Motion till riksdagen
1989/90:Sk74
av Inger Schörling m fl (mp)
med anledning av prop 1989/90:110 Reformerad 1989/90
inkomst- och företagsbeskattning Sk74
Innehåll sid
Del A. Ett grönt skattesystem 2
1 Ideologi och skatter 2
1.1 Problemet 2
1.2 Ekonomiska och ekologiska prioriteringar 2
2 Beskattningspolitikens effekter 3
2.1 Miljöeffekter 3
2.2 Effekter för människor 4
3 Principer i miljöpartiets skattepolitik 6
3.1 Det totala skattetrycket 6
3.2 Fördelningen mellan skattebaser 6
3.3 Skatt på arbetsinkomster 6
3.4 Skatt på konsumtion 7
3.5 Skatt på kapitalinkomster 7
Del B. Detaljerade förslag
4 Skatteskalan, m.m 7
4.1 Skatteskala och grundavdrag 7
4.2 Skatteregler för pensionärer 10
5 Inkomst av tjänst m.m 11
5.2.1 Viss utvidgning av inkomstslaget tjänst 11
5.3.2.1 Beskattningen av naturaförmåner 11
5.3.2.4 Bär- svamp- och kottplockning 11
5.4 Avdrag i inkomstslaget tjänst 12
6 Inkomst av kapital 13
6.6.2 Grundavdrag och sparavdrag 13
6.3.2 Ränteavdragsbestämmelser 13
6.3.4 Allemanssparande m.m 14
8 Företagsbeskattning 15
8.10 Enskild näringsverksamhet 15
9 Kompletterande åtgärder och ekonomiska effekter 16
Hemställan 18
18
Bilaga. Budgeteffekter 21
1
1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Sk74
Motionens uppläggning
I del A beskriver vi de principer för beskattningspolitiken som miljöpartiet
de gröna antagit och dessa principers relationer till partiets ideologiska
grundsyn. Del B utgör det konkreta svaret på proposition 1989/90:100 och
numreringen av de olika avsnitten i denna del refererar direkt till propositionens
numrering. I bilaga 1 har vi i tabeller jämfört budgeteffekterna i vårt
förslag med propositionens.
DEL A. ETT GRÖNT SKATTESYSTEM
1. Ideologi och skatter
1.1 Problemet
Vår generation har ansvar för att föra livet vidare, för att ge kommande generationer
minst lika stora möjligheter som vår egen att leva bra på jorden.
Det viktigaste målet för politiken är att trygga livsförutsättningarna för nuvarande
och kommande generationer inom de ekologiska ramarna. Särskilt
viktigt är det att man har detta mål för ögonen vid utformandet av den ekonomiska
politiken.
I kontrast mot en sådan målsättning har vår generation utvecklat en misshushållning
med resurser, en nedsmutsning av miljön och en prioritering av
kortsiktigt ekonomiska värden. Egentligen är detta en fortsättning av en utveckling
som fortgått under några sekler, men det är först i våra dagar som
de allvarliga konsekvenserna blivit tydliga.
Den gröna rörelsen har uppstått som ett resultat av ökad insikt om världens
utveckling. Speciellt arbetar miljöpartiet de gröna politiskt för ett samhälle
som lever i ekologisk balans med miljön. Partiets konkreta handlingsprogram
kan härledas ur fyra ideologiska solidaritetsbegrepp:
- Solidaritet med naturen och de ekologiska systemen
- Solidaritet med kommande generationer
- Solidaritet med utsatta grupper inom Sverige
- Solidaritet med människorna i u-länderna
1.2 Ekonomiska och ekologiska prioriteringar
Miljöpartiet de grönas ekonomiska program grundas på tre utgångspunkter:
- Västvärldens nuvarande konsumtionsmönster passar inte i ett uthålligt
ekonomiskt system.
- Alla medel måste användas för att rätta till pioblemet.
- Skatten är ett viktigt medel för den uppgiften.
Såväl ekonomiska som naturvetenskapliga bedömningar stöder vår uppfattning
att västvärldens nuvarande konsumtionsmönster inte passar i ett uthålligt
ekonomiskt system. Det våldsamma utnyttjandet av jordens ändliga resurser,
den hänsynslösa förstöringen av vår egen livsmiljö och det hårt upp- 2
Mot. 1989/90
Sk74
skruvade ekonomiska tempot, allt är delar i en utveckling som varje ansvarig Mot. 1989/90
medborgare bör göra sitt yttersta för att vända. Dagens ekonomiska politik Sk74
är dessvärre kortsiktig och ytlig.
2. Beskattningspolitikens effekter
Vad är då ur ekologisk synpunkt viktigt att åstadkomma med en skattereform?
Miljöpartiet de gröna försöker besvara utmaningen genom att dels
diskutera effekterna ur miljöns synpunkt, dels diskutera effekterna på människor
och deras beteende.
Ur miljöns synpunkt gäller det att uppnå positiva styreffekter genom den
indirekta beskattningen. Det skall kosta att smutsa ner miljön eller att utarma
resurserna. Det skall kosta så mycket att nedsmutsningen minskar
drastiskt och att ett hushållande samhälle skapas.
Med tanke på solidariteten med de svaga och utsatta grupperna i vårt land
är det viktigt att ge skattesänkningen en låglöneprofil. Miljöpartiet de gröna
kan aldrig ställa upp på en reform som främst gynnar de redan rika.
När det sedan gäller människors ändrade beteende som följd av en skattereform
måste man ha ett realistiskt sätt att se på så kallade dynamiska effekter.
Dessa effekter har diskuterats så ensidigt att vi måste ge en mera balanserad
analys av problemet.
2.1 Miljöeffekter
2.1.1 Konsumtionsskatter som miljöpolitiskt styrmedel
Skatter skall användas som styrmedel för att motverka misshushållning med
resurser och miljö. Skatter på ändliga råvaruresurser måste höjas kraftigt för
att minska överflödskonsumtionen av dessa. Miljöskatter och avgifter på
miljöfarliga utsläpp m.m. måste också införas i större utsträckning och på
ett mer konsekvent sätt. Den del av inkomsterna från sådana skatter som
förväntas bestå under lång tid framåt bör användas till att sänka skatter på
arbetsinkomster, både den direkta inkomstskatten och arbetsgivaravgifterna.
En sådan överflyttning av skattebördan från skatt på arbete till skatt
på naturresurser och miljöutsläpp gynnar en miljö- och resursvänlig konsumtion.
En betydande del av inkomsterna från höjda skatter på ändliga råvaror
och på miljöutsläpp ökar intäkterna i ett kort tidsperspektiv. Eftersom syftet
med skatterna är att minska resursförbrukning och utsläpp, kommer skatteinkomsterna
att minska i takt med att så sker. Sådana inkomstökningar kan
inte användas för långsiktig sänkning av inkomstskatterna utan bör i stället
användas för nya investeringar i miljövänlig teknik. Sådana satsningar bör
avse järnvägsinvesteringar, utveckling av teknik för energisparande samt utnyttjade
av förnybara energikällor.
3
2.1.2 Kapitalets makt och det miljöpolitiska perspektivet Mot. 1989/90
Miljöpartiet de gröna vill ha ökad beskattning på vinster av kapital i stället Sk74
för på arbete. Anledningen är delvis den nedan diskuterade fördelningpolitiska
aspekten, men det är också så att kapitalets makt i många fall är destruktiv
ur miljösynpunkt. Principen för kapitalförvaltning är ju att finna en
lämplig kombination av vinst och säkerhet. Etiska synpunkter på vad det arbetande
kapitalet orsakar i form av miljöskador och resursplundring beaktas
överhuvud taget inte. Det är därför både logiskt och nödvändigt att samhället
tar ut miljöskatter. Det är samhället och dess medborgare som antingen
får bekosta reparationen av miljöskadorna eller lida av deras konsekvenser.
