Motion till riksdagen
1989/90:Sk646

av Gunnar Björk m.fl. (c)

Avskaffande av omsättningsskatten på
värdepapper

Mot.

1989/90

Sk646-652

En effektiv och väl fungerande penning- och kapitalmarknad är en förutsättning
för att skapa en dynamisk och aktiv riskkapitalmarknad och därigenom
stimulera tillväxten och produktivitetsutvecklingen i det svenska näringslivet.
En väl fungerande finansiell marknad avgör i hög grad Sveriges möjligheter
att bibehålla och förstärka sin industriella position på en alltmer internationell
och konkurrensutsatt marknad.

Mot bakgrund av den fortgående internationella finansiella intregrationen
som Sverige deltar i, är behovet av att undanröja hinder som direkt motverkar
eller försvårar för den svenska kapitalmarknaden av central betydelse.

Genom förra årets beslut att avveckla de sista resterna av valutaregleringen
tar den svenska kapitalmarknaden ett nytt kliv in i den finansiella integrationen.

De senaste årens successiva avreglering av kapitalmarknaden och den dynamik
som kännetecknat denna sektor har i hög grad stimulerat investeringsviljan
i näringslivet.

Även om aktiviteten och expansionen på den svenska aktiemarknaden varit
betydande under 80-talet har omsättningen avtagit på ett oroande sätt framför
allt sedan 1986. Sedan den s.k. omsättningsskatten fördubblades
1986 har med hänsyn till kursutvecklingen den svenska aktiemarknaden halverats.

Omsättningen på Stockholms Fondbörs fortsätter att minska dramatiskt.
I dag är omsättningen på närmare 200 av de drygt 300 börsnoterade bolagen
så låg att handeln med dessa aktier i det närmaste upphört. En utveckling
som dessutom får följdverkningar på nya och mindre utvecklingsföretag som
vill in på den publika aktiemarknaden.

Med all önskvärd tydlighet framstår omsättningsskatten som den avgörande
orsaken till den negativa omsättningsutvecklingen på den svenska
aktiemarknaden. Den successiva utbyggnaden av omsättningsskatten sedan
1984 har medfört att kostnaden för aktiehandeln kraftigt ökat i förhållande
till omvärlden. Detta har i sin tur lett till att kapitalet och aktiehandeln sökt
sig till utländska aktiemarknader - i första hand New York och London.

Även om omsättningsskatten i pengar kan tyckas låg har den ändå bidragit
till att cirka tre fjärdedelar av utländska placeringar i svenska värdepapper
lämnat den svenska aktiemarknaden. Istället har handeln med svenska börs

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Sk646-652

noterade aktier på utländska börser ökat från drygt 15 miljarder 1986 till i
dag närmare 75 miljarder. Samtidigt har omsättningen på den svenska aktiemarknaden
sedan 1986, då fördubblingen av omsättningsskatten skedde,
minskat från 141 miljarder till i dag ca 113 miljarder kronor.

Ställt i relation till börskursernas utveckling och den reala tillväxten på
Stockholms Fondbörs framstår omsättningsnedgången än tydligare. Den
reala tillväxten på börsen har under motsvarande tid 1986-1989 ökat från 725
miljarder till 1 262 miljarder kronor. Följdaktligen har det s.k. reala index
på den svenska aktiemarknaden mellan 1986 och 1989 mer än halverats eller
sjunkit från 0,19 till 0,089.

Med en omsättning 1989 på 113 miljarder kronor på den svenska aktiemarknaden
inbringade omsättningsskatten ca 2,2 miljarder kronor, vilket
ska jämföras med de ca 4,7 miljarder som regeringens finansplan för innevarande
budgetår antar. Fortsätter omsättningsnedgången - vilket kan förväntas
ske när nu den finansiella integrationen går in i en ny fas - kommer de
belopp omsättningsskatten bidrar till statskassan att bli ännu lägre.

