Motion till riksdagen
1989/90:Sk634

av Karin Israelsson och Stina Eliasson (båda c)
Alkoholbeskattningen

Finansministern har tagit initiativ till en översyn av alkoholbeskattningens
principer. I direktiven (DIR. 1989:51) diskuteras bl a beskattningens effekter
på olika alkoholdrycker och deras inbördes relationer i förhållande till alkoholstyrka
och kvalitet. Detta är en fråga som diskuterats under lång tid och
där utgångspunkten i första hand varit att s k kvalitetsviner - som redan av
säljaren erhållit ett högre pris - skulle bli onödigt dyr för den svenske konsumenten.
Vidare har bryggeriintressen sett orättvisor i beskattningen mellan
vin och starköl, vilket enligt dem skulle gynna vinet på starkölets bekostnad.

Det kan inte vara finansministerns avsikt att se över alkoholbeskattningen
för att gynna vissa vinimportörer eller de sk vinklubbarnas finsmakande
medlemmar. Avsikten kan inte heller vara att öka starkölets konkurrenskraft,
den är tillräckligt stor redan.

I direktiven betonas att de förslag som utredaren skall avge redan under
1990, inte får innebära att statens inkomster från dryckeshanteringen minskar.
Vi förutsätter att här avses att priset totalt ej får minska av alkoholpolitiska,
inte statsfinansiella skäl. I direktiven betonas prisets stora betydelse
för att dels verka återhållande på konsumtionen, dels leda till övergång till
svagare drycker. Under de senaste 30 åren har till följd av den förda politiken,
också prispolitiken, alkoholkonsumtionen och den därtill hörande kulturen
så förändrats att vi kan anses ha fått vad som allmänt kallas kontinentala
alkoholvanor där vin och öl dominerar över starkspriten. I ett starkspritland
som vårt leder detta till en rad oönskade effekter. Inte minst alkoholkonsumtion
till vardags - vin främst - och kvinnornas - främst de unga kvinnornas
- ökande vinkonsumtion är effekter av detta. Att tro att man kan lösa
alkholproblemen genom s k överföringspolitik är naivt. Det man åstadkommer
är förändringar som blir svåröverskådliga och där nya grupper hamnar
i missbruk och beroende innan ”systemet” anpassats efter den nya situationen.

Nuvarande system för beskattning har följaktligen - på gott och ont - varit
mycket verksamt när det gäller intentionerna att föra över konsumtionen
från starka till svaga drycker.

Tilläggsdirektiv

Vid översynen av skatten på alkoholdrycker finns det anledning att också se
över formerna för hur hög prisnivå kan upprätthållas.

Till de åtgärder som bör ingå i tilläggsdirektiv till utredaren är formerna
för avgift på restaurangverksamheten - eller en särskild restaurangskatt - för
att i någon mån dels minska vinstintresset i alkoholhanteringen på restaurangen,
dels få resurser för alternativ nöjesverksamhet. Vidare bör frågan
om den totala prisnivån bli föremål för övervägande.

Ändrade regler för beskattningen ger också möjlighet att överväga t ex
extra påslag utöver de som motiveras av prisnivån och en översyn av hur och
med vilka intervall som den till prisnivåns förändring relaterade uppjusteringen
av priserna skall ske.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av tilläggsdirektiv för utredningen av nytt system
för alkoholbeskattningen.

Stockholm den 23 januari 1990

Karin Israelsson (c) Stina Eliasson (c)

Mot. 1989/90
Sk634

15