2.2 Effekter för människor
2.2.1 Fördelningseffekter
Skatterna bör användas som fördelningspolitiskt instrument. Detta har även
tidigare varit syftet, men metoderna för att få fram ett utjämnande skattesystem
har inte varit optimala. Det krävs för det första ett regelsystem som försvårar
skatteundandragande. För det andra skall skatteskalan ha en god låglönestruktur,
dvs de som har höga inkomster skall betala hög skatt och de
som har små inkomster skall ha lägre skatt och därtill eventuellt bidrag.
Enligt de riktlinjer för beskattning som miljöpartiet de gröna antagit skall
kapitalvinster beskattas minst lika hårt som arbetsinkomster. Detta är särskilt
viktigt ur fördelningspolitisk synpunkt. Hittills gällande skatteregler har
gjort det alltför lätt för personer med stora kapitalvinster att undvika eller
minska sin beskattning. Löntagare som inte har samma möjligheter har fått
bära en orättvist stor del av skattebördan. Detta är inte endast orättvist, det
är också omoraliskt att skatteundandragande skall vara en lönande sysselsättning.
2.2.2 Ekonomisk tillväxt kontra livskvalité
Det finns två utbredda, men felaktiga uppfattningar om relationen mellan
ekonomisk tillväxt och livskvalité. Den ena är att ekonomisk tillväxt sådan
den avspeglas i bruttonationalproduktens ökning alltid leder till högre materiell
standard för medborgarna, den andra är att högre materiell standard
leder till högre livskvalité.
Bruttonationalprodukten är ett otillräckligt och ofta direkt missvisande
mått på välståndet i ett land och hos dess medborgare. Miljöpartiet de gröna
anser det mycket angeläget att få fram ett bättre mått än BNP för att mäta
vad som verkligen är viktigt för ett lands och dess medborgares välbefinnande.
Behovet av ett sådant mått börjar bli tydligt för allt fler; miljöpartiet
de gröna har i allmänna motionstiden lämnat förslag om hur naturräkenskaper
kan se ut. Tills sådana begrepp vunnit acceptans bör man i varje fall inte
låta nuvarande BNP-begrepp vara ett tungt argument i den ekonomiska debatten.
Den andra missuppfattningen, nämligen att livskvalité kan mätas av mate
4
riel! standard är ett arv från 1960-talet, då folk i allmänhet faktiskt trodde Mot. 1989/90
detta. Med en allt visare syn på livets värden, har en omvärdering börjat. Sk74
Miljöpartiet de gröna hälsar detta med glädje.
2.2.3 Dynamiska effekter av ändrade skatteregler
När vi nu yrkar på en sänkning av den direkta skatten på arbete och samtidigt
vill öka beskattningen av kapitalinkomster, energi, transporter och konsumtion,
är det med en förväntan att människor skall bete sig på ett ansvarsfullt
sätt, på ett sätt som grundar sig på förståelse av livskvaliténs förutsättningar.
I stället för att öka sitt lönearbete och därigenom driva upp sin materiella
standard, skall man kunna välja ökad fritid och ökade insatser inom den informella
sektorn, dvs ägna mer tid åt familj, åt att hjälpa medmänniskor och
åt andra obetalda sysselsättningar. Detta minskar penningekonomins betydelse
till förmån för ökad livskvalité och ökad självtillit.
Det kan alltså väntas att människors handlingsmönster ändras vid en reform.
Man räknar med två motverkande dynamiska effekter av en sänkning
av marginalskatten:
Inkomsteffekten: Människor kan välja mer fritid genom att en kortare arbetstid
ger oförändrad nettoinkomst samtidigt som man själv kan minska effekten
av höjningen av indirekta skatter genom en livsföring som hushållar
med knappa resurser.
Substitutionseffekten: Människor kan anse det lönt att öka sin insats av lönearbete
eftersom de får behålla mer av extraförtjänsten. Det är därvid stor
risk att de ökar sin konsumtion och därmed förbrukningen av materiella resurser.
Bägge dessa effekter är dynamiska, dvs de är ändringar som sker som en
reaktion på förändringarna av skattereglerna. Där den första effekten överväger,
får man en ökning av livskvalitén, där den andra effekten överväger,
ökas den materiella förbrukningen.
Det är miljöpartiets förväntan att människors ökande förståelse för livets
värden innebär att inkomsteffekten i själva verket överväger trots att den
politiska majoritet som står bakom propositionen, en violett koalition av socialdemokrater
och folkpartister, hoppas och anser att substitutionseffekten
överväger, dvs att människor, speciellt de lågavlönade, kan hetsas till allt
större ansträngningar i det formella arbetslivet.
2.2.4 Regionala effekter av ändrade skatteregler
Miljöpartiet de gröna har målsättningen att människor skall kunna leva med
hög livskvalité såväl på landsbygden som i tätorterna. Denna målsättning
måste dock kombineras med de miljömässigt motiverade kraven att minska
den industriella överhettningen och det totala transportarbetet. Skattesystemet
bör alltså utformas så att det gynnar en småskalig och decentraliserad
samhällsstruktur och lokala försörjningssystem vilka minskar transportbehov
och resursförbrukning. Skattepolitiken bör innebära ett ökat kostnadsansvar
för bilismen i både tätort och glesbygd samt en minskning av de skattemässiga
subventionerna av boendet, speciellt i tätorterna. Den avvägning
vi syftar till i våra detaljerade förslag skall vara både rättvis och konsum- 5
tionsbegränsande.
1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Sk74
Mot. 1989/90
Sk74
3.1 Det totala skattetrycket
Höga skatter betyder stark centralstyrning och maktkoncentration. Detta
strider mot miljöpartiets krav på decentralisering, gräsrotsdemokrati och
stor frihet för enskilda medborgare. Ett lägre skattetryck möjliggörs på sikt
av de positiva effekterna av den gröna politiken: ökad informell omsorg,
minskat vårdbehov, minskat behov av miljöåtgärder.
En höjning av det totala skattetrycket på kort sikt kan endast accepteras
om avsikten är att förbättra miljön, folkhälsan och hushållningen med resurser,
dvs som ett verktyg att på sikt minska de offentliga utgifterna. Strävan
på lång sikt skall vara att sänka det totala skattetrycket.
3.2 Fördelningen mellan skattebaser
Vårt mål är att minska skatter och avgifter på normala arbetsinkomster.
Högre inkomster skall beskattas progressivt. Inkomstbortfallet för staten
kompenseras genom högre skatter på råvaror, konsumtion, reavinster och
kapitalinkomster.
Den sänkta inkomstskatten motsvaras alltså till dels av höjda indirekta
skatter.
3.3 Skatt på arbetsinkomster
3.3.1 Kommunalskatter
Miljöpartiet de gröna arbetar för en stärkt kommunal självstyrelse med egen
beskattningsrätt. Detta innebär att vi avvisar kommunalt skattestopp. Vi
räknar med att man kan lita på omdömet och ansvarsmedvetandet hos de
förtroendevalda i kommunerna.
3.3.2 Statlig inkomstskatt
Beskattningen skall befrämja en jämnare fördelning av disponibla inkomster
än idag. Målet för den ekonomiska politiken bör dock vara att nå en jämnare
fördelning redan av bruttoinkomster.
