Motion till riksdagen
1989/90: Sk41

av Bo Lundgren m.fl. (m)

med anledning av prop. 1989/90:83 om ändringar i
lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa
värdepapper

I propositionen föreslås att skatteplikten på penning- och obligationsmarknaden,
med undantag för premieobligationer, slopas samt att fondkommissionärens
omsättning för egen räkning undantas från beskattning. Regeringen
har också aviserat en sänkning av kvarstående omsättningsskatt.

Från och med den 1 januari 1984 utgår en enprocentig omsättningsskatt
på handeln med aktier och vissa andra värdepapper (Prop 1983/84:48). 1 juli
1986 fördubblades skatten (Prop 1985/86:140). Syftet med båda propositionerna
angavs vara dels statsfinansiellt, dels fördelningspolitiskt. Därutöver
åberopades den mycket kraftiga uppgången på Stockholms fondbörs. Ingen
av de båda propositionerna hade föregåtts av utredning, remissbehandling
eller lagrådsgranskning vilket också påtalades både av marknaden och vid
riksdagsbehandlingen. Parallellt infördes också omsättningsskatt inom penningmarknaden.

Med anledning av den otillfredsställande handläggningen skrev skatteutskottet
i sitt betänkande (1983/84:11 sid 15) och här var utskottet enigt: ”De
i propositionen framlagda förslagen har inte remissbehandlats och inte heller
remitterats till lagrådet. Inte minst mot den bakgrunden anser utskottet det
angeläget att regeringen uppmärksamt följer upp lagstiftningen och dess
praktiska tillämpning och föreslår de ändringar av bestämmelserna som kan
komma att visa sig erforderliga.” I betänkande 1983/84:32 sida 12 upprepade
skatteutskottet dessa synpunkter.

Under den tidsperiod då omsättningsskatten i Sverige införts, höjts och
utvidgats har utländska aktiemarknader vidtagit flera åtgärder för att sänka
sina transaktionskostnader. I London genomfördes exempelvis vad som kallades
”The Big Bang” 1986. Förändringar i omvärlden innebär bland annat
att transaktionskostnaderna i Sverige är tre gånger så höga som i exempelvis
London och New York.

De utomordentligt negativa effekter som omsättningsskatten medfört har
inte föranlett regeringen till andra åtgärder än att den 21 juni 1989 tillkalla
en särskild utredare med uppgift att utreda beskattningen av den finansiella
sektorn.

Enligt direktiven bör utredaren pröva om den ökade internationaliseringen
eller andra förhållanden har förändrat förutsättningarna för den nuvarande
omsättningsskatten. Samhällsekonomiska och fördelningspolitiska
effekter av utredarens förslag bör också belysas och utredningen skall vara

färdig senast den 31 maj 1990. Utredaren har hittills inte utnyttjat sin möjlig- Mot. 1989/90

het att med förtur behandla vissa frågor. Sk41

Kritiken mot omsättningsskatten har under årens lopp hårdnat och blivit
mer och mer utbredd. Förra hösten krävde en enhällig börsstyrelse, inklusive
den i styrelsen ingående representanten från LO, ett omedelbart borttagande
av skatten bland annat med det tunga argumentet att 80 procent av
den svenska aktiehandeln sker utomlands.

Aktiefrämjandet i vars styrelse ingår några rörelsenära ledamöter har
också krävt en snabb avveckling då som det heter: ”skattens skadeverkningar
just nu utvecklas mycket snabbt”. Uttalandet är daterat den 28 september
1989.

Nedanstående tabell visar hur omsättningen på svenska aktier har utvecklats
på Stockholms Fondbörs respektive på utländska börser.

Tabell

(Miljarder kronor)

1986 1987 1988 1989

Stockholms Fondbörs 141 125 116 108

Utländska börser cirka 20 30 50 75

Källa: Aktiefrämjandet

Om man tar hänsyn till kursuppgången på aktierna har omsättningen på
Stockholms Fondbörs under dessa fyra åren realt minskat med mer än 50
procent.

Något som ytterligare talar mot ett bibehållande av omsättningsskatten är
att Optionsmäklarna (OM) i december 1989 som första utländska sådant
företag etablerat sig i London. Därmed blir handeln med svenska värdepapper
utomlands mera heltäckande vilket antagligen kommer att leda till en
ökad handel med svenska aktier.

Omsättningsskatten är naturligtvis inte den enda förklaringen till att aktieaffärerna
i snabbt ökad takt flyttat utomlands eftersom svensk fondhandel
utsätts för en allt hårdare och skickligare utländsk konkurrens. Utan varje
tvivel torde dock omsättningsskatten vara den dominerande och troligen avgörande
orsaken till den accelererande utflyttningen.

Bland de viktigaste skälen till att införa omsättningsskatten på aktiehandeln
sades vara de statsfinansiella. Det har nu visat sig att skatten tvärtom är
negativ och leder till ett nettounderskott för statskassan.

Enligt Aktiefrämjandet ger 1989 den minskade omsättningen cirka tre
miljarder kronor i uteblivna bolagsskatter på fondhandeln och reavinstskatter
jämfört med första halvåret 1986. Omsättningsskatten ger en bruttointäkt
på endast 2,2 miljarder kronor. Nettoförlusten för staten uppgår således
till cirka 800 miljoner kronor.

Den minskade omsättningen leder vidare till att försörjningen av riskkapital
för mindre och medelstora företag varjämte marknadens funktionssätt
försämras.

Den svenska fondhandeln diskrimineras eftersom utländska konkurrenter
inte besväras av omsättningsskatten och därigenom kan erbjuda tre gånger
lägre transaktionskostnader. Den svenska tjänstexporten minskar naturligt

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Sk40-43

vis också varjämte skatten dämpar utländska placerares intresse för investeringar
i Sverige, något som är till skada för vårt näringsliv.

Omsättningsskatten är också till skada för ett önskvärt närmande till EG
vars 12 medlemsländer i år utvecklar en fri kapitalmarknad utan transaktionsskatter.

Den införda omsättningsskatten på penningmarknaden medförde en dramatisk
minskning av omsättningen. Penningmarknaden har i realiteten
punkterats. Detta förutsågs redan när riksdagens skatteutskott behandlande
frågan våren 1988. Vid en offentlig utfrågning redovisade företrädare för såväl
riksbanken som riksgäldskontoret att skatten skulle försämra marknadens
effektivitet. Till detta kommer ett högre ränteläge än vad som annars
skulle bli fallet, högre kostnader för upplåning och lägre avkastning vid utlåning.
Riksbanken får sämre möjligheter att bedriva penningpolitik.

Förslagen i propositionen är mot denna bakgrund inte tillräckligt långtgående.
De i motionen redovisade nackdelarna med omsättningsskatterna
är så omfattande och så snabbt accelererande att skatterna i sin helhet omedelbart
bör avskaffas.

Det torde ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar avskaffa omsättningsskatten på aktier och
motsvarande värdepapper den 1 april 1990,

2. att riksdagen beslutar avskaffa omsättningsskatten på penningmarknadsinstrument
den 1 april 1990.

Stockholm den 23 februari 1990

Bo Lundgren (m)

Hugo Hegeland (m)
Knut Wachtmeister (m)
Ingegerd Troedsson (m)

Karl-Gösta Svenson (m)
Ewy Möller (m)

Margit Gennser (m)

Mot. 1989/90
Sk41

4