Motion till riksdagen
1989/90:Sk429

av Lars Werner m.fl. (vpk)
Skogsvårdsavgiften

Utred skogsvårdsavgifterna

Det behövs en översyn av skogsvårdsavgifterna.Skogsvårdsavgiften är en
statlig skatt som utgår för varje skogsfastighet med ett positivt taxeringsvärde.
Den är årlig och är proportionell mot fastighetens skogsbruksvärde
över taxeringen. Idag är avgiften 0,8 %.

Syftet med skogsvårdsavgiften är att finansiera verksamhet som är till
nytta för skogsbruket. Kritik har riktats mot att dessa verksamheter fördelas
orättvist över landet. Analyser ger vid handen att de utbetalade medlen för
skogliga åtgärder på många håll i landet inte står i rimlig proportion till de
inbetalade avgifterna.

Kritik har också gällt olika skogsägares olika möjligheter att få tillgång till
medel. De stora bolagen har möjlighet att systematiskt arbeta med att begära
bidrag för olika ändamål, till skillnad från enskilda skogsägare, som inte
har resurser att avsätta för sådant arbete. Det har också hävdats att de verksamheter
som finansieras med skogsvårdsavgifter borde finansieras av
skogsbrukarna själva.

I en utredning av Sören Wibe och Lars Hultkrantz, en rapport till långtidsutredningen,
konstateras att skogsvårdsavgiften innebär en extra beskattning,
utöver inkomstbeskattningen på hälften eller mer av skogsbrukets nettoavkastning.
Detta beror på att skogsägaren får betala skogsvårdsavgiften
från anläggandet av ett bestånd till dess det avverkas. Eftersom avverkning
inte sker förrän efter i medeltal 100 år uppstår en sådan effekt. Dessutom
drabbas de norra delarna av landet hårdare än de södra på grund av en längre
omloppstid. Här tar skogsvårdsavgiften uppemot 60% av avkastningen.

Ett tvistemål mellan staten och skogsbrukarna har varit hur mycket av
skogsvårdsavgiften som över huvud taget går tillbaka till näringen. Vi anser
att skog liksom annat kapital kan beskattas för att finansiera samhällelig
verksamhet, men om en skatt tas ut för detta ändamål ska det klart sägas ut
att det är en skatt och inte en avgift. En avgift skall tas ut som ersättning för
en motprestation.

Vi anser också att det behövs en samhällelig finansiering av vissa skogliga
åtgärder, men det är uppenbart att det behövs en översyn av skogsvårdsavgifterna,
med avseende på avgiftskonstruktionen, beloppets storlek och
vilka verksamheter som skall finansieras på detta sätt.

Skogsvårdsavgiften är på många sätt fullkomligt unik i svenskt näringsliv.
Vi vill här bara peka på att man destinerar delar av avgiften till miljövårdande
åtgärder. Men det är inte jämförbart med miljöavgifter, eftersom ett
ändrat (bättre) miljöbeteende inte leder till nedsättning eller undvikande av
avgiften.

Vi gör här ingen detaljgenomgång av varje destinerad post av det som
kommer in från skogsvårdsavgiften, utan anser att en total översyn av skogsvårdsavgiften
behövs. Vilka delar går klart tillbaka till skogsnäringen? Finns
det rundgångseffekter i systemet? Hur mycket försvinner i prövningskostnader?
Hamnar bidragen först och främst hos de stora skogsbolagen?

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär total översyn av skogsvårdsavgifterna
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 25 januari 1990

Lars Werner (vpk)

Berith Eriksson (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)

Bo Hammar (vpk) Margo Ingvardsson (vpk)

Ylva Johansson (vpk) Bertil Måbrink (vpk)

Annika Åhnberg (vpk)

Mot. 1989/90
Sk429

15