Höga marginaleffekter vid ökade arbetsinsatser bör undvikas, särskilt i
lägre inkomstskikt.
3.3.3 Arbetsgivaravgifter
Miljöpartiet de gröna anser att arbetsgivaravgifterna skall sänkas generellt.
Samtidigt skall energi- och råvaruskatter höjas. Detta innebär delvis en skatteväxling
där skatten i vårt förslag tas på råvaror och andra ändliga resurser
i stället för på arbete.
3. Principer i miljöpartiets skattepolitik
1 föreliggande avsnitt anger vi hur våra värderingar översätts till principer
för skattepolitiken. De konkreta förslagen finns samlade i avsnitt B.
6
Arbetsgivaravgifterna skall differentieras regionalt för att ge glesbygden Mot. 1989/90
en likvärdig konkurrenssituation. De bör dessutom differentieras till förmån Sk74
för vården för att hjälpa upp bristen på arbetskraft i den sektorn.
3.3.4 Löneförmåner och avdrag
Ökad arbetsdelning och storskalighet har lett till ökade transporter av såväl
varor som människor. Transporter är emellertid resurskrävande och leder
dessutom till skadliga miljöeffekter. Det finns därför ingen anledning att premiera
transporter och resor genom olika skatteförmåner.
Löneförmåner bör beskattas till verkliga värdet. Att som nu ge en förtäckt
lönedel i form av gratisresor, lågt beskattade firmabilar eller lunchkuponger
gynnar endast en konsumtion som annars kanske skulle ha betraktats som
onödig.
Miljöpartiet de gröna föreslår minskade avdragsmöjligheter bl.a. för bilresor.
Avdraget föreslås vara oberoende av vilket transportmedel man i
själva verket använder. Det kan aldrig vara rätt att gynna valet av bil jämfört
med kollektivtrafik. Dock har vi i våra förslag beaktat förhållandena i sådana
bygder som saknar underlag för kollektivtrafik.
3.4 Skatt på konsumtion
Tanken bakom beskattningen av konsumtion är att skatten dels skall vara en
inkomstkälla för staten, dels ha en styrande verkan. Nödvändig konsumtion
skall beskattas lågt medan för umbärliga varor skatten skall höjas i motsvarande
mån. Speciellt i fråga om mervärdesskatten vill vi att basmat skall vara
befriad från sådan. Detta skall kompenseras med höjning av skatten på övriga
varor. Kultur bör inte beskattas, den är mänskligt och samhälleligt värdefull
och dessutom en av de mest resurssnäla mänskliga verksamheterna.
3.5 Skatt på kapitalinkomster
Skatten på kapitalinkomster skall vara minst lika hög som på arbetsinkomster.
Detta villkor uppfylles vid normal inflation av en 30% skatt på kapitalvinster.
Den tidigare alltför frikostiga avdragsrätten för realisationsförluster
och räntor föreslås begränsad. Dock måste ränteavdragen för boende fasas
ut i långsam takt eftersom många blivit beroende av de direkta och indirekta
subventioner som hittills understött bostadssektorn.
Del B Detaljerade förslag
Numreringen av avsnitten i denna del överensstämmer med numreringen i
prop 1989/90:110.
4 Skatteskalan, m.m.
4.1 Skatteskala och grundavdrag
Miljöpartiet de gröna föreslår följande skatteskala.
Grundavdrag: 20 000 kronor
För taxerade inkomster mellan 70 000 och 90 000 kronor skall grundavdraget
trappas upp med 20% av inkomsten inom detta skikt till maximalt 24 000
kronor. För inkomster över 100 000 kronor trappas sedan grundavdraget åter
ned med en sjättedel (16,67%) av den del av inkomsten som ligger över 100
000 kronor tills det åter blir 20 000 kronor vid en inkomst av 124 000 kronor.
Statlig skatt utgår på marginalen med följande procentsatser i skikten:
Beskattningsbar inkomst |
Taxerad inkomst |
Statlig skatt, % |
104 000-150 000 |
124 000—170 0(K) |
5 |
150 (KM)— 20 (KKK) |
170 000-220 (KK) |
20 |
200 (KK)— |
220 000 |
30 |
Med hänsyn till behovet av finansiell åtstramning år 1991 och till att en del
av reformens finansiering kommer att slå igenom först senare föreslår vi att
marginalskattesänkningen skall ske i två etapper. Detta betyder att den statliga
skatten 1991 skall vara 3 procentenheter högre i varje skikt, dvs 8, 23
resp 33 procent. Å andra sidan avvisar vi förslaget till tillfällig momshöjning
1991. Den skatteskala som anges i tabellen skall gälla fr o m 1992.
En jämförelse mellan skattesänkningarna i propositionens resp miljöpartiets
förslag i olika inkomstlägen ges i nedanstående tabell:
Taxerad inkomst 50 (MM) 100 000 150 IKK) 200 IKK) 250 000 300 000
Miljöpartiet 3 300 7 050 9 550 14 550 19 050 21 550
Propositionen 1 200 6 000 9 500 16 750 24 250 31 750
Skillnad +2100 +1 050 +50 -2 200 -5 200 -10 200
(+ mp:s skattesänkning är större, - propositionens sänkning är större)
De totala fördelningseffekterna av skatteförslaget inklusive finansieringen
kommenteras i avsnitt 9.7.
Indexreglering av skatteskalan
Miljöpartiet de gröna anser av principiella skäl att någon automatisk indexreglering
av skatteskalan inte skall ske. En omfattande indexreglering av löner,
skatter och bidrag skapar lätt spiraleffekter som försvårar ett aktivt bekämpande
av inflationen. Om t ex arbetsmarknadens parter kommit överens
om större löneökningar än samhällsekonomin tål skall de inte automatiskt
kunna vara säkra på att skatteskalorna justeras efter detta. Sannolikt kommer
det att bli nödvändigt att då och då justera skatteskalorna om vi får en
fortsatt inflation men detta är då beslut som riksdagen bör fatta för varje
tillfälle med beaktande av den då aktuella finanspolitiska situationen.
Den i propositionen föreslagna modellen att indexreglering skall ske på
grundval av konsumentprisindex med tillägg av två procentenheter vid reglering
av den övre brytpunkten men inte av grundavdrag, mm, skulle systematisk
gynna högre inkomsttagare medan låginkomsttagare inte får samma favör.
Denna modell bör avvisas.
Mot. 1989/90
Sk74
Schablonavdraget under inkomst av tjänst Mot. 1989/90
Miljöpartiet de gröna föreslår att schablonavdraget sänks från nuvarande Sk74
3 000 till 1 000 kronor. Detta sammanhänger med vårt förslag till ändrade
regler för avdrag för resor till och från arbetet.
Extra avdrag för "ej yrkesmässig verksamhet”
Miljöpartiet de gröna föreslår att ett extra avdrag på 10 000 kronor införs för
”ej yrkesmässig verksamhet" enligt nedanstående riktlinjer. Regeringen bör
låta RSV utarbeta detaljerade förslag till den exakta utformningen av ett sådant
avdrag och återkomma till riksdagen i denna fråga.
Avdraget syftar till att uppmuntra olika slags aktiviteter som ligger utanför
normalt förvärvsarbete. Miljöpartiet anser att det är positivt om människor
utnyttjar sin fritid på ett aktivt och skapande sätt som berikar både dem
själva och medför ett ansvarstagande för närmiljö och medmänniskor.
