Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sk320

av Carl Bildt m.fl. (m)
Företagandets villkor

Innehåll

1. Fri företagsamhet 4

2. En fri ekonomi 6

2.1 Statens roll inom näringslivet 6

2.2 Avskaffa löntagarfonderna 7

2.3 Fri konkurrens - fria marknader 7

2.4 Sverige måste vara med i Europasamarbetet 7

3 Småföretagens situation 8

3.1 Stärk nyföretagandet 8

3.2 Bättre riskkapitalförsörjning 8

3.3 Avreglering 9

3.4 Minskat uppgiftslämnande 9

3.5 Elförsörjningen måste säkras 9

3.6 Fungerande transporter 9

3.7 Teknisk kompetens 10

3.8 Företagande i svagt utvecklade landsdelar 10

4. Sänkt skattetryck 10

4.1 Sänkta marginalskatter 11

4.2 Avgifter i förhållande till förmåner 12

4.3 Avskaffad extra arbetsgivaravgift och tvångsspa

rande 12

4.4 Rätt till underskottsavdrag 12

4.5 Anpassa förmögenhetsbeskattningen 12

4.6 Anpassa arvs- och gåvobeskattningen 13

4.7 Skatt på realisationsvinster 13

4.8 Bolagsbeskattningen 14

4.9 Rättvisa för fåmansföretagen 14

4.10 Rimlig beskattning av egenföretagare 14

4.11 Sänkt preliminär B-skattesats 15

4.12 Anpassa mervärdeskatten 15

5. Förstärkt rättssäkerhet vid beskattningen 15

5.1 Tolkningsföreträde för skattebetalarna 15

5.2 Avskaffa generalklausulen 16

5.3 Ersättning för kostnader i skattemål 16

5.4 Skadestånd vi felaktig myndighetsutövning 16

5.5 Avskaffa bevissäkringslagen 16

5.6 Reformerad betalningssäkringslag 16 Mot. 1989/90

5.7 Lex Hjortberg 16 Sk320

6. En fungerande arbetsmarknad 16

6.1 Reformerad sjukförsäkring 17

6.2 Flexibel arbetstid och semester 17

6.3 Avmonopolisera arbetsförmedlingen 17

6.4 Åtgärder inom arbetsrätten 17

6.5 Företagsanpassad yrkesutbildning 19

6.6 Flexibla lönebidrag 19

7. Reformera den offentliga sektorn 19

7.1 Bryt de offentliga monopolen 20

7.2 Bryt de kommunala konkurrensbegränsningarna... 20

7.3 Kommunala företag skall inte konkurrera 20

7.4 Revidera plan- och bygglagen 20

8. Hänvisningar 21

9. Hemställan 21

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Sk319-325

1. Fri företagsamhet Mot. 1989/90

Näringslivet är motorn i den utvecklingsprocess som påbörjades i slutet av
1800-talet och som har medfört att Sverige förvandlats från ett fattigt land till
en relativt rik nation. Näringslivet är en samlande benämning på tiotusentals
företag, som alla en gång byggts upp kring en idé eller uppfinning. Bakom
dessa företag har det nästan alltid stått enskilda och fria företagare, som tillsammans
med skickliga arbetare och tjänstemän utvecklat sin idé. Det är
denna utvecklingsprocess som skapat västvärldens välstånd och som nu äger
rum i större delen av Fjärran Östern. Förhoppningsvis finns nu förutsättningar
för denna process att starta även i Östeuropa.

Sverige har - i takt med ett snabbt ökande skattetryck både realt och i
förhållande till omvärlden - under de senaste tjugo åren fallit tillbaka som
industrination. Stora devalveringar, 1980-talets internationella konjunkturuppgång
och fallande råoljepriser gav Sverige en tillfälligt högre tillväxt ett
par år under 1980-talet. Men den svenska industrin har under de senaste åren
åter förlorat marknadsandelar. Relativpriset för svenska produkter stiger.
Industriinvesteringarna i svenska företag ökar - men inte i Sverige. I många
svenska företag är det de utländska dotterbolagen som bär upp lönsamheten.

Diagram 1

Diagram 1. Avkastning på materiellt kapital (maskiner och byggnader)

I näringslivet 1987-1991
Procent, genomsnitt

Spa USA hal Bel Jap Kan Gratd HyaZFrankj V4s" Nadarl Sch» Auur Ollan Irland Saxty Finl Dv Sve Norpe

Källa: OECD: Economic Outlook, No 46. december 1989

Diagram 2

Mot. 1989/90

Sk320

INVESTERING SUTFLÖDET

Mdr kr Mdr

Svenska investeringar i utlandet

' Utländska investeringar
i ^Sverige

Källa: Riksbanken

Höga skatter hotar den ekonomiska tillväxten och därmed välfärden. Sambandet
mellan ekonomisk tillväxt och skattetryck är entydigt.

Den pågående skatteomläggningen innebär inte att skattetrycket sänks i
stället omfördelas skatterna. De nya reglerna drabbar småföretagarna särskilt
hårt.

Skatteomläggningen kommer att öka inflationen ytterligare, det kommer
att innebära svårigheter för de mindre företagen. Regeringen saknar i dag en
helt trovärdig ekonomisk politik. Balansproblemen i den svenska ekonomin
kommer att förvärras. Det kommer att leda till ytterligare ökade realräntor,
vilket kommer att drabba många småföretag hårt.

För små företag är näringsklimatet i Sverige helt avgörande för deras möjligheter
att konkurrera. Den dåliga ekonomiska situationen för Sverige är
därför speciellt oroväckande för småföretagen. Hög inflation och kraftiga
löneökningar håller redan på att underminera svensk konkurrenskraft.

Det behövs generella insatser som stärker näringslivets långsiktiga konkurrenskraft.
Det kan ske framför allt med en ekonomisk politik som ger
sänkt skattetryck, låg inflation, låga räntor och begränsade lönekostnadsökningar.
Kostnadsdrivande och produktionshämmande regler och system
måste tas bort eller förändras. Då finns förutsättningar för nya företag att
starta och existerande småföretag att konsolideras och expandera. Sveriges
ekonomiska problem kan inte lösas om inte hela näringslivet - både små och
stora företag - får förutsättningar att växa och utvecklas.

2. En fri ekonomi

Det svenska näringslivet kommer under 1990-talet att ställas inför många utmaningar.
Skall Sveriges företag klara 1990- och 2000-talens krav måste det
ske en dynamisk utveckling. Statlig näringspolitik är ingen lösning. En väl
fungerande marknadsekonomi är en förutsättning för bibehållen och utvecklad
välfärd. Socialistiska inslag i ekonomin är till skada. Socialism och statstyrning
har aldrig fungerat och fungerar inte i dag, vare sig i Östeuropa eller
i Sverige.