Än allvarligare är självfallet att antalet företagsaktier på en fungerande
handel och marknad blir allt färre. Den låga omsättningen skapar inlåsningseffekter
som knappast gynnar ett spritt ägande.

Inget annat land i västvärlden har i dag så stor andel av s.k. fjärrstyrd
aktiehandel som Sverige. Den konkurrensnackdel som omsättningsskatten
utgör för svenska finansiella aktörer leder också självfallet till en förlorad
tjänsteexport som med hänsyn till den internationella integrationen på detta
område blir alltmer betydande.

Förutom att aktiehandeln flyttas till utlandet så bidrar den minskade omsättningen
på den svenska aktiemarknaden till drastiskt minskade intäkter
för statskassan avseende beskattningen av realisationsvinster vid försäljning
av aktier. Under det senaste året har denna effekt förstärkts på grund av den
skatteskärpning som förra riksmötet genomfördes för realisationsförluster
på aktier. För att minimera riskerna för eventuella reaförluster har allt fler
kommit att gardera sig på optionsmarknaden.

Effekten av denna utveckling är att intäkterna till statskassan från realisationsvinstskatten
på aktier nästan eliminerats. Omsättningsskatten, oaktat
sina många andra negativa effekter, framstår som en förlustaffär för statskassan
på närmare 900 milj. kr. per år. Läggs därtill andra negativa effekter såsom
förlorad tjänsteexport blir sannolikt kostnaden ännu större.

Utvecklingen på penningmarknaden ter sig ännu bekymmersammare. Sedan
den s.k. valpskatten infördes den 1 januari 1988 har penningmarknaden
gått ner med närmare 90 %. Med tanke på den ökade betydelse som den
korta lånemarknaden otvetydigt har är detta en olycklig utveckling.

I vår kommer regeringen att förelägga riksdagen förslag om möjligheter
för utländskt ägande i svenska kreditinstitut. Härigenom tas ytterligare ett
steg i den internationella finansiella integrationen. I december 1989 startade
Optionsmäklarna AB som första utländska börs sin verksamhet för handel
med svenska aktieoptioner i London. Internationaliseringen och utvecklingen
på det finansiella området går således mycket snabbt.

I detta perspektiv framstår den svenska omsättningsskatten på värdepapper
alltmer som ett allvarligt hinder. Den kommer i sin förlängning att skapa

Mot. 1989/90

Sk646

2

betydande problem och negativa effekter för den industriella utvecklingen i
landet. Avsaknaden av en fungerande publik aktiemarknad riskerar att på
sikt leda till ytterligare koncentrationstendenser i näringslivet såväl strukturellt
som ägarmässigt. Samtidigt som behovet av en fungerande riskkapitalmarknad
för den svenska industriella förnyelsen framstår som allt viktigare.

I samband med att regeringen i våras presenterade kompletteringspropositionen
aviserades en snabbutredning för att utvärdera effekterna av omsättningsskatten.
Närmare ett år senare har inget resultat av dessa ambitioner
redovisats.

Ändå framstår de negativa effekterna av omsättningsskatten entydigt för
de flesta. Det som en gång tillkom som ett rent politiskt propagandajippo
för att dämpa misshagliga stämningar inom LO. I dag anser samma organisations
ledamot i styrelsen för Stockholms Fondbörs omsättningsskatten som
olycklig för den svenska aktiemarknaden.

Centerpartiet anser därför att omsättningsskatten på värdepapper bör avskaffas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar avskaffa omsättningsskatten på värdepapper.

Stockholm den 24 januari 1990
Gunnar Björk (c)

Ivar Franzén (c)

Rolf Kenneryd (c)

Håkan Hansson (c)

Larz Johansson (c)

Görel Thurdin (c)
Gunilla André (c)
Martin Olsson (c)
Per-Ola Eriksson (c)

Mot. 1989/90

Sk646

3