Exempel på sådana verksamheter kan vara aktiviteter som faller inom den
skattemässiga definitionen för hobbyverksamhet, dvs verksamhet som bedrivs
självständigt och varaktigt men saknar vinstsyfte. Även andra liknande
aktiviteter som inte skattemässigt räknas som hobbyverksamhet kan ingå i
begreppet ”ej yrkesmässig verksamhet”. Exempel på aktiviteter för vilka
extra avdrag bör få göras är olika slag av hobbyaktiviteter, plockning av bär,
svamp och kottar, biodling som sidoverksamhet, uppdrag som idrottsledare
på fritid eller uppdrag som anhörigvårdare. Också olika slags kulturella insatser
bör täckas av avdraget, t ex viss konstnärlig verksamhet, uppdrag som
studiecirkelledare i liten skala, arvoden från tillfälligt författarskap, debattinlägg
i tidningar, etc.
Problemet med beskattning av bär-, svamp- och kottplockning får härigenom
en mer generell lösning än det nuvarande speciella undantaget. Gemensamt
för denna typ av aktiviteter är att de i allmänhet inte ersätter någon
annans arbete. Däremot innebär det ett mycket värdefullt tillskott för samhället
om många människor är beredda att på detta sätt skapa en ökad mångfald
och att på fritiden utföra uppgifter till gagn också för miljö och andra
människor.
För närvarande hamnar de här aktiviteterna vid beskattning i endera av
två kategorier. Antingen, och det är kanske det vanligaste fallet, tar utövarna
emot pengar eller bytestjänster "utan kvitto” och handlar då formellt
olagligt. Eller också tar de emot ersättning som inkomst av uppdragsverksamhet
eller registrerar sig som företagare och redovisar inkomst av rörelse.
Efter avdrag för socialavgifter och marginalskatt blir det ofta inte mycket
kvar.
Inget av de här alternativen är särskilt lockande för de säkerligen ganska
många personer som bedriver eller skulle vilja bedriva sådan här verksamhet
i liten skala. Med stor säkerhet är det mycken nyttig verksamhet som aldrig
blir utförd därför att folk inte gillar att vara olagliga och därför att verksamheten
ger alldeles för litet om den redovisas lagligt. Detta kommer att gälla
även med de nya lägre inkomstskattesatser som blir en följd av skattereformen.
Miljöpartiet de gröna anser att det skulle skapas starka, ur samhällets syn
punkt positiva, "dynamiska effekter" i form av ökade informella aktiviteter Mot. 1989/90
av ovannämnda slag om det var möjligt att på ett lagligt sätt få motta vissa Sk74
inkomster utan skatt och sociala avgifter. Detta kan ske genom rätt att göra
ett extra avdrag för "ej yrkesmässig verksamhet" på 10 000 kronor.
Den exakta lagdefinitionen på vad som skall få räknas in under denna rubrik
bör utarbetas av riksskatteverket på regeringens uppdrag och föreläggas
riksdagen i form av ett särskilt förslag. En möjlighet när det gäller de aktiviteter
som har klar karaktär av näringsverksamhet skulle eventuellt kunna
vara att anknyta till ett nytt företagsbegrepp, ”miniföretag”, som bland annat
föreslagits av Lars Ingelstam i boken "Arbetets värde och tidens bruk”.
Skattebortfallet till följd av ett avdrag för "ej yrkesmässig verksamhet” är
givetvis mycket svårt att uppskatta. Troligen är det mindre än väntat på
grund av att en betydande del av de aktiviteter som föreslås ingå idag bedrivs
”svart”. Vi har i vår sammanställning över skattereformens finansiering uppskattat
skattebortfallet till 1 miljard kronor.
4.2 Skatteregler för pensionärer samt
9.3.2-3 Kompletterande åtgärder för pensionärerna
Målet för skattereformen bör vara att pensionärer så långt möjligt behandlas
på samma sätt som löntagare och att de ekonomiska effekterna av reformen
för pensionärer i olika inkomstlägen ungefär skall överensstämma med löntagarnas.
Regeringens förslag till teknisk lösning uppfyller inte dessa krav
och missgynnar kraftigt en grupp av pensionärer med låg ATP. Det gäller de
pensionärer som har mellan ca 0,83 och 1,5 ATP-poäng. De får inte del av
det höjda pensionstillskottet enligt regeringens förslag. Samtidigt betalar de
så litet skatt så att de får mycket obetydliga skattesänkningar. Eftersom basbeloppet
enligt riksdagens beslut inte skall räknas upp med de prisökningar
som följer av höjda indirekta skatter, mm i skattereformen kommer dessa
pensionärer att få en real minskning av sin inkomst. Den tabell som publicerats
på sid 618 i propositionen är här ofullständig och bedräglig. Den visar
för en ensamstående pensionär som endast har ATP en viss real inkomstökning
både vid en lön före pensionering på 1,5 och på 2,5 basbelopp. Däremot
förtigs att vid t ex 2,0 basbelopp blir det en real minskning med flera hundra
kronor enligt finansdepartementets underlagsberäkningar. Detta kommer
att drabba tusentals pensionärer med låg ATP medan, enligt samma tabell,
pensionärer med hög ATP för en real ökning med åtskilliga tusental kronor.
Miljöpartiet de gröna kan inte acceptera regeringens förslag i denna del
och begär att regeringen återkommer med ett nytt förslag till teknisk lösning
som tillgodoser det inledningsvis uppställda målet. En möjlig teknisk lösning
skulle vara att i stället för en höjning av pensionstillskottet höja folkpensionen
med motsvarande procenttal. För att då inte hög-ATP-pensionärerna
skall bli överkompenserade kunde i stället den procentsats av lön under aktiv
tid med vilken ATP utgår (f n 60%) sänkas något.
I miljöpartiets skatteförslag ingår högre indirekta skatter än vad regeringen
föreslagit i form av råvaruskatter och miljöskatter bl a på energi. De
10
sämst ställda pensionärerna bör få kompensation även för dessa avgifter i Mot. 1989/90
vårt förslag. Detta bör beaktas vid utarbetande av ny teknisk lösning enligt Sk74
ovan.
5 Inkomst av tjänst m.m.
5.2.1 Viss utvidgning av inkomstslaget tjänst
Miljöpartiet de gröna tillstyrker förslaget under förutsättning att det extra
avdraget för ”ej yrkesmässig verksamhet” införs enligt p 4.1 ovan.
5.3.2.1 Beskattningen av naturaförmåner
Bilförmån
Regeringens förslag om en differentierad förmånsbeskattning innebär att
billigare bilar beskattas procentuellt hårdare än dyrare bilar. Eftersom billigare
bilar i allmänhet är mindre och oftast mer bränslesnåla, innebär regeringens
förslag i praktiken ett gynnande av större och mer bränsleförbrukande
bilar. Detta är helt felaktigt mot bakgrund av de miljöpolitiska målen att
minska energiförbrukning och luftföroreningar och kan endast uppfattas
som ett förtäckt konkurrensstöd till svensk bilproduktion.
Miljöpartiet de gröna avvisar därför propositionens förslag och föreslår att
förmånsvärdet av fri bil som inte är äldre än tre år sätts till 40% av nybilspriset.
För äldre förmånsbilar sätts procentsatsen ned med 2% per år.
Miljöpartiet de gröna föreslår också att en förnyad översyn görs av hela
tjänstebilssystemet och av beskattningen av tjänstebilar. Syftet med översynen
skall vara att finna former för värdering av bilförmån som är riktig ur
miljösynpunkt. Om detta visar sig svårt av skattetekniska skäl bör det övervägas
om systemet med tjänstebilar i stället kraftigt kan begränsas.
