Motion till riksdagen
1989/90: Sk419

av Görel Thurdin m.fl. (c)
Folkpensionärernas extra avdrag

Centerpartiet har under flera år krävt att de synnerligen höga marginaleffekter
som drabbat folkpensionärer med låg pension när de ökar sina inkomster
skulle begränsas till vad som gäller för andra grupper. Genom att både pensionärernas
extra avdrag och deras kommunala bostadstillägg, KBT, minskas
med ökande inkomst över folkpension och pensionstillskott har dessa
pensionärer haft högre marginaleffekter än praktiskt taget någon annan
grupp i vårt samhälle. Nära 100-procentiga marginaleffekter på pensioner,
löne-, rörelse- och pensionsinkomster - och i vissa fall över 200 % marginaleffekter
- har drabbat dessa pensionärsgrupper.

Efter centerpartiets kritik har vissa förbättringar skett. Reduktionen av
såväl det extra avdraget som KBT på grund av besparingar har mildrats något
och i fjol beslöts att löneinkomster inte längre skall påverka rätten till
KBT. De höga marginaleffekterna för pensionärerna har sin grund i det
komplicerade system som byggts upp för att även de med låga pensionsrätter
skall uppnå en rimlig ekonomisk standard på ålderns dagar. För dem med de
lägsta pensionerna kompletteras folkpensionen med pensionstillskott och
det särskilda avdraget vid beskattning samt KBT. Genom den nämnda inkomstrelateringen
av förmånerna blir marginaleffekterna mycket höga för
dessa pensionärsgrupper.

Centerpartiet har alltid arbetat för att alla oberoende av yrke, inkomst och
familjeförhållanden skall få trygghet som äldre. Vi har därför krävt förbättringar
främst för pensionärer med låg pension genom höjning av folkpensionen
och pensionstillskottet.

Att bygga vidare på det hittillsvarande systemet löser inte frågor om tillräcklig
grundtrygghet för alla pensionärer och rätten även för dem att ha ett
skattesystem som stimulerar till såväl fortsatta insatser efter uppnådd pensionsålder
som ekonomisk planering för att öka sin trygghet.

Den enda möjligheten att lösa dessa problem är enligt centerpartiet att
införa en avsevärt höjd grundpension som ersätter nuvarande folkpension,
pensionstillskott, särskilda skatteregler och lägsta ATP samt i huvudsak
KBT. Denna grundpension skall läggas på en tillräckligt hög nivå för att den
efter beskattning enligt den för övriga skattebetalare gällande skatteskalan
skall ge en nettoinkomst på drygt så mycket som f.n. är lägsta pension inkl.
KBT för en ensamstående pensionär. Utöver grundpensionen skall ATP
utgå så att de sammanlagda pensionsförmånerna för dem som ligger över

grundpensionsnivån får samma belopp som folkpension och ATP f.n. tillsammans
ger vederbörande.

En arbetsgrupp inom centerpartiet lade våren 1989 fram förslaget till ett
utbyggt grundpensionssystem för att både ge ekonomisk trygghet och rimliga
marginaleffekter. Redan då väckte vi i anledning av kompletteringspropositionen
en motion med krav på att riksdagen skulle uttala sig för övergång till
ett sådant pensionssystem. Motionen avslogs.

Under årets allmänna motionstid har vi åter tagit upp vårt krav i partimotion,
som vi vill hänvisa till. Orsaken till den höga marginalskatten för pensionärerna
är som nämnts att inkomster över folkpension och pensionstillskott
(i år 43 362 kronor) leder till att det extra avdraget reduceras, vilket
medför en marginalskatt på över 60 % medan andra inkomsttagare i motsvarande
inkomstnivå har cirka 35 % marginalskatt. Här har endast tagits hänsyn
till skatten och ej till eventuell reducering av KBT.