2.1 Statens roll inom näringslivet

Staten skall inte styra utvecklingen i enskilda företag eller branscher. Statens
uppgift är att skapa ett regelverk inom vars ramar företagen kan fungera. Av
hänsyn till den yttre miljön, till hälsa eller liknande kan statsmakterna stifta
inskränkande lagar. Riksdagen måste också ha rätt att uttaga skatt.

Regleringarna i Sverige är alltför ingripande och skatterna är alltför höga.
Ansvaret för detta åvilar socialdemokraterna som driver en politik som är
till skada för företagandet, och därmed till skada för Sveriges välstånd.

2.1.1 Skydd för äganderätten

Äganderätten och näringsfriheten har dessvärre naggats i kanten av politiska
beslut som socialdemokraterna initierat. Det är otillfredställande att riksdagsmajoriteten
över en natt kan införa lagar som förändrar grundvalarna
för företags och enskildas ekonomi.

I grundlagen har inskrivits skydd för vissa fundamentala rättigheter. Skyddet
för äganderätten i den svenska regeringsformen är emellertid relativt
svagt. I andra länder i Västeuropa finns mera omfattande grundlagsskydd
för enskild äganderätt. Även Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna
baseras på en vilja att försvara den enskilda äganderätten. Den
svenska grundlagen bör revideras så att skyddet för äganderätten stärks.

2.1.2 Skydd för näringsfriheten

Friheten att starta och driva företag är en nödvändig förutsättning för en fungerande
marknadsekonomi. Näringsfrihet måste därför råda. Krav på olika
former av etableringskontroll måste tillbakavisas.

De inskränkningar som kan tolereras i rätten att starta eller driva ett företag
måste grundas på mycket tungt vägande skäl, såsom omtanke om andra
människors liv, hälsa eller egendom.

Inom alltför många områden råder i dag inte någon reell etableringsfrihet.
Offentliga monopol och diskriminerande bestämmelser inom framför allt
vård- och omsorgsområdena utgör effektiva hinder. Inom andra områden
finns det en direkt etableringskontroll och vandelsprövning, som t.ex. i restaurangbranschen
och inom delar av kommunikationssektorn.

Näringsfriheten, dvs rätten att starta och driva ett eget företag, måste få
ett skydd i Sveriges grundlag.

Mot. 1989/90

Sk320

2.1.3 Offentligt ägande

Moderata samlingspartiet anser inte att stat eller kommuner skall äga företag.
I en särskild trepartimotion föreslår vi att statliga företag och statliga
minoritetsposter i företag successivt avyttras, i första hand till anställda och
allmänheten. I många kommuner föreslår moderata företrädare försäljning
av kommunala företag och outnyttjade kommunala tillgångar.

2.2 Avskaffa löntagarfonderna

Löntagarfondernas investeringar leder till en smygande socialisering av det
svenska näringslivet.

Som föreslås i en gemensam motion av moderata samlingspartiet, folkpartiet
och centerpartiet måste löntagarfondssystemet omedelbart avvecklas.
Därigenom avskaffas såväl den så kallade vinstdelningsskatten som den
extra arbetsgivaravgiften.

Ett särskilt inslag i löntagarfondssystemet är den så kallade småföretagsfonden.
Även denna bör avskaffas.

Den femte AP-fonden, som inrättades den 1 juli 1988, är ytterligare ett
exempel på ett socialistiskt instrument avsett att stärka och utveckla det kollektiva
ägandet. Denna femte AP-fond bör avskaffas. Därmed motverkas
också koncentrationen av makt över det svenska näringslivet.

Socialdemokraterna och LO har föreslagit fortsatta steg, utöver löntagarfonderna,
mot en fondsocialism. Förslagen är inriktade på en kollektivisering
av sparande och ägande. Detta måste förhindras.

2.3 Fri konkurrens - fria marknader

En marknadsekonomi förutsätter fria marknader. Ingrepp i prissättningen
förstör marknadernas funktion och skapar lätt varubrist. Hög inflation kan
inte bekämpas med prisstopp eller andra prisregleringsåtgärder.

Fri konkurrens måste råda inom näringslivet. Näringsfrihetsombudsmannen
har en viktig uppgift att kontrollera att konkurrensen inte begränsas.
Konkurrensbegränsningar är ofta resultatet av offentliga ingrepp på marknaderna.
Omotiverade ingrepp i företagens verksamhet är inte acceptabla. Att
åter reglera affärstiderna vore t.ex. ett sådant omotiverat ingrepp.

2.4 Sverige måste vara med i Europasamarbetet

Sverige är i mycket stor utsträckning beroende av internationell handel och
av att svenska företag kan vara aktiva utomlands. Moderata samlingspartiet
anser att frihandeln bör utökas så långt som möjligt.

Sverige måste fullt ut medverka i den europeiska integrationen. Sverige är
en del av Västeuropa. Att stå utanför kommer att få omfattande negativa
konskevenser. EG-relationerna är ofta väsentligare för små än för stora företag.
De stora koncernerna bildar nya företag inom EG medan små företag
oftast är hänvisade till att producera i Sverige och exportera - direkt, eller
indirekt som underleverantör - till EG. För moderata samlingspartiet är
Sveriges fullvärdiga deltagande i EG ett självklart mål.

Mot. 1989/90

Sk320

3. Småföretagens situation

De små företagens utvecklingsmöjligheter är av avgörande betydelse för
hela den svenska ekonomin. De små företagen är ett omistligt inslag i näringslivet
och deras betydelse kan ytterligare öka i framtiden. Det är inte
främst de stora företagen som nu bryter väg mot en ny tid utan de små företagen,
grupperna och nätverken.

Under de senaste åren har också antalet sysselsatta i de mindre företagen
ökat. I dag arbetar över 1 100 000 personer i företag (exkl jordbruk) med
färre än 200 anställda. Dessa företag svarar för 25 % av svensk export.

Även om socialdemokrater numera i ord kan uttrycka en positiv inställning
till mindre företag är deras inställning till företagare fortfarande negativ.

Trots att småföretagare givetvis är en mycket heterogen grupp människor
förenas de alla av en vilja att själva ta ansvar för och påverka sin livssituation.
De och deras familjer väljer att ofta ta stora ekonomiska risker och att
satsa mycket tid för att förverkliga sina egna idéer. Det är ur denna grupp
kreativa och innovativa människor som svenskt näringsliv hämtar sin dynamik.
En viktig uppgift för statsmakterna är därför att skapa regler som främjar
de mindre företagens utvecklingsmöjligheter.

