Motion till riksdagen
1989/90:Sk648

av Elving Andersson och Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (båda c)

Alkoholbeskattningen

Sedan flera år har allt fler röster höjts, inte minst i riksdagen, för att reformera
beskattningen av alkoholdrycker. Systemet med ett sätt att beskatta
spritdrycker, ett annat att beskatta vin och ett tredje att beskatta öl har skapat
flera oönskade effekter.

Bland spritdryckerna har de med låg alkoholhalt kommit att bära en oproportionerligt
hög skatt.

Inom vinsegmentet drabbas s.k. kvalitetsviner, som rimligen inte bidrar
till alkoholproblem, av hög skatt genom procentavgiften. Samtidigt får enkla
viner en förhållandevis låg skatt, särskilt i jämförelse med starköl. Vidare
har systemet att beskatta vin resulterat i uppkomsten av produkter, som kan
liknas vid skatteplanering från producentens och detaljhandelns sida. Det
förnämsta exemplet är vindrinken Aurora, som är ett förskuret vin, dvs. med
tillsatt ren alkohol, för att ligga så nära den övre alkoholgränsen för lättvin
som möjligt.

Skatteinstrumentet skall bl.a. användas till att ge konsumenterna incitament
att välja svagare drycker. ”En medveten prisdifferentiering till förmån
för de svagare dryckerna framstår (därför) som alkoholpolitiskt välgrundad”,
framhöll statsrådet Mundebo i proposition 1976/77:108, som antogs av
riksdagen och bl.a. ledde till lagen om dryckesskatt.

Hittills har skatteinstrumentet i första hand använts för att minska konsumtionen
av alkoholdrycker, oavsett starka eller svaga. Endast i undantagsfall
har ändringarna i lagen om dryckesskatt sedan 1977 grundats på ambitionen
att förändra dryckesmönstret enligt 1977 års intentioner.

Under åtskiliga år har riksdagen haft att ta ställning till motioner med krav
på reformering av dryckesskatten. Kraven har avvisats av skatteutskottet,
stundom under hänvisning till att det i regeringskansliet pågår studier av hur
en annorlunda beskattning skall se ut.

Ett flertal förslag till hur en alkoholbeskattning, med utgångspunkt i
dryckernas alkoholhalt kan se ut har presenterats för såväl enskilda riksdagsledamöter
som skatteutskottet och regeringen. Den långa erfarenhet av alkoholbeskattning,
som finns inom finansdepartementet kompletterade med
den störtflod av förslag, som presenterats under 1980-talet, och den allt starkare
opinionen för en reform av dryckesbeskattningen, bör rimligen innebära
att regeringen nu är väl rustad att föreslå riksdagen en ny lag om
dryckesskatt med alkoholhalten som avgörande för skatteuttaget.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om ny lag om dryckesskatt
med alkoholhalten i dryckerna som avgörande för skatteunderlaget.

Stockholm den 23 januari 1990

Elving Andersson (c) Ingvar Karlsson

i Bengtsfors (c)

Mot. 1989/90
Sk648

7