Motion till riksdagen
1989/90: Sk341

av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m)
Skattelättnader för småföretagen m.m.

Mot.

1989/90

Sk341-351

Småföretagen - länets viktigaste resurs

Småföretagen är viktigast för alla läns utveckling. Detta gäller inte minst
Värmlands län.

Visserligen förknippas Värmlands län med stora basindustrier, men ca
67 % av de anställda i länet arbetar i företag med mindre än 200 anställda.
Vad gäller företag med 0—99 anställda är Värmland något underrepresenterat
och det är viktigt att närings- och skattepolitiken utformas så att fler småföretag
bildas och utvecklas.

En positiv småföretagsutveckling är av fundamental betydelse för Värmlands
län som - trots det bästa arbetsmarknadsläget på många år - intar en
tätplats i riket.

Flertalet av de framtida arbetstillfällena måste komma från tillväxt av
småföretag. Erfarenheter från senare års strukturomvandling visar, att de
länsdelar som har en utvecklad småföretagsamhet klarat sig bättre än andra,
beroende på de små företagens anpassningsförmåga till förändrade villkor.
En förutsättning för en positiv företagsutveckling i framtiden är dock att
företagen kan leva under någorlunda stabila villkor och att de inte ständigt
drabbas av skatte- och avgiftsförändringar och nya pålagor.

En positiv regionalpolitik måste utgå från att det är entreprenörskap och
företagaranda som i första hand ska stimuleras, inte företag som sådana. Det
behövs en helt annan syn på företagaren och företagandets villkor än idag.
Den enskilde företagaren måste ses som den viktigaste resursen när det gäller
att skapa nya arbetstillfällen i vårt län. Politiker och politiska beslut ”skapar"
inga jobb!

Hot mot företagsamheten

Införandet av löntagarfonder och ambitionen att införa andra typer av fonder
är ett hot mot själva företagandet. Kollektiva fonder uppfyller inte de
grundläggande förutsättningarna för vårt marknadsekonomiska system. Det
personliga ägandet ersätts av en tvångsmässig kollektivisering och socialisering
av vårt näringsliv. De anställda får inte någon personlig delaktighet i
företagens tillväxt, vilket är möjligt med vinstandelssystem. Det personliga
inflytandet ersätts av ett fackföreningsstyrt ägande.

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Sk341 -351

Löntagarfonderna har inte gett Värmland några nya arbetstillfällen och de
tillför inte länet något nytt kapital. De satsningar som gjorts har medfört
stora förluster. De medel som använts till aktieköp på börsen har tagits ut
från företag och kommuner genom avgifter.

Vi anser att löntagarfonderna snarast ska avvecklas.

En femte AP-fond infördes den 1 juli 1988 med samma inriktning och uppgifter
som den fjärde AP-fonden, dvs. att huvudsakligen placera medel i aktier.

Vi anser att den femte AP-fonden är ytterligare ett steg i fondsocialistisk
riktning, som motverkar de enskilda småföretagens möjlighet att utvecklas.
Den femte AP-fonden bör därför snarast avskaffas.

Den av LO hösten 1988 framlagda rapporten ”Välfärdsstaten och sparandet”
visar att det inom LO finns långtgående planer på ytterligare socialisering
av svenskt näringsliv. LO vill t.ex. att samtliga AP-fonder ska ha rätt
att köpa aktier för alla sina miljarder och man föreslår en rad nya fonder;
ledighetsfonder, semesterfonder samt kommunala och statliga pensionsfonder.
Alla sådana förslag är hot mot enskilt ägande och företagande och bör
avvisas på det bestämdaste.

Skattetrycket måste sänkas

Sverige har världens högsta skatter. Det totala skattetrycket, som uppgår till
ca 56 % av bruttonationalprodukten, hämmar starkt småföretagens utveckling.
De föreslagna och delvis genomförda skatteändringarna medför delvis
försämrade förhållanden för företagsamhet och näringsliv. Skattetrycket
måste sänkas till en nivå som inte är högre än våra konkurrentländers.Småföretagens
speciella förhållanden måste beaktas särskilt.

Slopa skatten på arbetande kapital! Nej till nya skatter!

1980 års företagsskattekommitté visade att beskattningen av arbetande kapital
är en allvarlig belastning för småföretagen och kom fram till att den bästa
lösningen vore att i princip helt undanta arbetande kapital i små och medelstora
företag från förmögenhetsbeskattning. Trots detta har ingen förändring
i denna riktning skett och Sverige har idag den högsta förmögenhetsoch
arvsbeskattningen av alla jämförbara industriländer.

De nyligen genomförda förändringarna av reseavdragen och beskattningen
av bilförmån drabbar inte minst småföretag och entreprenörer i ett
glesbygdslän som vårt. Krav har t.ex. ställts på ökade reseersättningar och/eller
leasingbilar. Kommande höjningar av bensin- och energiskatter kommer
också att öka företagens kostnader. Höjda bensinpriser ger mycket kraftiga
kostnadsökningar för företag i glesbygd. I samband med generationsskiften
uppstår ofta mycket stora problem, inte minst beroende på den kraftiga
skärpningen av kapitalskatterna som genomförts av riksdagsmajoriteten
efter år 1982. Vid generationsskiften hotas ofta företagens hela existens.

Vi anser att skatten snarast bör slopas på arbetande kapital i mindre och
medelstora företag och att reglerna för arvs- och och gåvoskatt bör ändras
så att generationsskiften kan genomföras med minskade krav på planering
från företagarens sida.

Mot. 1989/90

Sk341

2

Vi anser vidare att hela den faktiska kostnaden för bilresor i tjänsten bör
vara avdragsgill och att beskattningen av bilförmån bör utgå från faktiska
förhållanden.

