Motion till riksdagen
1989/90: Sk668
av Görel Bohlin och Birger Hagård (båda m)
Skattefri försäljning på fartyg mellan
fastlandet och Gotland
Försäljning ombord på färjor
Den smått fantastiska utvecklingen av färjeförbindelserna mellan Sverige
samt Åland och det finländska fastlandet kan bero på att färjorna utvecklats
till konferenshotell. Turistresor, nöjesresor och båtkonferenser har blivit allt
populärare. Resultatet har blivit en tät trafik med låga biljettpriser. Såväl
godsbefordran som den ”vanliga” passagerartrafiken har gynnats. Den positiva
utvecklingen beror inte på statliga subventioner utan till stor del på den
skattefria provianteringen och försäljningen, som för några år sedan uppskattades
svara för nära hälften av intäkterna mellan svenska och utländska
hamnar.
Gotlandstrafiken däremot står och stampar på samma nivå som för 25-30
år sedan till stort bekymmer för såväl gotlänningar som statsmakterna, som
tvingats gå in med stora subventioner och låsta avtal för att få till stånd förbindelser
över huvud taget.
Ändå finns det ingenting som talar emot att Gotland skulle kunna få del
av samma utveckling, som kommit Åland till del. Om skattefri proviantering
och försäljning medgavs också på Gotlandsfärjorna, skulle Gotland ha alla
förutsättningar att bli ett populärt resmål också under årets mörka månader.
Gotland skulle blomstra och bli mångdubbelt attraktivare och turistanläggningarna
skulle kunna utnyttjas under hela året. Nya arbetstillfällen skulle
skapas, inte minst inom tjänstesektorn. Den positiva utvecklingen på Gotland
skulle också få motsvarande effekter för praktiskt taget hela östra Sverige.
För Gotland och gotlänningarna måste det te sig orättvist att inte kunna
få del av de fördelar, som kommit bland annat Åland till del. Och för alla
fastlandssvenskar, som gärna vill besöka Gotland också då det inte är turistsäsong,
är det otillfredsställande att på grund av höga priser och dåliga förbindelser
tvingas avstå från att resa till ön. Skattefri proviantering och försäljning
på Gotlandsbåtarna skulle sannolikt förändra hela situationen dramatiskt.
Uppsvinget i resandet skulle också ge många fler turer och bättre
service. Vi vill i sammanhanget understryka, att en båt på linjen StockholmGotland
finns längre tid på internationellt vatten än en båt på linjen Stockholm-Åland.
Det finns också utländska exempel på hur motsvarande form
av skattefrihet utnyttjas för att ge bärighet åt båt- och färjelinjer mellan fastlandet
och öar inom statsgränserna, där en del av färden går på internatio
nellt vatten. Inte heller spelar argumentet, att det skulle kunna störa våra
förhandlingar med Sovjetunionen beträffande gränsdragningen i Östersjön,
någon roll, då dessa är slutförda.
Det kan inte vara någon nykterhetspolitisk fråga. 35 miljoner passagerare
årligen har möjlighet att handla skattefritt på färjor med anknytning till
svenska hamnar. En utvidgning av skattefriheten till Gotlandsbåtarna kan
därför inte innebära några problem i ett större perspektiv.
Det behövs inga stora lagändringar för att ge skattefrihet för proviantering
och försäljning till Gotlandsbåtarna. De passerar internationellt vatten och
bör därmed enligt tullstadgans 51 paragraf ha rätt till skattefrihet och tullfrihet.
För att Gotlandstrafiken skall falla in under stadgandet kräver emellertid
praxis ett klargörande från regeringen. Regeringen kan i ett särskilt beslut
ge tillstånd till skattefri proviantering och försäljning på fartyg i Gotlandstrafik.
Sedan dessa idéer först väcktes för några år sedan har vi kunnat glädja
oss åt, att de omfattas av allt fler i riksdagen, i andra politiska instanser, i
turistfrämjande organ, bland företagare och bland befolkningen särskilt i
östra Sverige och på Gotland. Allt fler tycks inse, att vårt förslag är ett realistiskt
alternativ till den fortsatta kräftgång för Gotland, som ingen säger sig
önska. Vi är också övertygade om att det förr eller senare blir fråga om positiva
beslut i den riktning, som vi förordar. Ju förr dess bättre - för hela Gotlands
utveckling.
Frizon
I mångå länder används frihamn eller exportzon som både ett sätt att underlätta
hanteringen av gods och som ett sätt att frigöra utvecklingskrafter i
handeln. I Sverige har tillstånd att inrätta exportzon i anslutning till flyghamn
nyligen givits till Norrköpings kommun.
För Gotland utgör transportkostnader och reseavstånd ett betydande problem.
De näringar som under senare år vuxit fram på ön betungas i det hänseendet
av kostnader som är betydligt större än för de flesta företag på fastlandet.
För staten innebär kostnadsbelastningen och konkurrensnackdelarna
för Gotland att stora subventioner måste betalas ut. Detta gäller såväl
transportstöd som subventionering av resandet.
Tanken att öar är särskilt lämpliga att ges frizonsstatus är inte ny. Runt om
i världen finns många exempel på öar som inrättats som frizoner.
I maj 1984 föreslog föreningen fria Åland i ett brev till utrikeshandelsministern
att Åland skulle få bli en nordisk ekonomisk frizon. Det ekonomiska
uppsvinget för ögruppen Åland har sin förklaring i den skattefria försäljningen
ombord på de alltmer förstklassiga Ålandsbåtarna som, om detta förslag
fick gehör, skulle förstärkas ytterligare.
Gotland är i ännu högre utsträckning än Åland en turistö. Turismen är
Gotlands viktigaste näring. För denna viktiga näringsgren och för näringslivet
i övrigt på Gotland, för sjöfarten, för fisket och för tätheten i förbindelserna
med fastlandet skulle Gotland som frizon innebära enbart fördelar. Eftersom
de gotländska näringarna i mycket ringa utsträckning konkurrerar
med landet i övrigt är en snedvridning av konkurrensen egentligen inte något
problem. I stället kan frizon ge en tätare och bättre trafik till ön, fler resenä
Mot. 1989/90
Sk668
9
rer, lägre biljettpriser och subventionerna från staten kan upphöra.
Gotland är en underbar sommar- och semesterö. Säkerligen skulle människor
upptäcka hur vacker, intressant och stimulerande ön är även vinter, höst
och vår om man kunde resa dit till ett bättre pris och vistas till rimlig kostnad.
Gotland som frizon skulle med största säkerhet leda till ökad turism med
lägre priser, samtidigt som övriga näringar också fick ett uppsving. Tjänstesektorn
skulle öka, många fler arbetstillfällen skulle skapas. Även för de näringar
som hör till jordbruket men är av stort intresse för turismen kunde ett
uppsving förväntas, såsom fisket, häst- och fåravel respektive uppfödning,
ulltillverkning och hantverk av skilda slag.
Den gotländska naturen, öns intressanta fornlämningar och historia och
det sköna klimatet skulle i större utsträckning än nu året runt kunna erbjudas
svenskar i övrigt att njuta av och rekreeras av samtidigt som Gotlands invånare
och näringsliv fick bättre ekonomiska utvecklingsmöjligheter och staten
t.o.m. kunde få lägre utgifter.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder
bör vidtas som medger skattefri proviantering och försäljning på
fartyg i trafik mellan svenska fastlandet och Gotland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Gotland
bör förklaras som frizon.
Stockholm den 25 januari 1990
Görel Bohlin (m) Birger Hagård (m)
Mot. 1989/90
Sk668
10