna på ett vågat vis. Vpk menar att det är fullt möjligt att
använda bilagorna som ett stöd för den motsatta ståndpunkten, dvs att
RINK brast i fördelningspolitiskt hänseende. Om regeringen har tillämpat
samma tolkning som RINKs majoritet så finns det skäl att ifrågasätta de slutsatser
som redovisas i propositionen.

Vpk yrkade i december 1989 att en parlamentarisk kommission borde tillsättas
för att studera de fördelningspolitiska aspekterna på en ev skatteomläggning.
Vpk har upprepat kravet i en motion från januari 1990, samt förslag
om initiativ från skatteutskottet. Hittills har dock socialdemokrater,
folkpartiet, och moderaterna ställt sig avvisande. Det är vpk:s mening att
riksdagen bör uttala sig för en parlamentarisk utvärdering av skatteomläggningen
ur fördelningsperspektiv.

En sådan utvärdering bör göras såväl på hushållsnivå som individnivå. Det
senare är speciellt viktigt ur jämställdhetssynpunkt. En majoritet av de lågavlönade
är kvinnor, och det är inte acceptabelt att flytta över skatteuttaget
från män till kvinnor.

15.2 Fördelningseffekter - vpk

Vpk:s förslag till skatteskala innebär större skattesänkningar för deltidsarbetande
och låginkomsttagare än vad regeringen förslår. Samtidigt erhåller inte
mellan- och höginkomsttagarna lika stora skattesänkningar som i regeringens
förslag.

En annan viktig skillnad är valet av finansieringsformer. Regeringens tal
om att man inför enhetlig kapital- och företagsbeskattning är ej korrekt. Den
30-procentiga beskattningen av kapital- och företagsvinster är i regeringens
förslag snarare undantag än regel. Vpk förespråkar inte enbart en sådan enhetlighet
utan föreslår det också. Vårt förslag till enhetlig kapital- och före

tagsbeskattning på 30 % innebär ökade skatteinkomster med 16 miljarder Mot. 1989/90
kronor jämfört med regeringens förslag. Sk81

De ökade skatteintäkter som en skärpt beskattning av företag, näringsverksamhet
och kapital ger motsvarar således i stort sett i vårt förslag det
skattebortfall som följer av den av oss föreslagna sänkningen av inkomstskatterna.
Hushållen behöver därför endast i sin funktion av kapitalägare
eller näringsidkare betala den sänkta inkomstskatten.

Låginkomsttagarna disponerar mindre kapitalresurser än höginkomsttagarna.
Detta gör att den sänkta inkomstskatten i huvudsak finansieras av
höginkomsttagare och företag.

Vpk:s förslag innebär inte bara sänkta inkomstskatter för hushållens del.

Förutom att vi går med på regeringens förslag om höjda pensionstillskott,
barn- och bostadsbidrag vill vi dessutom slopa momsen på energi, vatten,
avlopp och sophämtning, samt reducera den med en tredjedel på mat. Dessa
förslag innebär en ytterligare förstärkning av hushållens finanser med 23,7
miljarder kronor.

Dessa åtgärder finansieras med en breddning av beskattningen av arbetsinkomster
(7,8 miljarder kr), skärpta miljö- och punktskatter på energi
(sammanlagt 15,4 miljarder kr), samt införandet av moms på t ex teletjänster,
finansiella tjänster, frisör och skönhetsvård, samt vissa typer av byggnadsverksamhet
(sammanlagt 6,1 miljarder kr). Dessa skattehöjningar ger
en sammantagen budgetförstärkning på 29,3 miljarder kronor. I inte oväsentlig
utsträckning kommer dessa skattehöjningar att drabba hushållen i
form av höjda priser och inkomstbortfall.