3.1 Stärk nyföretagandet

Riksrevisionsverket påvisade i en utredning för ett par år sedan de ibland
absurda konsekvenserna av olika regler som gäller för en person som vill
starta ett nytt företag. Trots att olika myndigheter, som t.ex. skatteförvaltningen,
länsstyrelsen och försäkringskassan i grunden efterfrågar samma
uppgifter sker bedömningarna utifrån helt olikartade kriterier. Till detta
kommer en rad regler som gäller den specifika verksamheten. RRV konstaterade
att det kunde vara mycket svårt för en potentiell nyföretagare att förstå
vilka krav han skulle uppfylla och hur han praktiskt skulle gå till väga.
Genom att nya företag startar kan många nya idéer förverkligas. Därför
måste regler och lagar utformas så att det är enkelt att bygga upp nya företag.

3.2 Bättre riskkapitalförsörjning

Nyföretagandet har ökat, men många av de nybildade företagen har allt för
litet eget kapital. Det ökar risken för tidig utslagning. De externa källorna
av ägarkapital till nystartade företag har inte ökat. Däremot finns god tillgång
till lån med hög ränta.

Det finns i dag ingen möjlighet för privatpersoner att på skattemässigt fördelaktiga
vilkor förbereda sitt företagande till skillnad från i flera av våra
viktigaste konkurrentländer. Det bör därför, enligt vår mening, göras möjligt
för enskilda företag och personer att lämna olika former av villkorslån, vinstandelslån
och liknande till personer som avser att starta nya företag.

Företagens kreditförsörjning kan ske genom de normala kanalerna på kreditmarknaden.
Förändrade skatteregler, som kan utformas mot bakgrund av

Mot. 1989/90

Sk320

erfarenheter från andra länder, kan medverka till att riskkapital av typen
”venture capital" blir tillgängligt i ökad grad också för små och medelstora
företag. Dessa får därigenom del av investerarnas företags- och ledningskunnande.
För utveckling av vissa nya produkter finns dessutom möjlighet att
erhålla stöd från STU.

Den internationella rörligheten av kapitalet kräver att villkoren för att investera
i svenskt nyföretagande inte är sämre än att investera i motsvarande
utländska företag. Skattereglerna måste därför förbättras. Våra förslag i
detta hänseende återfinns nedan.

3.3 Avreglering

Företagare måste för att kunna bedriva sin verksamhet hålla reda på en
mycket stor mängd lagar och bestämmelser. Vissa av dessa är nödvändiga
för att vårt moderna samhälle skall kunna fungera någorlunda friktionsfritt,
men andra lagar och bestämmelser är onödiga.

Regleringar är kostsamma. Det är angeläget att förekomsten och konsekvenserna
av regler inom olika områden systematiskt utreds. Detta måste
därefter följas av konkreta förslag till avreglering. Det är också nödvändigt
att varje förslag till ny lag åtföljs av en ordentlig utvärdering av konsekvenser
och kostnader för enskilda individer, företag och statsmakterna.

3.4 Minskat uppgiftslämnande

I dag samlar staten, till stor del genom skattemyndigheterna, riksförsäkringsverket
och SCB, in en rad uppgifter från företagen. Det är uppgifter
som dels skall nyttjas för kontroll av företagen, dels utgöra underlag för offentlig
statistik. Många företag måste dessutom regelbundet lämna uppgifter
till andra myndigheter. På senare tid har även många kommuner börjat infordra
uppgifter från företag.

Alla myndigheter måste, enligt vår mening, beakta att det är kostsamt för
företagen att lämna uppgifter. Det är dessutom, proportionellt sett, i regel
mycket dyrbarare för ett litet företag än för ett stort företag. Det är angeläget,
även med hänsyn till statistikens kvalitet, att antalet begärda uppgifter
minskas och att SCB i ökad utsträckning nyttjar små urvalsundersöktiingar.

3.5 Elförsörjningen måste säkras

För ett modernt industrisamhälle är god tillgång till energi en nödvändighet.
Den av socialdemokraterna förespråkade förtida avvecklingen av kärnkraften
skulle få omfattande konsekvenser för miljö, välfärd och sysselsättning
om den genomfördes. Flerdubblade elpriser skulle slå ut många företag.
Kärnkraften bör enligt vår mening användas så länge den är säker.

3.6 Fungerande transporter

För näringslivets utveckling är det väsentligt att det finns goda kommunikationer.
Vägunderhållet är eftersatt, viktiga motorvägssträckor saknas och
järnvägsnätet kan inte möta kundernas krav. Det krävs omfattande investe

Mot. 1989/90

Sk320

ringar i väg- och järnvägsnäten under de kommande åren. Moderata samlingspartiet
har tidigare år föreslagit ökade anslag för bl.a. vägunderhåll. Vi
kommer under våren, i anslutning till en regeringsproposition, att återkomma
med förslag om förbättrade väg- och järnvägskommunikationer.

Goda flygförbindelser är en förutsättning för att företag i hela landet skall
kunna utvecklas. Det behövs en avreglering av flygtrafiken.

Regeringens politik med ständigt ökande pålagor på bilismen och försämrade
skattevillkor vid bruk av bil drabbar många företag och anställda hårt.
Politiken måste ta hänsyn till att en stor del av befolkningen måste använda
bil för att kunna fungera i såväl arbetslivet som privat.

3.7 Teknisk kompetens

Kompetensnivån inom det svenska undervisningsväsendet och på svenska
forskningsinstitutioner är av avgörande betydelse för de svenska företagens
framtida konkurrenskraft. Svensk forskning måste hålla hög kvalitet. Därför
är det viktigt att slå vakt om en god forskningsmiljö vid universitet och specialhögskolor.
Vi avser under våren återkomma med förslag om hur forskningen
skall kunna få förbättrade villkor.

Sverige måste fullt ut deltaga i de olika europeiska forsknings- och utvecklingsprojekten.

STU har en viktig uppgift i att främja teknisk forskning och utveckling.
För att detta skall kunna ske krävs att det vid STU finns en god teknisk och
ekonomisk kompetens. Det är emellertid väsentligt att förvaltningen vid
STU inte blir alltför omfattande.

3.8 Företagande i svagt utvecklade landsdelar

För att alla delar av Sverige skall utgöra fungerande regioner krävs ett livskraftigt
näringsliv. I första hand bör generella metoder nyttjas för att främja
företagande i de delar av landet där utvecklingsförutsättningarna är sämre.
Moderata samlingspartiet har sedan länge förordat sänkta arbetsgivaravgifter
i Norrlands inland. I den mån särskilt stöd skall utgå för företagsinvesteringar
i svagt utvecklade landsdelar bör denna hjälp i första hand ges via
länsstyrelserna. Vi avser återkomma med detaljerade förslag angående regionalpolitiken
under våren.