Efter den upprepade kritiken mot nuvarande regler föreslår regeringen i
årets budgetproposition (bil 1) att det extra avdraget fr.o.m. 1991 års taxering
inte skall reduceras på grund av inkomster av anställning. 1 propositionen
anges arbetsmarknadsskäl och ej rättviseskäl som motiv för regeringens
förslag. Liksom när regeringen i fjol föreslog att inkomst av anställning ej
längre skulle reducera KBT gör regeringen även nu skillnad mellan inkomst
av anställning och inkomst av egen verksamhet, så att den senare typen av
inkomst också i fortsättningen kommer att leda till mycket höga marginaleffekter.

När regeringen i fjol föreslog att inkomst av anställning inte skulle påverka
KBT för pensionärer begärde vi från centerpartiet bl.a. att inkomst av rörelse
eller inkomst av jordbruk skulle behandlas lika som inkomst av anställning.

Vi vill nu framföra motsvarande krav i anledning av regeringens nämnda
förslag i budgetpropositionen. Enligt vår mening bör nämligen även pensionärer
som är småföretagare stimuleras att i viss utsträckning fortsätta sin
verksamhet efter uppnådd pensionsålder. Många pensionärer önskar fortsätta
sin yrkesbana i egen regi eller ta itu med nya uppgifter, t.ex. av servicekaraktär.
Ur skattesynpunkt blir de då egenföretagare och kommer med regeringens
nu framlagda förslag att även fortsättningsvis ha mycket högre
marginalskatt än de pensionärer vars inkomst räknas som inkomst av anställning.
Riksdagen bör därför med ändring av det i budgetpropositionen framlagda
förslaget besluta att pensionärernas extra avdrag inte heller skall reduceras
av inkomst av rörelse eller jordbruk fr.o.m. 1991 års taxering, alltså
gällande årets inkomster.

Vi har under tidigare år även framfört krav om att en pensionärs besparingar
inte skall föranleda reduktion av det extra avdraget. Vi vill med hänvisning
till motiveringar i tidigare motioner bl.a. 1988/89:Sk357 och Sk448
samt reservation 6 fogad till betänkandet 1988/89:SkU26 yrka på att reduktionen
av pensionärernas extra avdrag på grund av förmögenhet avskaffas
fr.o.m. 1991 års taxering. Pensionärerna beskattas för eventuell avkastning
på sina besparingar, men de bör enligt vår mening inte drabbas av en extra
skattebelastning på grund av att de har besparingar. Det nuvarande systemet
medför att de pensionärer som har låg pension - och alltså haft låg inkomst

Mot. 1989/90

Sk419

13

under sitt yrkesverksamma liv - drabbas av extra skatt som följd av sina besparingar.
Detta kan inte få fortsätta.

Även om inte RINK:s (utredningen om reformerad inkomstbeskattning)
majoritet lyckades konstruera ett tillfredsställande system för beskattning av
pensionärer är att märka att utredningen dock föreslog att förmögenhetspåverkan
på det extra avdraget skulle upphöra.

För vår del anser vi att pensionssystemet skall reformeras så att det inte
erfordras särskilda skatteregler för pensionärerna. Vårt förslag uppfyller
detta krav.

Eftersom vi av allt att döma går mot en utveckling där pensionärerna inte
skall drabbas av extra skatt p.g.a. besparingar, vill vi upprepa tidigare krav
på att avtrappningen av det extra avdraget p.g.a. förmögenhet skall upphöra
snarast möjligt, alltså fr.o.m. 1991 års taxering, vilket riksdagen har fattat
beslut om.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att folkpensionärernas extra avdrag fr.o.m.
1991 års taxering ej skall reduceras av inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse,

2. att riksdagen beslutar att folkpensionärernas extra avdrag fr.o.m.
1991 års taxering ej skall reduceras på grund av förmögenhet.

Stockholm den 24 januari 1990

Mot. 1989/90

Sk419

Görel Thurdin (c)

Martin Olsson (c)

Gunnar Björk (c)

Ivar Franzén (c)

Rolf Kenneryd (c)

Gunilla André (c)

Håkan Hansson (c)

Larz Johansson (c)

Per-Ola Eriksson (c)

14