Vpk:s skattereform består således av två delar. Å ena sidan av sänkta inkomstskatter
som finansieras genom en ökad beskattning av kapital, företag
och näringsverksamhet. Å andra sidan av höjda bidrag till hushållen, ett slopande
av momsen på en rad områden, samt ett första steg mot ett slopande
av momsen på mat. Denna del finansieras med momsbreddning på andra
områden, höjda miljö- och energiskatter, samt en breddning av basen för
inkomstbeskattningen. Vårt förslag innebär inte bara en rättvisare skattereform
än den som presenterats av regeringen, utan också en avgörande förbättring
för låginkomsttagare på kapitalets bekostnad. Samtidigt innebär
vårt skatteförslag en mer effektiv energi- och miljöbeskattning och en förstärkning
av kommunernas inkomster.

16. Övriga synpunkter

16.1 Skattekvot

Begreppet skattekvot avser skatternas andel av bruttonationalprodukten
BNP. Sverige har ett högt skatteuttag och därmed en hög skattekvot.

Hur stort skatteuttaget bör vara avgörs av vilka behov som finns i samhället
av omfördelning samt den offentliga sektorns trygghet och service. Om
klass- och inkomstklyftor växer ökar behovet av ett stort skatteuttag för att
kompensera och utjämna de skillnader som finns i samhället.

Ett stort skatteuttag kan också erfordras för att styra resurser till framtidsinvesteringar
i produktionskapital, t ex infrastruktur eller utbildning och
forskning.

I skattedebatten används ofta begreppet skattekvot på ett missvisande Mot. 1989/90

sätt. I kampanjer för sänkta skatter försöker nyliberala grupperingar ge in- Sk81

tryck av att om skattekvoten ökar så skulle detta minska hushållens konsumtionsutrymme,
eller minska den ekonomiska tillväxten. Ett sådant resonemang
rymmer ett begränsat synfält.

Skattekvoten är avhängig tillväxten i ekonomin - BNP. Om tillväxten är
lägre än löneökningarna ökar skattekvoten och omvänt om tillväxten är
högre än samma löneökning minskar skattekvoten.

Vidare stannar inte skatteintäkterna i samhällets kassakista utan fortsätter
i det ekonomiska kretsloppet. Skattepengar återförs direkt eller indirekt till
hushållen genom s.k. transfereringar. Detta sker bl.a. inom ramen för socialförsäkringssystemet,
barnbidrag, pensioner etc. När transfereringarna kan
ökas ger det dessa hushåll mer pengar att röra sig med.

Skattepengar återförs även till hushåll och företag, när de bl.a. brukas för
offentlig konsumtion, typ skola, sjukvård, m.m. Om detta inte betalas via
skatten skall det ändock betalas, och då direkt ur den egna plånboken. Den
som har mest i plånboken kan köpa sig bäst kvalité.

Skattekvoten i Sverige jämförs ibland med skattetrycket i andra länder. I
dessa jämförelser ligger Sverige högt, men jämförelserna är oftast inte helt
korrekta. I Sverige ingår avgifter till socialförsäkringssystemet (arbetsgivaravgifter)
i skattekvoten. I andra länder ligger oftast dessa avgifter utanför
skattesystemet. Där betalas de i form av försäkringsavgifter och ingår inte i
skattekvoten.

Frågan om skattekvotens storlek är inte det väsentliga utan var och hur
skatterna tas ut och vad de används till. Om skattekvoten ökar för att minska
inkomstklyftorna och trygga välfärden så är det enligt vpk:s mening bra, men
om skattevoten ökar för att bygga fler JAS-flygplan eller för att subventionera
storföretagens vinster är det dåligt.

16.2 Real eller nominell beskattning

I december 1989 tillsatte regeringen en expertutredning med uppgift att
lägga förslag om inflationskorrigerad inkomstbeskattning, IBU. Utredningen
lämmnade sommaren 1989 ett förslag till real beskattning av företag
och kapitalinkomster. Tanken på real beskattning hade redan prövats av
RINK och URF men avvisats, bl.a. av tekniska skäl.