4. Sänkt skattetryck

Sveriges rekordhöga skattetryck minskar medborgarnas frihet genom att de
själva får disponera en så liten andel av sina inkomster. Samtidigt försämras
den ekonomiska tillväxten. Vid genomförandet av den nödvändiga marginalskattereformen
måste det totala skattetrycket därför sänkas. Moderata
samlingspartiet har föreslagit en skattereform som innebär en väsentlig sänkning
av skattetrycket under 1990-talet.

Det finns ett klart samband mellan skattetryck och ekonomisk tillväxt.
Nedan jämförs tillväxten i 16 OECD-länder under 1980-talet med skattetrycket.
Sambandet är tydligt. Högt skattetryck ger låg tillväxt.

Mot. 1989/90

Sk320

Diagram 3

BNP-tillväxt och skattetryck 1980-1989 i sexton OECD-länder

TWvftxl 1060-091%

• Kanada

USA

England

Ty »kland

Svariga

NadariSndama

Ganomsnttdigt »kanalryck i % av BNP

Källa: Svenska Arbetsgivareföreningen

Nedan redovisas ett antal skatteförslag, som sammantagna syftar till att
väsentligt förbättra förutsättningarna för mindre och medelstora företag.

4.1 Sänkta marginalskatter

Moderata samlingspartiet välkomnar att också andra partier insett det nödvändiga
i att sänka de extremt höga svenska marginalskatterna och att återinföra
inflationsskydd av skatteskalan. Sänkta marginalskatter ökar arbetsutbudet
och kan bidra till en lugnare löneutveckling.

Men marginalskatterna måste sänkas ytterligare. Enligt vår mening bör
gränsen för uttag av statlig inkomstskatt faställas till 200 000 kronor 1991
(mot 180 000 kronor enligt uppgörelsen mellan regeringen och folkpartiet).
En annan avgörande skillnad är att den statliga skattesatsen bör vara 15 procent
1991 och 10 procent 1992 mot 20 procent enligt uppgörelsen. Statsskatten
bör på sikt helt avvecklas utom för de allra högsta inkomstlägena.

Vid en genomsnittlig kommunalskatt på 31 kronor blir då den högsta marginalskatten
enligt vårt förslag 41 procent 1992.

1** Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Sk319-325
Rättelse: S. 22 rad31:utgår

Mot. 1989/90

Sk320

Genom att spännvidden därvid minskas mellan olika skattesatser blir de
spärregler som föreslagits av inkomstskatteutredningen onödiga. För att
undvika att kommunalskattehöjningar urholkar de sänkta statliga skattesatserna
måste ett kommunalt skattestopp införas.

4.2 Avgifter i förhållande till förmåner

Arbetsgivaravgifter och egenavgifter har efterhand blivit mindre relaterade
till de förmåner de avser finansiera. De har mer fått karaktären av skatt.

Enligt vår uppfattning bör sambandet mellan förmåner och socialförsäkringsavgifter
successivt återinföras. Avgiftsuttaget bör reduceras genom att
icke förmånsrelaterade avgifter på sikt slopas.

Moderata samlingspartiet avvisar också det förslag som väckts om införande
av en så kallad grundavgift (motsvarande skattedelen av socialförsäkringsavgifterna).
Enligt inkomstskatteutredningens förslag skulle denna avgift
bland annat belasta så kallat passiva näringsinkomster och pensionärer
som arbetar efter 65 års ålder.

4.3 Avskaffad extra arbetsgivaravgift och tvångssparande

Sorn ett resultat av en uppgörelse mellan centern och socialdemokraterna
höjdes den 1 september i fjol arbetsgivaravgifterna med 1,5 procent samtidigt
som tvångssparandet infördes. Höjningen uppges vara tillfällig. Arbetsgivaravgiften
tillfaller den sk arbetslivsfonden. En sådan utgör bara en ny
byråkratisk överbyggnad och gör företagen beroende av ytterligare ett bidragssystem.
Skattehöjningen var omotiverad och bör snarast återkallas.
Tvångssparandet bör också omedelbart upphöra.

4.4 Rätt till underskottsavdrag

Inkomstskatteutredningens majoritet föreslår att underskott i en förvärvskälla
i fortsättningen inte får kvittas mot överskott i andra förvärvskällor eller
i ett annat inkomstslag. Underskott skall enbart få kvittas mot eventuellt
framtida överskott i samma förvärvskälla. Denna åtgärd försämrar förutsättningarna
för nyföretagande och entreprenörskap. Det förekommer ofta att
personer som startar ett företag räknar med att under en inledande uppbyggnadsperiod
kunna kvitta underskott i näringsverksamheten mot exempelvis
tjänsteinkomster. Risktagandet blir därmed dyrare och nyföretagandet kommer
att minska.

Enligt vår mening bör underskott även i framtiden vara avdragsgillt mot
överskott i andra förvärvskällor och andra inkomstslag. Kvittningsrätten bör
också gälla socialförsäkringsavgifterna.

4.5 Anpassa förmögenhetsbeskattningen

Sverige har den högsta förmögenhetsskatten bland OECD-länderna. För
många mindre företag är förmögenhetsskatten ett stort problem eftersom de
dräneras på pengar som tas ut för att ägaren skall kunna betala den icke avdragsgilla
förmögenhetsskatten.

Mot. 1989/90

Sk320

Kapitalbeskattningen i Sverige måste anpassas till vad som gäller i våra
konkurrentländer. Redan från och med 1991 bör förmögenhetsbeskattningen
av arbetande kapital i mindre och medelstora företag avskaffas.
Dessutom bör en proportionell förmögenhetsskatt med ett stort skattefritt
grundbelopp och en låg skattesats införas. På sikt bör förmögenhetsskatten
slopas.

Sambeskattning av förmögenheter måste slopas. Den så kallade begränsningsregeln,
som begränsar det totala uttaget av förmögenhets- och inkomstskatt,
måste också justeras i takt med att marginalskatterna sänks och för
1991 års taxering sättas till 65 procent.

4.6 Anpassa arvs- och gåvobeskattningen

Sveriges internationellt sett mycket höga arvs- och gåvobeskattning är orimlig
och skapar många problem i samband med generationsskiften.