Kostförmån
Regeringen föreslår att jämkning av förmånsvärdet för s.k. pedagogiska
måltider skall kunna ske om det föreligger synnerliga skäl. Denna skrivning
förefaller oss alltför restriktiv. Att arbetstagare inom skola och barnomsorg
mm deltar i pedagogiska måltider har ofta ett stort pedagogiskt värde men
kan samtidigt innebära en uppoffring för den enskilde arbetstagaren genom
att han eller hon inte får den matro och kanske inte den kvalitet på maten
som annars är normalt. Därför anser miljöpartiet de gröna att förmån av kost
i form av pedagogiska måltider normalt inte skall tas upp till beskattning.
5.3.2.4 Bär-, svamp- och kottplockning
Miljöpartiet de gröna föreslår, som framgått av avsnitt 4.2, att frågan om
bär-, svamp- och kottplockning får en mer generell lösning inom ramen för
ett extra avdrag för ”ej yrkesmässig verksamhet”.
Om detta förslag inte vinner riksdagens bifall eller om det extra avdraget
av praktiska skäl inte kan införas omedelbart, anser vi att den nuvarande
skattefriheten för inkomster under 5 000 kronor för bär-, svamp- och kott- 11
plockning skall vara kvar tills frågan får en mer permanent lösning. Det är Mot. 1989/90
viktigt att dessa naturtillgångar blir tillvaratagna. Skattefriheten har också Sk74
en regionalpolitisk betydelse då den kan bidra till försörjningen i glesbygder.
5.4 Avdrag i inkomstslaget tjänst
Avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats
Miljöpartiet de gröna anser att RlNK:s förslag till förändrade regler för avdrag
för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats skulle leda till betydande
förenklingar för både skattskyldiga och skatteadministration. Det
kan vidare hävdas att ifrågavarande kostnader dessutom är att betrakta som
privata levnadsomkostnader.
Nuvarande regler är till nackdel ur miljösynpunkt då de uppmuntrar till
bilåkande även där kollektiva färdalternativ finns. RINK:s förslag har här
den stora fördelen att avdraget blir detsamma oavsett vilket färdsätt man väljer
till arbetet.
RINK:s förslag skulle dock kunna slå alltför hårt i glesbygden, varför vi
föreslår en modifierad variant av förslaget. Vi föreslår att avdrag medges för
den del av avståndet som överstiger 1,5 mil enkel resa. Avdraget skall vara
8 kr/mil och det totalt tillåtna reseavdraget under ett år 30000 kronor. Avdrag
skall medges oberoende av färdsätt.
5.5.1 Avdrag för underhåll för icke hemmavarande barn
Miljöpartiet de gröna tillstyrker i princip att avdragsrätten för underhåll till
icke hemmavarande barn slopas. Regeringen avser att i en särskild lag föreslå
att detta kompletteras med bestämmelser om nedsättning av redan fastställda
underhållsbidrag.
Vi anser det dock otillfredsställande att inte slopandet av avdragsrätten
kombineras med färdiga förslag från underhållsbidragskommittén om hur de
underhållsberättigade skall kompenseras så att de inte förlorar på förändringen.
Vi föreslår därför att beslut om slopad avdragsrätt får anstå och samordnas
med proposition med anledning av underhållsbidragskommitténs betänkande.
5.5.2 Skattereduktion för hemmamake och för ensamstående med barn
Miljöpartiet vill gynna informellt arbete, bl.a. i hemmet och inom vården,
och vill därför inte försvåra möjligheten för den ene av två föräldrar att välja
arbete i hemmet. Därför bör den hittillsvarande skattereduktionen för hemmamake
inte tas bort nu.
Miljöpartiet de gröna har i annat sammanhang föreslagit att föräldrar skall
kunna få kommunal dagbarnvårdarlön för vård av eget barn. När detta förslag
genomförs kan den särskilda skattereduktionen för hemmamake avskaffas.
Liksom under föregående punkt anser vi att förslag om stödet till ensam
12
föräldrarna med anledning av underhållsbidragskommitténs förslag bör Mot. 1989/90
föreligga innan beslut tas om slopande av skattereduktionen till dessa föräld- Sk74
rar.
5.5.3 Arbetsgivares kostnader för organisationsverksamhet och
skattereduktion för fackföreningsavgift
Avgifter till föreningar och andra sammanslutningar i vilka den skattskyldige
är medlem är i princip inte avdragsgilla. Av likformighetsskäl anser vi att
skattereduktionen för fackföreningsavgift skall avskaffas. Avdraget är ett
omotiverat avsteg från den princip som i övrigt varit vägledande vid beskattningen
av arbetsinkomster. I konsekvens därmed bör också avdragsrätten
för arbetsgivarens medlemsavgifter begränsas. Den avdragsgilla delen bör
sättas till 40%.
6. Inkomst av kapital
6.2.2 Grundavdrag och sparavdrag
Miljöpartiet de gröna vill verka för ett aktivt hushållssparande och ett breddat
ägande i samhället. Vi anser därför att det är fel att helt ta bort grundavdrag
och sparavdrag inom inkomstslaget kapital. För denna synpunkt talar
också det faktum att ett stort antal nya inkomsttagare, främst barn med små
kapitalinkomster, blir deklarationsskyldiga om propositionens förslag accepteras.
Detta torde leda till ett avsevärt merarbete för skattemyndigheterna.
Grundavdrag
Vi föreslår ett grundavdrag på 500 kronor inom inkomstslaget kapital.
Grundavdraget skall ej få leda till att underskott uppkommer inom inkomstslaget
kapital, ej heller få dras av om inkomstslaget redan före grundavdraget
visar underskott.
Sparavdrag
Vi föreslår att ett sparavdrag får göras med 30% av den del av kapitalinkomsterna
(brutto, dvs före eventuella avdrag i detta inkomstslag) som understiger
6000 kronor. Detta betyder att skatten på dessa mindre kapitalinkomster
endast blir 21% i stället för 30% på den nominella kapitalinkomsten.
Detta motsvarar i de räkneexempel som angetts i RINK av en real skattesats
på 52,5% för de första 6000 kronorna i stället för 75% om inget sparavdrag
får göras.
6.3.2 Ränteavdragsbegränsningar
Miljöpartiet de gröna anser att ett tak för ränteavdrag bör finnas. Detta bör
göras så högt att vanliga människors lån för rimligt boende inte försvåras,
men inte så högt att det för välbärgade människor utgör en väsentlig möjlighet
till skatteundandragande. Det i propositionen föreslagna beloppet om
100 000 kr per person, oberoende av boende, kommer enligt vår mening att 13
å ena sidan vara så högt att det uppmuntrar konsumtion av dyrbara kapital- Mot. 1989/90
varor, å andra sidan så lågt att det exempelvis missgynnar ensamstående med Sk74
barn som bor i genomsnittsvillor i större tätorter.
Miljöpartiet de gröna anser att på längre sikt bör räntor för privat konsumtion
över huvud taget inte vara avdragsgilla. I detta inräknas också räntor
på bostadslån. Detta kan dock inte genomföras förrän efter en mycket lång
övergångsperiod, sannolikt 10-20 år. Det fordrar också ett nytt bostadsfinansieringssystem
som kan hjälpa till att omfördela kostnaderna mellan nybyggda
och äldre bostäder.