Dagens skattesystem blandar reala och nominella skatteprinciper. I ett
realt system beräknas skatten efter avdrag för inflation, i nominella system
kompenseras vanligen inflationseffekterna genom låga skattesatser eller avdragsmöjligheter.

I regeringens proposition har man valt att försöka renodla de nominella
skatteprinciperna. Detta låter sig dock aldrig göras till 100 %, bl. a. då all
löpande inkomstbeskattning till sin natur är av real karaktär.

Regeringen har också efter krav från folkpartiet accepterat att skatteskalorna
skall inflationsskyddas med konsumentprisindex samt 2 % därutöver.

Detta är i praktiken en förstärkning av det reala inslaget i inkomstbeskattningen.

Vpk har drivit krav på real beskattning av pensionssparandet. Regeringen

tillsatte också en utredning som föreslog detta. Efter protester från borger- Mot. 1989/90

ligt håll släppte socialdemokraterna förslaget. Sk81

IBU:s förslag har inte resulterat i någon större debatt. Ingen förnekar
dock att IBU:s förslag är tekniskt genomförbart.

Med IBU:s modell skulle ”behovet” av en låg skatt på kapital (30 %) falla
bort. IBU föreslår höjd kapitalskatt till 50 %. På företagssidan vill IBU att
avsättningsrätten till skatteutjämningsreserven minskas från föreslagna 30
% till 20 %. Problemet med ökad skattebelastning på boendet vill IBU lösa
med sänkt fastighetsskatt.

Det är vpk:s mening att real beskattning kan ses som en möjlighet att öka
skatteuttaget på kapital och företagssektorn. Det finns därutöver andra skäl
som talar för en real beskattning.

Förslagen från RINK och URF bygger på en inflation som uppskattas till
4 %. Under den senaste 20-årsperioden har inflationstakten varit drygt 8 %
per år. Den har inte något år kommit ner så lågt som till 4 %.

Om inflationen ligger runt 10 % så kan realräntan på t ex banksparande
med en nominell skatt på 30 %, bli negativ,

I IBU:s modell med 50 % i realbeskattning garanteras en postiv realränta
på banksparande.

IBU:s förslag innebär att om en person har 100 000 kr på banken, till 7 %
ränta, och inflationen är 4 %, då skall 7 000 kr tas upp som inkomst medan
4 000 kr medges i inflationsavdrag. Den skattepliktiga delen blir 3 000 som
skattas till 50 % = 1 500 kr i skatt.

En person med 100 000 kr i skuld till 10 % ränta, vid 4 % i inflation, får
göra avdrag med 10 000 kr minskat med inflationsvinsten på 4 000 kr. Avdragsunderlaget
blir således 6 000 kr, och detta ger en skattereduktion på
3 000 kr.

IBU:s modell stimulerar sparandet. Den nominella beskattningen däremot
leder vid hög inflation till fördelningspolitiska problem genom att kapitalstarka
grupper har möjlighet att skydda sig respektive tjäna på inflationen.
Vid hög inflation i ett nominellt skattesystem stiger avkastningskraven
på kapital till mycket höga nivåer. Detta motverkar investeringarna, resultatet
blir sänkt produktivitet och lägre levnadsstandard. Hög inflation i ett nominellt
skattesystem gör också att lånefinansierad konsumtion gynnas.

Vpk menar att tanken på en real kapital- och företagsbeskattning ånyo bör
prövas. Denna förnyade prövning bör ske genom en parlamentarisk utredning.
Riksdagen bör ge regeringen detta till känna.

16.3 För- och nackdelar med höga skatter

Sverige har höga skatter. Höga skatter ger många fördelar, bl.a. möjligheten
att bedriva rättvis fördelningspolitik, ge alla lika trygghet, sjuk- och hälsovård,
skola, kultur, osv.

Länder med lägre skatter har oftast mindre av denna trygghet och utbud
än Sverige. I USA lägger man dock ut mer av sin BNP på sjukvård än Sverige.
Där betalas sjukvården av privata försäkringar utanför skattesystemet.