Enligt vår mening bör den högsta skattesatsen för efterlevande make och
barn stegvis sänkas från 60 procent till den genomsnittliga nivå som gäller för
övriga nordiska länder, cirka 25 procent. Som ett första steg bör de skattefria
bottenbeloppen vid arvsbeskattningen från den 1 januari 1991 ökas så att
den avlidnes efterlevande make kan erhålla 12 basbelopp skattefritt, barn
eller annan nära anhörig fem basbelopp och annan person två basbelopp.

När det gäller gåvobeskattningen bör från den 1 januari 1991 det skattefria
gåvobeloppet höjas till ett halvt basbelopp oavsett om beloppet utgörs av
personligt lösöre eller andra tillgångar.

Vi föreslår också förändringar vad gäller värderingen av aktier för att undvika
så kallade ”Sally Kistner-effekter”. Vidare bör alla OTC-aktier, i likhet
med vad som gäller vid förmögenhetsbeskattningen, tas upp till 30 procent
av substansvärdet. I samband med generationsskiften bör värdet av arbetande
kapital inte bli föremål för arvs- och gåvobeskattning. Successiva överlåtelser
måste i detta avseende kunna ske skattefritt.

4.7 Skatt på realisationsvinster

Inkomstskatteutredningens majoritet föreslog att den nominellt beräknade
realisationsvinst som uppkommer vid försäljning av en näringsfastighet skall
redovisas i inkomstslaget näringsverksamhet och beskattas med progressiv
inkomstskatt och den s.k. kallade grundavgiften. Moderata samlingspartiet
avvisar detta förslag, som skulle leda till en kraftigt skärpt beskattning. Realisationsvinster
vid försäljning av näringsfastigheter bör beskattas i inkomstslaget
kapital. Vid beräkning av den skattepliktiga vinsten skall omkostnadsbeloppet
indexuppräknas från första året.

Aktievinstbeskattningen bör så långt möjligt harmoniseras med vad som
gäller i omvärlden. Inkomstskatteutredningens majoritet föreslog att beskattningen
av vinster på så kallade långtidsinnehav skulle skärpas kraftigt
genom att den nominellt beräknade vinsten beskattas med 30 procent. Skattesatsen
för kapitalinkomster och kapitalvinster bör, enligt vår mening, sättas
till 30 procent. Vad avser kapitalvinster skall anskaffningsvärdet generellt
indexuppräknas så att beskattning sker av verklig vinst (ej inflationsvinster).
Efter en viss tid bör skattefrihet inträda.

Mot. 1989/90

Sk320

4.8 Bolagsbeskattningen

Det förslag sorn lagts fram av utredningen om reformerad företagsbeskattning
överensstämmer i sina huvuddrag med förslag Moderata samlingspartiet
lagt i riksdagen redan i mitten av 1980-talet. Bolagsskattesatsen bör således
sänkas till 30 procent, investeringsfondsystemet slopas och rätten till lagernedskrivning
ersättas med en rätt till reservering med det egna beskattade
kapitalet som bas.

I vissa avseenden skiljer vi oss emellertid från majoriteten i företagsskatteutredningen:
utredningsmajoritetens förslag till förstärkta reserveringsmöjlighet
för små företag är kopplad till lönesumman. För de företag som valt
att göra normala reserveringar med det egna kapitalet som bas finns därmed
ingen extra reserveringsmöjlighet. Den särskilda reserveringsmöjligheten
bör komma alla mindre företag till del.

Enligt utredningens majoritet bibehålls nuvarande dubbelbeskattning av
aktieutdelningar. Dessutom avskaffas det beloppsbegränsade s.k. 70-procentsavdraget
för utdelningar. Enligt vår uppfattning bör 70-procentsavdraget
bibehållas med en höjning av beloppsgränsen till 25 procent av aktiekapitalet
eller högst en miljon kronor.

Dubbelbeskattningen bör dessutom successivt slopas. Det bör ske genom
avräkning hos den som erhåller utdelning.

4.9 Rättvisa för fåmansföretagen

Inkomstskatteutredningen har föreslagit vissa speciella regler för delägare i
så kallade fåmansföretag. Förslagen motiveras med den skillnad i beskattning
som kommer att gälla för å ena sidan arbetsinkomster och å andra sidan
utdelningar och kapitalvinster. Moderata samlingspartiets förslag till lägre
marginalskatter medför att det inte behövs spärregler mot skatteplanering
genom fåmansföretag.

4.10 Rimlig beskattning av egenföretagare

För egenföretagare gäller att vinsten av näringsverksamhet beskattas med
de skattesatser som gäller för fysiska personer. Den sänkning av marginalskatterna
som genomförs minskar således beskattningen av egenföretagarens
verksamhet.

Fortfarande gäller att sociala egenavgifter kommer att belasta också den
del av egenföretagarens inkomster som är att betrakta som kapitalavkastning.
Detta är inte rimligt. En modell för att lindra skatteuttaget kan vara
att medge ett schablonavdrag vid beräkningen av egenavgiften.

Frågan om egenföretagarnas reserveringsmöjligheter löstes inte av företagsskatteutredningen.
Förutom ett generellt förslag om en reserveringsrätt
upp till åtta basbelopp redovisades två tänkbara modeller.

Den ena modellen innebär att egenföretagare som behöver större reserveringsutrymme
skall övergå till att driva verksamheten i handelsbolagsform.
Denna lösning förutsätter att handelsbolagen, som av utredningens majoritet
föreslås bli dubbelbeskattade skattesubjekt, kan ha endast en ägare.

Den andra modellen, en så kallad särskild redovisningsmetod, innebär att

Mot. 1989/90

Sk320

samma reserveringsmöjligheter som för bolagssektorn medges. Detta förutsätter
att egenföretagaren ändrar sin redovisning så att företagets ekonomi
skiljs från den personliga ekonomin. Denna modell är att föredra. Den
måste emellertid utformas så att någon dubbelbeskattning icke uppstår och
att egenavgiftsuttaget icke ökar.

4.11 Sänkt preliminär B-skattesats

Det preliminära B-skatteuttaget bör sänkas från 120 procent till 100 procent
av föregående års skattskyldighet.

4.12 Anpassa mervärdeskatten

Moderata samlingspartiet motsatte sig riksdagens beslut i höstas att hoja och
bredda nuvarande mervärdeskatt. Vi avvisar självfallet de ytterligare förslag
till momshöjning som regeringen aviserat. Dessutom avvisas förslaget om
skärpta energiskatter.

En breddning av basen för uttag av mervärdesskatt kan emellertid bli aktuell
i samband med Sveriges anknytning till EG:s inre marknad. Eftersom
osäkerheten ännu är stor om hur den framtida indirekta beskattningen inom
EG skall utformas är det fel att nu genomföra förändringar av mervärdeskattesystemet.