I avvaktan härpå bör avdragsreglerna för räntor vara så restriktiva som
möjligt. Hänsyn måste dock tas till människor som under senare tid tagit lån;
de får inte drabbas av alltför abrupta övergångar. Hänsynstagande till bostadslånen
måste väga särskilt tungt. Utgångspunkten bör vara att även de
som nyligen köpt ett äldre småhus i någon av de dyraste delarna av landet
inte skall drabbas, ifall köpet avser ett någorlunda normalt hus och inte rena
lyxbostaden.
Vårt förslag är därför att varje inkomsttagare medges ett avdrag om maximalt
30 000 kr för ränteutgifter, och dessutom ett avdrag om maximalt 90 000
kr för räntor på lån mot säkerhet i egenägd permanentbostad eller för räntor
på privat lån med säkerhet i bostadsrätt för permanentboende. Med vårt förslag
kommer alltså en ensam familjeförsörjare i en villa att kunna göra ett
avdrag om 120 000 kr medan ett par får dra av maximalt 150 000 kronor. För
boende i hyreshus blir avdraget maximalt 30 000 kr per person. Skillnaden
motiveras av att för lån till hyreshus liksom gemensamma lån i en bostadsrättsförening
gäller mer generösa regler för räntebidrag som är anpassade till
att någon avdragsrätt för räntorna inte kan tillgodogöras. Det av oss föreslagna
ränteavdragstaket blir därför neutralt mellan boendeformerna medan
regeringens förslag i realiteten betyder ett oneutralt och därmed omotiverat
gynnande av personer som bor i hyresrätt och delvis bostadsrätt.
Vi avvisar regeringens förslag om att räntor skall få dras till 70% över avdragstaket.
Detta förslag är dåligt motiverat. De farhågor som tidigare framförts
om bl a svårigheter för riskkapitalförsörjning till mindre företag synes
ju tillgodosedda genom de förslag om undantag för avdragstaket för aktieägartillskott
till fåmansföretag som framlagts i propositionen. Mot bakgrund
härav föreslår miljöpartiet de gröna att inga ränteavdrag skall få ske över det
av oss föreslagna avdragstaket.
Genom att man har ett nominellt belopp som avdragstak kommer inflationen
att gradvis göra ränteavdragen mindre värdefulla. Därigenom blir de
inte längre styrande för bostadspolitiken. Detta kommer också att ha en fördelningsmässigt
positiv effekt eftersom höga avdragsmöjligheter oftast gynnar
dem som har högst inkomster. Enligt vår uppfattning är det stötande att
höginkomsttagare skall kunna ha större skattesubventioner än låginkomsttagare
för sitt boende.
6.3.4 Allemanssparande, m.m.
Allemanssparande är idag en särskilt gynnad sparform. Regeringen föreslår
att allemanssparande! även i fortsättningen skall vara gynnat, liksom bonusränta
på ungdomssparande, genom en lägre skattesats på 20%.
14
Miljöpartiet de gröna anser att det är fel att peka ut vissa sparformer som Mot. 1989/90
särskilt förmånliga. 1 stället bör allt sparande i liten omfattning ges en sär- Sk74
skild stimulans genom de grundavdrag och sparavdrag vi föreslagit i avsnitt
6.2.2. Ränta från allemanssparande och ungdomssparande bör därför beskattas
som andra kapitalinkomster.
7.4 Fastighetsskatten
Fastighetsskatten kan slå snett i de områden i landet där taxeringsvärdena
på småhus för permanentboende drivs upp långt över vad som är rimligt för
dessa områden på grund av att områdena blivit attraktiva för fritidsboende.
Detta gäller bland annat vissa skärgårds- och fjällområden. En möjlighet att
komma till rätta med detta kan eventuellt vara att fastställa två olika taxeringsvärden,
ett för permanentboende och ett för fritidsboende. Regeringen
bör snarast återkomma med förslag om hur denna fråga skall lösas.
8. Företagsbeskattning
8.3.2 Den skattemässiga behandlingen av djur
När det gäller klassificering av djur i olika tillgångsslag, föreslår propositionen
att för enkelhetens skull alla djur inom jordbruk och renskötsel skall
betraktas som omsättningstillgångar. Svenska Samernas Riksförbund har
dock ifrågasatt att detta är korrekt med avseende på renar, som omsättes så
sällan att de snarare borde betrakta som inventarier. Miljöpartiet de gröna
delar denna uppfattning.
8.10 Enskild näringsverksamhet
8.10.3 Indelning i förvärvskällor och underskottsavdrag
("kvittningsrätten”)
Regeringen föreslår att nuvarande "kvittningsrätt” av underskott i en förvärvskälla
mot inkomst av tjänst skall slopas. Detta motiveras bl. a. med att
det är viktigt att försvåra skatteplanering. Samtidigt innebär emellertid ett
slopande av denna kvittningsrätt att nystartande av företag, främst i glesbygden,
försvåras; det är ofta nödvändigt för en företagare i detta skede att ha
flera olika inkomstkällor för att bygga upp sin företagsverksamhet, som i
början kan gå med förlust.
Miljöpartiet de gröna anser att det är viktigt att stimulera småskalig företagsamhet.
En löntagare som startar sådan verksamhet skall inte missgynnas
jämfört med den som redan har en aktiv inkomstkälla inom inkomstslaget
näringsverksamhet. Ett visst utrymme för kvittning måste därför finnas kvar.
Dock bör ett beloppsmässigt tak sättas, så att olika former av mer avancerad
skatteplanering stoppas. Riksskatteverket bör på uppdrag av regeringen
lämna förslag till hur en sådan begränsad kvittningsrätt skulle kunna utformas.
Till dess att riksdagen på grundval av ett sådant förslag kunnat fastställa
beloppsgränser, bör nuvarande regler för kvittningsrätt finnas kvar. 15
A rbetsgi vara vgifter
Som närmare motiverats i den inledande delen anser miljöpartiet de gröna
att en större del av skatterna skall tas ut på miljöutsläpp och ändliga råvaror
och en mindre del på arbete. För att inte företagen och kommuner skall
drabbas alltför hårt av de höjda skatter på främst energi och miljöutsläpp
som vi föreslagit föreslår vi att arbetsgivaravgifter och egenavgifter sänks
med totalt ca 14 miljarder kronor. Sänkningen föreslås ske på följande sätt
med följande procentsatser:
- 10 procentenheter i alla verksamheter i Norrland, på Gotland samt i de
delar av Svealand som föreslås ingå i det nya stödområdet 2
- 1,5 procentenheter i alla verksamheter i övriga delar av landet med undantag
av storstadsområdena
- 1,5 procentenheter i sjukvård, äldre- och handikappomsorg i storstadsområdena
9. Kompletterande åtgärder och ekonomiska
effekter
9.2 Bostadspolitiska åtgärder
Skattereformen kommer att innebära kraftigt höjda boendekostnader, vilket
kompenseras av minskade direkta skatter. Vi anser det i princip riktigt att
en större del av bostadskostnaderna betalas av de boende själva i stället för
skattevägen via direkta eller indirekta subventioner. Boendet är mycket naturresurskrävande
både när det gäller uppförande av byggnader och uppvärmning.
Om de boende betalar en större del av kostnaden själva leder
detta till en större medvetenhet om de verkliga kostnaderna för boendet och
en ökad möjlighet för den enskilde att prioritera boendekostnader mot annan
konsumtion. De nuvarande bostadssubventionerna i form av främst räntebidrag
och ränteavdrag gynnar dessutom i många fall högavlönade personer
som har råd till ett resurskrävande boende.