Lägre skatt, högre kostnader och en orättvis fördelning.

- Höga skatter på arbetsinkomster ger risk för skattetrötthet, dvs att me

delinkomsttagare följer lockrop om systemskifte i nyliberal riktning. Mot. 1989/90

Höga marginalskatter kan tänkas leda till att människor väljer att arbeta Sk81

mindre. Risken skall inte överdrivas. Sverige har världens högsta marginalskatter
men samtidigt världens högsta förvärvsfrekvens. Utslaget på
alla vuxna i befolkningen ligger vi tvåa efter Japan i antalet arbetstimmar
per person.

- Höga indirekta skatter, t ex hög generell moms, ger orättvisa fördelningseffekter.
Låginkomsttagarna får betala högst andel av sin inkomst i skatt.

- Hög skatt på kapital kan leda till lägre sparande och fungera som broms
på investeringar.

- Höga företagsskatter, skatt på produktionen kan bromsa investeringarna.

Vpk menar att skatteuttaget skall fördelas på alla dessa områden. Tyngdpunkten
bör dock ligga på produktion och kapital. Detta förutsätter någon

typ av samhällelig styrning över produktion samt sparande och investeringar.

17. Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1989/90:110,

2. att riksdagen avslår proposition 1989/90:111

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en skattereform
inte kan utgå från den skatteuppgörelse som träffats mellan
socialdemokraterna och folkpartiet,

4. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk beredning
tillsätts för att omarbeta förslagen från RINK, KIS, URF och
IBU och lägga ett samlat skatteförslag som vilar på principen skatt
efter bärkraft.

Vid avslag på yrkande 1 och 2 hemställs

5. att riksdagen beslutar att statlig skatt, frånsett ett grundbelopp
på 100 kr, skall utgå efter följande skala:

Taxerad inkomst

180 000 kr- 20%

240 000 kr - 30 %

300 000 kr - 40 %

6. att riksdagen beslutar att grundavdraget sätts till 10 000 kr och
att det i intervallet 30 000 kr till 60 000 kr trappas upp till 20 000 kr för
att sedan i intervallet 120 000 kr till 180 000 kr trappas ner till 0 kr i
enlighet med vad som anförs i motionen,

7. att riksdagen avslår förslaget att slopa skattefriheten upp till
5 000 kr för inkomster från bär- och kottplockning,

8. att riksdagen beslutar att avdragstaket för fackföreningsavgifter
höjs till 2 500 kr och att skattereduktionen sätts till 30 %,

9. att riksdagen avslår förslaget att den skattskyldige själv skall
framställa särskilt yrkande om skattereduktion för fackavgift,

10. att riksdagen beslutar att avtalsförsäkringarna skall vara skattebefriade
i den utsträckning de är i dag,

11. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om konsekven- 38
serna av slopad kvittningsrätt vad gäller näringsverksamhet liksom

möjligheter att introducera nya former av kvittning i enlighet med vad
som anförs i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
översyn av företagsbeskattningen bör göras så att mindre företag inte
skattemässigt missgynnas gentemot de större börsbolagen,

13. att riksdagen avslår förslaget att införa en skatteutjämningsreserv
- SURV,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskilda övergångsregler
för avskattning av fonderade medel och viss möjlighet till
resultatutjämning för mindre företag,

15. att riksdagen avslår förslaget att avskaffa den realt beräknade
vinstdelningsskatten,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslaget
om en real kapitalbeskattning bör prövas i en parlamentarisk utredning,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att systemet
med avdrag för ränteutgifter på sikt bör slopas och en statlig bostadsbank
med uppgift att finansiera bostadslån till låg och fast ränta
inrättas,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan
om en progressiv kapitalbeskattning bör prövas enligt vad som anförs
i motionen,

19. att riksdagen beslutar att kapitalinkomster från allemanssparande,
allemansfond och ungdomssparande beskattas med 30 %,

20. att riksdagen beslutar att avkastningsskatten på tjänstepensioner
och övrigt pensionssparande sätts till 30 %,