De ökade skatteintäkter som kan följa av en EG-anpassad basbreddning
måste enligt vår uppfattning användas för att sänka nuvarande skattesats.
En basbreddning som utgår från vad som finns angivet i EG:s så kallade
sjätte direktiv skulle medföra en generell sänkning av mervärdeskattenivån
från 23,46 procent till cirka 19 procent. Även denna nivå ligger avsevärt över
mervärdeskattenivån i flertalet EG-länder.

Energisektorn bör inkluderas i mervärdeskattesystemet. Nuvarande energiskatter
bör emellertid helt avskaffas. I stället bör en koldioxidbaserad beskattning
av fossila bränslen införas.

5. Förstärkt rättssäkerhet vid beskattningen

Den enskilde skattebetalarens rättsliga ställning i förhållande till skattemyndigheterna
är i viktiga avseenden alldeles för svag. Det bidrar till att medborgarna
får bristande respekt för gällande regler.

I en särskild motion föreslår vi väsentliga förändringar i syfte att öka skattebetalarnas
rättsäkerhet.

5.1 Tolkningsföreträde för skattebetalarna

Även om skattelagstiftningen bör göras tydligare kan oklara situationer uppstå.
Om inte lagstiftningen, förarbeten eller tidigare praxis ger klart belägg
för hur en fråga skall avgöras bör taxeringen faställas till den skatteskyldiges
fördel.

Mot. 1989/90

Sk320

5.2 Avskaffa generalklausulen

Den nuvarande lagen mot skatteflykt, den sk generalklausulen, innebär att
den enskilde inte kan förutse hur en viss transaktion kommer att bedömas.
Lagen ger upphov till rättsosäkerhet och bör avskaffas.

5.3 Ersättning för kostnader i skattemål

Det bör införas en ovillkorlig rätt till ersättning för biträdeskostnader och
dylikt för den som vinner ett skattemål. Även i fall där den skattskyldige
delvis vinner eller förlorar skall ersättning kunna utgå.

5.4 Skadestånd vi felaktig myndighetsutövning

Om en myndighet, som t ex skattemyndigheterna, handlar fel bör den drabbade
kunna få skadestånd.

5.5 Avskaffa bevissäkringslagen

Det finns en uppenbar risk att rättsäkeheten kommer i fara vid bruk av bevissäkringslagen.
Bestämmelserna om husrannsakan räcker för att agera mot
verkliga skattebrottslingar. Bevissäkringslagen bör därför avskaffas.

5.6 Reformerad betalningssäkringslag

Riksdagen ändrade under 1989 betalningssäkringslagen. De förbättringar
som därmed uppnåddes är emellertid inte tillräckliga.

Den skada en skattebetalare faktiskt lidit till följd av felaktigt beslut om
betalningssäkring skall ersättas fullt ut.

5.7 Lex Hjortberg

5.k. Hjortberg-fall måste undvikas. En uppdragsgivare bör inte kunna åläggas
betalningsansvar för preliminärskatter och sociala avgifter om uppdragstagaren
vid avtalets ingående är registrerad för betalning av preliminär Bskatt
eller för mervärdeskatt. Betalningsansvar skall inte heller gälla ersättning
som uppenbarligen är intäkt av jordbruk eller rörelse.

6. En fungerande arbetsmarknad

Oberoende av konjunkturerna fungerar den svenska arbetsmarknaden dåligt.
Utslagningen från arbetsmarknaden är trots den nuvarande högkonjunkturen
stor. Antalet nya förtidspensionärer under 1980-talet överstiger
ökningen av arbetskraften. En stor del av arbetskraften är arbetslös, sysselsatt
i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, eller frånvarande på grund av sjukdom
eller av andra skäl.

Det statistiskt sett goda sysselsättningsläget beror i alarmerande hög grad
på nödvändigheten att ersätta frånvarande personal. I realiteten är antalet
arbetade timmar nu i stort sett inte högre än 1970, trots att avsevärt många
fler personer räknas in i arbetskraften.

Mot. 1989/90

Sk320

6.1 Reformerad sjukförsäkring

Det bör införas en arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen, så att arbetsgivarna
får ett större ansvar för utvecklingen av sjukfrånvaron. Det innebär också
att företag som har en låg sjukfrånvaro får lägre kostnader än företag med
hög frånvaro. Då kan också problem som förorsakas av brister i arbetsmiljön
eller arbetsorganisationen lättare upptäckas och lösas på ett tidigt stadium.
Kompensationsnivån i sjukförsäkringen är i dag konstruerad så att sjukfrånvaro
inte leder till någon minskning alls av inkomsten. I vissa fall t.o.m. överkompenseras
frånvaron. Enligt vår mening bör ersättningen sänkas från nuvarande
90 % till 80 % av arbetsinkomsten under de första 89 dagarna. Arbetsgivarperioden
och den sänkta ersättningsnivån kommer också att verksamt
bidra till att stävja dagens missbruk av systemet.

6.2 Flexibel arbetstid och semester

En sjätte semestervecka bör inte införas genom lagstiftning. Eventuell semester
utöver den som nu är lagstadgad bör fastställas genom avtal.

Arbetstidslagstiftningen behöver moderniseras och avregleras. Det krävs
mer flexibilitet och valfrihet både för att säkerställa produktionens krav och
de anställdas önskemål. Större utrymme måste ges för enskilda arbetstagare
och arbetsgivare att själva komma överens om arbetstidens längd och förläggning.

6.3 Avmonopolisera arbetsförmedlingen

Ett sätt att göra det lättare för arbetsgivare och arbetssökande att finna varandra
är att ge möjligheter för fristående arbetsförmedlingar vid sidan om
den statliga arbetsförmedlingen. Då kan också specialiserade arbetsförmedlingar
uppstå.

6.4 Åtgärder inom arbetsrätten

I de flesta småföretag finns det goda och naturliga relationer mellan företagaren
och de anställda. Det är naturligt att alla som arbetar i ett litet företag
strävar efter att företaget skall fungera så bra som möjligt. Företagaren och
de anställda kan ofta på ett enkelt och informellt sätt lösa olika problem.
Ibland uppstår emellertid konflikter som kräver att man måste söka stöd i
den arbetsrättsliga lagstiftningen.

De som främst fått problem med de arbetsrättsliga lagarna är Sveriges
småföretagare. Storföretagen har lättare kunnat skapa sådana rutiner som
lagarna kräver. ”En småföretagare administrerar inte sin personal - han talar
med sina anställda”, sade en småföretagare i ett debattinlägg nyligen.

6.4.1 Negativ föreningsrätt

Arbetstagare bör på samma sätt som han eller hon har rätt att vara med i en
facklig organisation också ha rätt att gå ur eller stå utanför en facklig organisation.
Detta kallas negativ föreningsrätt. Denna bör, enligt vår mening, lagfästas.