Nya mervärdeskatteregler - hot mot turistnäringen!

Värmlands län är ett turistlän och ambitionerna från länets invånare och
myndigheter har varit att ytterligare utveckla turistnäringen. Den nyligen införda
mervärdeskatten på serverings- och hotelltjänster motverkar dessa
strävanden och kommer att hårt drabba turistsektorn. Inte minst i ett gränslän
som vårt innebär det ett försämrat konkurrensläge och ett betydande
bortfall av såväl svenska som utländska turister. Vi befarar - liksom företrädare
för arbetsmarknadens parter inom näringen - att arbetsmarknaden
inom hotell- och restaurangnäringen i våra vackra, men sysselsättningssvaga
glesbygder kommer att försämras.

Moderata samlingspartiet yrkade bl.a. mot denna bakgrund avslag på förslaget
om den nya mervärdeskatten på serverings- och hotelltjänster.

Kvittningsrätten bör återinföras

I ett glesbygdslän som Värmland är det mycket vanligt, ja nödvändigt, att
människor är verksamma på flera områden. Våra små jord- och skogsbruk
kan ofta inte försörja en familj och det är helt enkelt nödvändigt att familjemedlemmarna
har flera förvärvskällor. Familjemedlemmar har ofta ett förvärvsarbete
vid något bruk eller vid ett företag i en centralort samtidigt som
de driver en jordbruksfastighet eller ett mindre företag. En viss grad av
mångsyssleri och småföretagande kombinerat med hel- eller deltidsarbete i
form av anställning är helt enkelt nödvändigt i våra glesbygder. Det är helt
enkelt en förutsättning för en levande landsbygd. Vid nystartande av företag
är det också nödvändigt att kunna driva en verksamhet i egen rörelse parallellt
med en anställning för att minska det personliga risktagandet.

Det borde vara självklart att ett underskott från en näringsverksamhet kan
kvittas mot ett överskott i en annan näringsverksamhet. Det borde också
vara självklart att ett underskott av näringsverksamhet kan få kvittas mot
inkomst av tjänst. Rådande regler motverkar de strävanden mot att hela
Sverige skall leva som framförs i andra sammanhang. De bör snarast ändras.

Skapa jämställdhet i fåmansföretag!

S.k. faktisk sambeskattning förekommer för ”medhjälpande make” i fåmansföretag,
jordbruk eller rörelse. Om den medhjälpande makens arbetsinsats
under året understiger 400 timmar sambeskattas inkomsten med den
andre maken. Denna begränsning av möjligheterna att dela upp inkomsten
mellan makar i fåmansföretag har visat sig leda till effekter som är oacceptabla
ur rättvise- och jämställdhetssynpunkt. ATP och sjukpenning tillfaller
i dessa fall helt den ene maken. I regel är det kvinnan som på detta sätt ställs
helt utanför det sociala skyddsnätet.

När det gäller barn till ägare av fåmansföretag krävs att barnet ska ha fyllt
16 år för att självt bli beskattat för lönen. Inkomsten och beskattningen läggs

Mot. 1989/90

Sk341

3

annars på föräldern. Det är knappast rimligt att två fåmansföretagare måste
”byta barn” om dessa vill feriearbeta för att själva slippa ökad beskattning.

Företagsskattekommittén har föreslagit vissa ändringar i reglerna för fåmansföretag,
t.ex. av den s.k. 400-timmarsregeln, däremot inte vad gäller
beskattningen av barn under 16 år.

Vi anser att båda de nämnda reglerna bör ändras.

Underlätta nyföretagande!

Det är ett vitalt samhällsintresse att driftiga, idérika människor ges möjlighet
att starta egna företag. Kvittningsrätt mellan olika inkomstslag är en åtgärd
som skulle underlätta för värmlänningarna att starta eget. Någon form av
nyetableringskonto skulle också underlätta nyföretagande. En person skulle
t.ex. kunna göra insättningar på ett särskilt nyetableringskonto med möjlighet
till avdrag från sin tjänsteinkomst. När företaget startas får medlen på
kontot användas för att bestrida utgifter i företaget. Nyetableringskontot
skulle innebära att den som startar ett företag skulle kunna fianansiera eventuella
förluster med obeskattade medel.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen beslutar att löntagarfonderna snarast skall
avvecklas,1]

[att riksdagen beslutar att 5:e AP-fonden skall avskaffas,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrättandet av nya kollektiva fonder i enlighet
med LO:s förslag med bestämdhet skall avvisas,1]

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att beskattningen
av arbetande kapital i små och medelstora företag slopas
så länge kapitalet är bundet i företaget,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att generationsskiften
underlättas genom sänkning av arvs- och gåvobeskattningen,

3. att riksdagen beslutar att den faktiska kostnaden för bilresor i
tjänsten skall vara avdragsgill,

4. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag om beskattning
av bilförmån som utgår från de faktiska förhållandena,

5. att riksdagen beslutar att kvittning skall kunna ske mellan underskott
i en näringsverksamhet och överskott i en annan näringsverksamhet
samt mellan underskott av näringsverksamhet och inkomst av
tjänst,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att begränsningsregeln
om viss minsta arbetsinsats för medhjälpande make
i fåmansföretag snarast slopas,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att 16-årsgränsen
för egen beskattning av eget barn i fåmansföretag slopas,

8. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag rörande

Mot. 1989/90

Sk341

4

införandet av nyetableringskonton i enlighet med vad i motionen an- Mot. 1989/90
forts. Sk341

Stockholm den 17 januari 1990

Gullan Lindblad (m) Göthe Knutson (m)

1989/90:Fi710

1989/90:N219

* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Sk341-351