21. att riksdagen avslår regeringens förslag att anskaffningsvärdet
för aktier schablonmässigt skall kunna beräknas till 20 % av försäljningspriset,

22. att riksdagen beslutar att kapitalinkomster vid försäljning av aktier
beskattas med 30 %,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att effekterna
av den enhetliga kapitalbeskattningen på bank- och pensionssparande
måste följas noga,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan
om realbeskattning av kollektiva pensionsfonder bör prövas, så att avkastning
över en viss realränta beskattas med 30 %,

25. att riksdagen beslutar att möjligheten att kvitta förluster mot
vinster för marknadsnoterade aktier begränsas till 70 % även under
samma beskattningsår,

26. att riksdagen beslutar om ett skattetak på 15 % av försäljningsintäkten
för privata permanentbostäder,

27. att riksdagen beslutar att inte ha något skattetak för försäljningsintäkten
på övriga bostäder,

28. att riksdagen beslutar om ett fullständigt avdragstak för ränteutgifter
vid 100 000 kr för vuxna och 10 000 kr för barn i enlighet med
vad som anförs i motionen,

Mot. 1989/90

Sk81

39

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan Mot. 1989/90

om en produktionsfaktorskatt - proms - bör utredas ytterligare, Sk81

30. att riksdagen avslår regeringens förslag om införandet av moms
på fastighetsskötsel och inrikes transporter,

31. att riksdagen beslutar att energi, vatten och avlopp undantas
från momsplikt från 1991,

32. att riksdagen avslår regeringens förslag att momsbelägga fjärrvärme,

33. att riksdagen hos regeringen begär förslag om moms på finansiella
tjänster,

34. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avveckling av
matmomsen i enlighet med vad som anförs i motionen,

35. att riksdagen beslutar att koldioxidskatten ej skall ingå i underlaget
för den energiintensiva industrins nedsättning av skatt på energi,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
översyn av den energiintensiva industrins skattenedsättningar skyndsamt
bör göras av en från industrin fristående utredare,

37. att riksdagen beslutar höja punktskatten på elkraft med 4
öre/kwh med reduceringar till särskilt elintensiv industri,

38. att riksdagen beslutar höja punktskatten på bensin med i genomsnitt
0,50 kr/liter och motsvarande för diesel,

39. att riksdagen beslutar höja punktskatten på olja med 250 kr/kubikmeter,

40. att riksdagen beslutar höja punktskatten på kol med 500 kr/ton,

41. att riksdagen avslår regeringens förslag att avskaffa en rad
punktskatter bl.a. på kemisk-tekniska produkter (parfym etc), choklad
och konfektyrer, läskedrycker, videobandspelare, kassettband
och stämpelskatt på förvärv av skepp,

42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
slopande av dessa punktskatter kan prövas när matmomsen reduceras,

43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förändring av det kommunala skattesystemet,

44. att riksdagen beslutar att kommunerna får behålla de intäkter
som de får genom den vidgade skattebasen och momsavdrag,

45. att riksdagen vid avslag på yrkande 43 beslutar att anslå 9 miljarder
kr till ett ekonomiskt stödpaket för kommunerna,

46. att riksdagen avslår regeringens förslag om skatt på fastighetsskötsel
i egen regi,

47. att riksdagen beslutar att hela byggmomsen vad avser åtgärder
i permanentbostäder kompenseras via ett investeringsbidrag,

48. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
löpande beskattningen av boendet bör vara låg och att avskattningen
främst bör ske genom beskattning av uppkomna realisationsvinster,

49. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
löpande bostadsbeskattningen bör knytas till fastighetens bruksvärde
som bostad och inte som nu till fastighetens taxeringsvärde.