Mot. 1989/90

Sk320

6.4.2 Fackliga stridsåtgärder

Den sk 200-kronors-regeln innebär att en arbetstagare som deltar i en olovlig
strejk eller annan olovlig stridsåtgärd inte behöver böta mer än 200 kronor.
Det var en summa som infördes på 1930-talet. 1 dag är det ett alldeles för litet
belopp för att verka avhållande. De böter som arbetsdomstolen utdömer bör
stå i överensstämmelse med den skada som den olovliga konflikten orsakat.

Vissa fackliga organisationer kräver att även ensamföretagare skall teckna
kollektivavtal. Det är i sigen orimlig ståndpunkt, eftersom hon eller han saknar
anställda. Det händer också att fackliga organisationer använder sig av
blockadvapnet mot ensamföretagare och företag som bara har familjemedlemmar
anställda. Denna form av blockader bör överhuvudtaget inte få förekomma.

Det förekommer också att blockad riktas mot företag där ingen av de anställda
är eller önskar vara medlem i den fackliga organisationen och ingen
heller önskar att arbetsgivaren tecknar kollektivavtal. Det är oacceptabelt.
Reglerna för fackliga blockader bör därför omarbetas.

6.4.3 Avskaffa vetorätten

Rätten för en facklig organisation att inlägga veto mot att arbetsgivaren utnyttjar
ett entrepenadföretag innebär i realiteten rätt för dessa fackliga organisationer
att utfärda näringsförbud. Ekonomisk brottslighet bör bekämpas
med rättsliga processer, inte genom att de fackliga organisationerna skall få
sätta sig till doms över olika företag. Reglerna om facklig vetorätt bör avskaffas.

6.4.4 Ett entydigt arbetstagarbegrepp

Arbetstagarbegreppet är centralt. I dag är det emellertid oklart när en uppdragsgivare
övergår till att bli arbetstagare. Detta innebär en rättsosäkerhet.
Det är också orimligt att man har olika definitioner inom arbetsrätt, skatterätt
och i reglerna för att betala socialförsäkringsavgifter. Det är därför nödvändigt
att det skapas ett entydigt arbetstagarbegrepp.

6.4.5 Flexiblare anställningsregler

Alla arbetsgivare som så önskar bör få tillämpa provanställningsformen under
minst sex månader. Det förutsätter att den nuvarande lagens regler blir
generellt verkande. Ett ökat utnyttjande av provanställning är till fördel
både för företagen och för de grupper som har en svag ställning på arbetsmarknaden.
För personer med särskilda svårigheter att få fotfäste på arbetsmarknaden
bör dessutom provanställningstiden, under vissa förutsättningar,
kunna utsträckas till tolv månader.

Reglerna för anställning vid arbetstoppar är besvärliga. I många fall är
företag omedvetna om att vissa tillfälligt anställda kan ställa krav på att bli
tillsvidareanställda. Det är t.ex. inte möjligt att två somrar i rad anställa en
universitetsstuderande om denne också arbetar mellanliggande jul. Den s.k.
tvåårsregeln bör upphävas och tillfällig anställning i upp till sex månader per
år möjliggörs.

Mot. 1989/90

Sk320

Turordningsreglerna vid driftsinskränkningar är svåra att följa. Det strikta
kravet på att låta anställningstiden vara avgörande medför att företaget kan
tvingas säga upp arbetstagare som är viktiga för företagets fortsatta överlevnad.
Lagen bör omarbetas så att större hänsyn kan tas till behovet att behålla
en personalstyrka som är lämplig med tanke på företagets framtida verksamhet.

Vidare bör undantag göras i LAS, så att vissa kategorier av arbetstagare,
t.ex. viktiga chefer eller experter, om de själva samtycker, får avstå från tillsvidareanställning.

6.5 Företagsanpassad yrkesutbildning

Den praktiska yrkesutbildningen i Sverige befinner sig i en kris. Få skolor
har möjlighet att ge eleverna utbildning på den typ av avancerad utrustning
som många företag i dag utnyttjar. Den starka bindningen till den traditionella
skolan gör också att elever som genomgått en vanlig praktisk yrkesutbildning
ofta är främmande för den miljö de möter ute på arbetsplatserna.

Vi har föreslagit att eleverna skall knytas till ett eller flera företag under
utbildningstiden genom ett slags lärlingsutbildning. Huvudelen av den praktiska
undervisningen och handledningen skulle ske ute på företagen. De teoretiska
inslagen skall skolan svara för.

Den nu pågående, begränsade försöksverksamheten med den yrkesinriktade
gymnasieutbildningen är otillräcklig som grund för en reformering av
dagens system.

6.6 Flexibla lönebidrag

Mångå mindre företag skulle vilja ge handikappade arbete på vanliga arbetsplatser.
Med det kan i dag endast ske i begränsad omfattning. I stället växer
Samhall (f.d. Samhällsföretag) ständigt. Dessa statssubventionerade, landstingsstyrda
företag är betydelsefulla för svårt handikappade och för personer
som kräver en arbetsplats med speciell handledning eller teknisk utrustning.
Men för en stor del av de arbetshandikappade vore det bättre om de kunde
få arbeta på vanliga arbetsplatser.

Moderata samlingspartiet har sedan flera år föreslagit individuella flexibla
lönebidrag, som tar hänsyn till den handikappades arbetsnedsättning. Sådana
bidrag, vars storlek regelbundet skall omprövas, kan utgå under hela
tiden fram till normal pensionsålder eller tills den handikappade inte längre
kan vara ute på en vanlig arbetsplats. AMS förordar numera denna typ av
lönebidrag. Regeringen förhalar emellertid frågan. Flexibla individuella lönebidrag
bör snarast införas.

7. Reformera den offentliga sektorn

Mer än en tredjedel av arbetskraften arbetar inom den offentliga sektorn.
Antalet anställda i kommuner och landsting har ökat kraftigt under 1970och
1980-talet. Trots detta befinner sig stora delar av den offentliga sektorn
i kris. Sjukvårdsköerna, daghemsköerna, eftersatt vägunderhåll, bristen på

Mot. 1989/90

Sk320

lärare och poliser är bara några exempel på kristecknen inom den offentliga
sektorn.

Det finns vissa uppgifter som bara statsmakterna kan klara, men stora och
viktiga delar av verksamheter i dagens offentliga sektor kan skötas i enskild
regi. Detta hindrar inte att en del av verksamheten kan vara offentligt finansierad.