Det är viktigt att en omställning till ett resurssnålare boende sker på ett
fördelningspolitiskt acceptabelt sätt och i en takt som inte innebär alltför
abrupta omställningar.
I en separat motion med anledning av regeringens proposition om bostadsbidrag,
mm föreslår miljöpariet att dessa byggs ut till ett bastillägg som
ger en ökad valfrihet i boendet även för de barnfamiljer som vill välja ett
resurssnålt boende.
9.3 Kompletterande fördelningspolitiska åtgärder
9.3.2-3 Pensionärer (kommentar se avsnitt 4.2)
9.3.4 Höjt barnbidrag och avvecklade livsmedelssubventioner
Regeringens förslag om höjda barnbidrag 1991 accepteras. Förslaget om avvecklade
livsmedelssubventioner kommenteras i motion i anslutning till den
iivsmedelspolitiska propositionen.
Mot. 1989/90
Sk74
9.4 Sammanställning av budgeteffekter Mot. 1989/90
Sk74
I nedanstående tabell sammanfattas skattereformens budgeteffekter enligt
regeringens resp miljöpartiets förslag. Tabellens nummer hänvisar till motsvarande
tabell i propositionen. Specificering av vissa poster sker i bilaga 1.
Siffrorna avser effekterna på kort sikt, genomsnitt 1991-1993. Samtliga siffror
är miljarder kronor.
Tabell 9.9 Sammanställning av budgeteffekter i miljarder kronor
Prop. |
mp |
Anmärkning |
|
Budgetförsvagningar |
62,9 |
65 |
Exkl hänsyn till 2% |
Extra avdrag för ”ej |
_ |
1,0 |
|
Höjt pensionstillskott |
1,6 |
1,8 |
Annan teknisk |
Höjda bostadsbidrag |
1,5 |
2,0 |
Bastillägg |
Höjda barnbidrag |
3,8 |
3,8 |
|
SUMMA |
69,8 |
73,6 |
|
Budgetförstärkningar |
|||
Arbetsinkomster |
8,7 |
10,5 |
Bilaga 1, tabell 9.4 |
Kapitalinkomster |
30,9 |
32,0 |
Bilaga 1, tabell 9.5 |
Enskild näringsverksamhet |
9,2 |
-5,1 |
Bilaga 1, tabell 9.6 |
Indirekta skatter |
14,4 |
43,9 |
Bilaga 1, tabell 9.7 |
Aktiebolag, mm |
1,2 |
1,2 |
|
Dynamiska effekter |
5,0 |
0 |
|
Summa |
69,4 |
82,5 |
|
Nettoeffekt |
-0,4 |
8,9 |
Nettoeffekten av skattereformen, räknat som genomsnitt för de närmaste 3
åren, blir enligt regeringen en mindre budgetförsvagning på 0,4 miljarder.
Regeringen har då räknat med "dynamiska effekter" på 5 miljarder kronor.
Miljöpartiet de grönas förslag till skattereform innebär i genomsnitt en årlig
budgetförstärkning på ca 9 miljarder kronor. Då har vi inte heller räknat
med några dynamiska effekter eftersom vi har en annan bedömning än regeringen
av dessa. Vi har inte heller som en intäkt räknat med de extra 3 procentenheter
i statlig skatt i skiktet över 124 000 kronor som vi vill ta ut under
år 1991. Dessa beräknas ge en extra inkomst detta år på knappt 5 miljarder
kronor, vilket vi anser vara ett bättre sätt att strama åt än att höja momsen.
Merintäkten enligt miljöpartiets förslag på ca 9 miljarder kronor skall i
huvudsak användas för miljöinriktade investeringar enligt förslag som vi
framfört i tidigare motioner. Som vi utförligt motiverat i samband med vår
finansmotion under allmänna motionstiden anser vi att ett sådant extra skatteuttag
är nödvändigt för att få till stånd en snabb ombyggnad av infrastruktur
och produktionsapparat i samhället i miljövänlig riktning.
17
9.7 Fördelningseffekter
Miljöpartiet de gröna anser att skattereformen enligt regeringens förslag
alltför mycket gynnar de högst avlönade och dessutom släpper ut en omotiverat
stor köpkraftshöjning som framför allt gynnar de högavlönade grupperna.
Höginkomstprofilen i reformen märks tydligt i de tabeller i propositionen
där en uppdelning av hushållen efter deciler har gjorts (9.11, 9.12,
9.17 och 9.18). Medan den disponibla inkomsten stiger med 1-2 procent i
de lägsta decilerna, är ökningen 3-5 procent i de högsta decilerna. I kronor
räknat blir skillnaden givetvis ännu större.
Endast i de två högsta percentilerna redovisas förluster för höginkomsttagare.
Vi tror dock att detta i hög grad kan vara en skrivbordsprodukt eftersom
personer med sådana inkomster i allmänhet har goda möjligheter att
anpassa sitt beteende till det nya skattesystemet och därigenom undvika förluster.
Miljöpartiet de grönas skattealternativ innebär totalt sett ca 9 miljarder
mer i skatter jämfört med regeringens förslag, en summa som i huvudsak
skall användas för miljöinriktade investeringar. Dessa högre skatter kommer
med vårt förslag i huvudsak att yttra sig som en lägre disponibel inkomst för
privat konsumtion för medel- och framför allt högre inkomsttagare. Däremot
skall gruppen med de lägsta inkomsterna skyddas.
Den annorlunda fördelningsprofilen i miljöpartiets förslag visar sig främst
i förslaget till skatteskala. Detta innebär 1000-2000 kronor i lägre inkomstskatt
för inkomsttagare under 100 000 kronor i beskattningsbar inkomst, ungefär
samma skatt vid en inkomst av 150 000 kronor, drygt 2 000 kronor mer
vid 200 000 kronor och 10 000 kronor mer vid 300 000 kronor. Se tabell vid
avsnitt 4.1.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om motiven för en skattereform,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattens funktion i fördelningspolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dynamiska effekter av skattepolitiken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regionala effekter av skattepolitiken,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattens funktion i miljöpolitiken,
6. att riksdagen beslutar att grundavdraget för inkomst av tjänst
skall vara 20 000 kr.,
7. att riksdagen beslutar om ett förhöjt grundavdrag för taxerade
inkomster mellan 70 000 kr. och 124 000 kr. i enlighet med vad som i
motionen anförts,
8. att riksdagen fastställer de i motionen angivna procenttalen och
brytpunkterna för statlig skatt 1991,
9. att riksdagen fastställer de i motionen angivna procenttalen och Mot. 1989/90
brytpunkterna för statlig skatt fr.o.m. 1992, Sk74
10. att riksdagen beslutar att skatteskalans brytpunkter ej skall vara
indexreglerade,
11. att riksdagen, vid avslag på yrkande 10, beslutar att indexreglering
av brytpunkt för statlig skatt skall ske med konsumentprisindex
utan tillägg med 2 procentenheter,
12. att riksdagen beslutar att schablonavdraget skall vara 1 000 kr.,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utformning av ett
extra avdrag för "ej yrkesmässig verksamhet” i enlighet med vad som
anförs i motionen,
14. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag om skatteregler
och kompletterande åtgärder för pensionärer i enlighet med vad
som anförs i motionen,
15. att riksdagen beslutar om utformning av beskattningen av bilförmån
i enlighet med vad som anförs i motionen,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattefrihet för "pedagogiska måltider”,
17. att riksdagen beslutar att nuvarande skattefrihet om 5 000 kr.