40

50. att riksdagen beslutar att förmögenhetsskatt skall utgå enligt Mot. 1989/90
följande skala: Sk81

Belopp i kronor Förmögenhetsskatt

800 000-1200 000 1,5%

1 200 000- 1 600 000 2,0%

1 600 000 - 2 600 000 2,5 %

2 600 000 - 3,0%

51. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att värderingsgrunderna
för förmögenhet bör ses över i enlighet med vad som
anförs i motionen och att åtgärder vidtas mot manipulerande av lån,

52. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att grundpensionerna
bör höjas,

53. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skatteomläggningens
konsekvenser för kvinnorna skall ingå i en särskild
redovisning i den utvärdering som skall göras av skatteomläggningen,

54. att riksdagen beslutar att dynamiska effekter inte skall redovisas
som finansiering av skatteomläggningen,

55. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
parlamentarisk utvärdering av skatteomläggningen bör göras ur fördelningsperspektiv
både på hushålls- och individnivå för att se effekterna
ur jämställdhetssynpunkt,

56. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att tanken
på en real företagsbeskattning ånyo bör prövas av en parlamentarisk
utredning.

Stockholm den 2 maj 1990

Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)
Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Maggi Mikaelsson (vpk)

Berith Eriksson (vpk)
Bo Hammar (vpk)
Ylva Johansson (vpk)
Lars Bäckström (vpk)

41

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Mot. 1989/90

Sk81

FÖR EN RÄTTVIS SKATTEREFORM

Inledning 1

Sammanfattning 1

1. VARFÖR BEHÖVS DET EN SKATTEREFORM?

1.1 Bakgrund 2

1.2 Internationell skattepolitik 5

2. VÄGEN TILL PROPOSITION

2.1 Skatteutredningarna 7

2.2 Uppgörelsen s-fp 8

3. PROPOSITIONERNA 9

4. VPK:S SKATTEPOLITIK

4.1 Vpk:s skatteprinciper 9

4.2 Vpk:s förslag för 1991 11

5. INKOMSTBESKATTNING

5.1 Skatteskala m m 12

5.2 Breddad beskattning av arbetsinkomster 13

5.3 Beskattning av näringsverksamhet 14

6. FÖRETAGSBESKATTNING

6.1 Allmänt 15

6.2 Företagsvinster i Sverige 16

6.3 Kritik 16

6.4 Vem betalar bolagsskatten? 17

6.5 Vpk:s överväganden 17

7. KAPITALBESKATTNING

7.1 Allmänt 18

7.2 Kapitalbeskattningen 1991 18

7.3 Budgeteffekter 19

8. INDIREKTA SKATTER

8.1 Allmänt 20

8.2 Proms 20

8.3 Moms 21

8.4 Energibeskattning 22

8.5 Punktskatter 23

9. KOMMUNALSKATT 23

10. BOSTADSBESKATTNING

10.1 Allmänt 24

10.2 Regeringens propositioner 25

10.3 Vpk:s principsyn 25

11. PENSIONÄRERNAS SKATTEFÖRHÅLLANDEN

11.1 Marginalskatteproblem 26

11.2 Grundavgift på pension 26

11.3 Propositionen 27

11.4 Vpk:s övervägande 27

42

12. KVINNORNA FÖRLORAR PÅ SKATTE- Mot. 1989/90

OMLÄGGNINGEN Sk81

12.1 Det sorn drabbar kommuner och landsting drabbar kvinnor. . 28

12.2 Kan kvinnorna öka sin lön genom att arbeta mer? 28

13. DYNAMISKA EFFEKTER

13.1 Dynamiken i RINK 29

13.2 Andras bedömningar 29

13.3 Dynamik och piskeffekten 30

13.4 Dynamiken i proposition 1989/90:110 30

14. BUDGETEFFEKTER - VPK:S ALTERNATIV 31

15. FÖRDELNINGSEFFEKTER

15.1 Fördelningsstudier 31

15.2 Fördelningseffekter - vpk 34

16. ÖVRIGA SYNPUNKTER

16.1 Skattekvot 35

16.2 Real eller nominell beskattning 36

16.3 För- och nackdelar med höga skatter 37

17. Hemställan 38

43

■