Det är nödvändigt att reformera den offentliga sektorn - endast då kan
eftektiviteten i hela den svenska ekonomin förbättras.

7.1 Bryt de offentliga monopolen

Ökad frihet för näringslivet innebär ökad konkurrens och bättre resursfördelning.
Samma gäller med all säkerhet mycket av det som i dag utförs i offentlig
regi.

Den näringsfrihet och avreglering som kommit den enskilda sektorn till
del saknas nästan helt på den offentliga sidan. Näringsfrihet existerar
knappt. Regleringar och byråkrati omöjliggör nästan varje form av konkurrens
och marknadsstyrning.

Avreglera och konkurrensutsätt de nuvarande monopolen. Låt de olika
institutionerna bli självstyrande med stor frihet att konkurrera inom vida ramar.
Tillåt andra huvudmän än politikersamhället. Det måste skapas former
för offentlig finansiering av verksamhet som skeri privat regi, t.ex. genom en
sjukvårdsförsäkring som ersätter vårdkostnaden oavsett om det gäller privat
eller offentlig vård.

Enskilda entreprenörer kan införa nya metoder och tankesätt. Dagens anställda
bör få förverkliga sina idéer, drömmar och förslag. Därför måste det
ges möjlighet till nyföretagande. Näringsfrihet måste råda även inom denna
sektor.

Mycket av verksamheten i dagens offenliga sektor kan liknas vid tjänsteföretag.
Personalen är ofta den huvudsakliga tillgången i dessa företag. Det
är därför företag som ofta lämpar sig för att vara helt eller delvis personalägda.

7.2 Bryt de kommunala konkurrensbegränsningarna

I dag bedriver kommunerna en omfattande verksamhet i egen regi. Erfarenheterna
från både Sverige och utlandet visar att genom utläggning av olika
serviceuppgifter på entrepenad till privata företag kan kommunerna dels
sänka kostnaderna, dels förbättra servicen för kommuninvånarna. Samtidigt
får kommunerna därmed möjlighet att främja framväxten av småföretag
som leverantörer och entreprenörer.

7.3 Kommunala företag skall inte konkurrera

Mångå kommuner och landsting bedriver nu kommunal verksamhet i bolagsform.
Det är förklarligt, men tyvärr innebär detta att gränsen mellan
kommunal och privat verksamhet ofta blir oklar. Liknande förhållanden
finns även inom den statliga sektorn. Genom subventioner kan därmed offentlig
verksamhet direkt konkurrera med privata företag. Detta är olämp

Mot. 1989/90

Sk320

ligt. Det skadar servicesektorns utveckling och kan även leda till lägre tjänsteexport
än som annars vore möjligt. Offentliga myndigheter är dåliga exportörer
och privata företag går miste om en viktig hemmamarknad och
goda referensobjekt, som behövs för att hävda sig på världsmarknaden.

Trots att det inte är en kommunal uppgift finns det kommuner som gått in
som ägare i industri- och entreprenadföretag. I vissa fall gör kommunerna
det i uppenbart trots mot domstolar, som förklarat det kommunala ägandet
olagligt. I andra fall har kommunerna med skattemedel subventionerat driften
av en del krisföretag.

Kommuner kan inte långsiktigt förbättra bygdens utvecklingsmöjligheter
eller säkra sysselsättningen genom att använda skattepengar för att subventionera
företag. Kommunallagstiftningen bör entydigt förbjuda kommuner
att engagera sig i normala affärsdrivande företag.

7.4 Revidera plan- och bygglagen

Den nya plan- och byggnadslagstiftningen innebär att kommunerna fått ett
kraftfullt maktinstrument för att påverka etablering av vissa sorters kommersiell
verksamhet. Vi anser inte att kommunerna bör ha möjlighet att förbjuda
eller ytbegränsa livsmedelshandeln med hänsyn till, som det heter,
”lämplig samhällsutveckling”.

Även i flera andra avseenden innebär den nya lagstiftningen att rättssäkerheten
minskar. Det är därför nödvändigt att lagstiftningen revideras.

8. Hänvisningar

Konkreta yrkanden vad gäller flera av de i motionen berörda områdena
framförs i separata parti- och kommittémotioner.

9. Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående marknadsekonomi,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående utformningen av lagar och regler med hänsyn
till möjligheterna att starta nya företag,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående utvärdering av konsekvenserna av
lagförslag,3]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående myndigheters krav på uppgiftslämnande från
företag,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de mindre och medelstora företagens betydelse för
den ekonomiska utvecklingen i Sverige,2]

[att riksdagen beslutar att uttaget av arbetsmiljöavgift skall upphöra
fr.o.m. den 1 mars 1990,']

Mot. 1989/90

Sk320

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag med innebörden att
arbetande kapital i mindre och medelstora företag undantas från förmögenhetsskatt
fr.o.m. inkomståret 1991,

2. att riksdagen beslutar att den s.k. begränsningsregeln för uttag
av förmögenhets- och inkomstskatt vid 1991 års taxering skall faställas
till 65 %,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag med innebörden att
arbetande kapital i mindre och medelstora företag undantas från arvsoch
gåvobeskattning i enlighet med vad som i motionen anförs,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att regeln om
30 % reduktion för företagsförmögenhet skall gälla även för successiva
överlåtelser vid gåvobeskattning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående reserveringsmöjligheter för små företag,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag med innebörden att
det s.k. 70-procentsavdraget vid aktieutdelningar bibehålls samt att
beloppsgränsen höjs till 25 % av aktiekapitalet eller högst 1 000 000
kr.,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående successivt slopande av dubbelbeskattningen
av aktieutdelningar,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående spärregler vid beskattning av fåmansföretag,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående reserveringsmöjligheter för egenföretagare,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sänkning av det
preliminära B-skatteuttaget i enlighet med vad i motionen anförts,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående privat verksamhet inom det som i dag är offentlig
sektor,1]

[att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar i kommunallagstiftningen
i syfte att förhindra kommunala engagemang i
normala affärsdrivande företag i enlighet med vad i motionen

anförts.3]

Mot. 1989/90

Sk320

Stockholm den 16 januari 1989

Carl Bildt (m)

Lars Tobisson (m)

Anders Björck (m)

Rolf Clarkson (m)

Ann-Cathrine Haglund (m)

Gullan Lindblad (m)

Arne Andersson (m)
i Ljung

Mot. 1989/90

Sk320

Ingegerd Troedsson (m)

Görel Bohlin (m)

Rolf Dahlberg (m)

Gunnar Hökmark (m)

Bo Lundgren (m)

Sonja Rembo (m)

' 1989/90:Fi704
2 1989/90:N 206
' 1989/90:K213