för inkomster från bär-, svamp- och kottplockning skall kvarstå,
18. att riksdagen beslutar om regler för avdrag för resor till och från
arbete i enlighet med vad som anförs i motionen,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avdragsrätt för underhåll till icke hemmavarande
barn skall kvarstå tills vidare i avvaktan på underhållsbidragskommitténs
förslag,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattereduktion för hemmamake och för ensamstående
med barn,
21. att riksdagen beslutar att reducera avdragen för arbetsgivares
kostnader för organisationsverksamhet och slopa skattereduktionen
för fackföreningsavgifter i enlighet med vad som anförs i motionen,
22. att riksdagen beslutar att grundavdraget inom inkomstslaget kapital
skall vara 500 kr.,
23. att riksdagen beslutar införa ett sparavdrag för småsparare i enlighet
med vad som anförs i motionen,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter,
25. att riksdagen beslutar att räntor på allemanssparande och bonusränta
på ungdomssparande skall beskattas som andra ränteinkomster
med 30%,
26. att riksdagen hos regeringen begär förslag om annorlunda principer
för beskattning av fastigheter för permanentboende i områden
med fritidsbebyggelse enligt vad som anförts i motionen,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att renar
bör skattemässigt betraktas som inventarier snarare än som omsättningsvara,
28. att riksdagen avvisar propositionens förslag om avskaffande av 19
kvittningsrätten mellan inkomstkällor inom näringsverksamhet och Mot. 1989/90
inkomst av tjänst, Sk74
29. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur en begränsad
kvittningsrätt skall kunna genomföras i enlighet med vad som anförs
i motionen,
30. att riksdagen beslutar om sänkta arbetsgivaravgifter i enlighet
med vad som anförs i motionen.
Stockholm den 2 maj 1990
Inger Schörling (mp)
Gösta Lynga (mp)
Krister Skånberg (mp)
Carl Frick (mp)
Claes Roxbergh (mp)
Anita Stenberg (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
20
Budgeteffekter av skattereformen
I tabellerna ges vår översiktliga bedömning av budgeteffekterna av miljöpartiets
förslag jämfört med propositionens. Tabellnumren i det följande hänvisar
till motsvarande tabeller i propositionen. Siffrorna avser effekterna på
kort sikt, genomsnitt 1991-93. Samtliga siffor är miljarder kronor.
Tabell 9.4 Budgeteffekter för inkomstslaget tjänst mm
Prop. |
mp |
Anmärkning |
|
Inkomstslaget tjänst |
0,1 |
0,1 |
|
Höjt värde av bilförmån |
1,1 |
1,3 |
Delv. högre förm. |
Måltidssubventioner |
2,3 |
2,2 |
värde Ej pedagogiska målt. |
Förmånliga lån fr arb.giv |
0,3 |
0,3 |
|
Förmåner upp till 600 kr |
0,3 |
0,3 |
|
AGB, AGS, TFA, m fl |
0,3 |
0,3 |
|
Vissa kostnadsersättn. |
0,4 |
0,4 |
|
Traktamenten |
2,5 |
2,5 |
|
Skärpta regler personalv. |
0,3 |
0,2 |
Ej för bär, kott, etc |
Avdrag resor bostad-arbetsplats |
1,0 |
Skärpta regler |
|
Skatteredukt. hemmamake |
0,1 |
0 |
Slopas ej |
Socialavg. överskjutande |
0,4 |
0,4 |
|
Fackföreningsavg. och arbetsgivares |
0,6 |
1,5 |
|
SUMMA |
8,7 |
10,5 |
Tabell 9.5 Budgeteffekter för inkomstslaget kapital, mm |
|||
prop. |
mp |
Anmärkning |
|
Reducerad skattelättnad |
6,9 |
6.9 |
|
Extra avdrag för kapitalinkomster |
1,6 |
Avdraget behålls i |
|
Grundavdrag i inkomstslaget |
_ |
-0,5 |
Grundavdrag 500 kr |
Allemanssparande, mm |
1.6 |
2,2 |
Skatteförmån slopas |
Reavinstbeskattn. aktier |
5,0 |
5,0 |
helt |
Pensionsfonder |
5.1 |
5,1 |
|
Fastighetsskatt småhus |
2,4 |
2.3 |
Särskilda regler i |
Reavinstbeskattning |
2,0 |
2,0 |
skärgårdsomr. mm |
Fastighetsskatt hyresoch |
2,4 |
2,4 |
|
Reducerade räntebidrag |
2.0 |
2,2 |
Reduceras snabbare |
Reavinst bostadsrätt |
0,2 |
0.2 |
|
Uthyrning privatbostad |
0,9 |
0.9 |
|
Ränteavdragstak |
0,5 |
3,0 |
|
Övrigt |
0.3 |
0,3 |
|
SUMMA |
30.9 |
32.0 |
Mot. 1989/90
Sk74
Bilaga
21
Tabell 9.6 Budgeteffekter avseende näringsverksamhet, arbetsgivaravgifter, mm
Sk74
prop. |
mp |
Anmärkning |
|
Reavinstbesk. näringsfast. |
1,0 |
1.0 |
|
Avdr personbil o traktan!. |
0,6 |
0,6 |
|
Avskattning enskild verks. |
0.2 |
0.2 |
|
Begränsade underskotts |
Viss kvittningsrätt |
||
avdrag i näringsverksamhet |
1,5 |
1.2 |
kvarstår |
Slopat grundavdrag för |
|||
passiv näringsverksamhet |
0,2 |
0,2 |
|
Övrigt näringsverksamhet |
0,3 |
0,3 |
|
Löneskatt passiv närings |
|||
verksamhet o äldre |
1.4 |
1.4 |
|
Löneskatt pensionspremier |
4,0 |
4,0 |
|
Sänkta arbetsgivaravgifter |
-14.0 |
Avser 1991 |
|
SUMMA |
9,2 |
-5.1 |
Tabell 9.7 Budgeteffekter avseende indirekta skatter |
|||
prop. |
mp |
Anmärkning |
|
Mervärdesskatt |
2.0 |
2.0 |
|
Uttagsbeskattning fastighetsskötsel |
1.0 |
1.1 |
Även administrativa |
Fastighetsförvaltning |
0.8 |
0.8 |
|
Fjärrvärme |
1,8 |
1.8 |
|
Fielårseffekt. mm för |
1,7 |
7,0 |
Inkl moms på höjda |
Persontransporter |
2.0 |
1.0 |
nedan Ej spårburen trafik |
Nöjen, exkl bio. mm |
0.1 |
0,1 |
|
Teletjänster |
1.0 |
1.0 |
|
Frisör och skönhetsvård |
0.7 |
0.7 |
|
Sänkt moms basmat |
-11.0 |
||
Höjd moms övrigt |
11.0 |
||
Övriga basbreddningar |
0.4 |
0.4 |
|
Miljö- och energiråvaruskatter Bensin |
3.1 0.5 |
5.6 |
Nedanstående 1991. ej genomsnitt |
Olja |
5.4 |
för åren 1991-93 |
|
Kol Naturgas+gasol Flyg Kilometerskatter |
-0.7 |
1.6 0.4 8.2 1.0 1.5 0 |
Slopas ej 1993 |
Alkohol och tobak |
_ |
2.5 |
Höjning 40 resp 20% |
Reklam |
0,8 |
Höjning 100 % |
|
Förpackningar |
1.0 |
||
SUMMA |
14.4 |
43.9 |
22