Motion till riksdagen
1989/90:Sk311

av Ulf Melin och Anders G Högmark (båda m)
Skogsvårdsavgifterna

Genom kraftiga höjningar av skogsvårdsavgiften har staten under de senaste
åren tagit en allt större del av skogsägarnas inkomster från den växande skogen.
Skogsbruket och landsbygden drabbas därmed av en särbeskattning på
ca 450 milj. kr. årligen. För en enskild skogsbrukare innebär detta en extra
skatt på ca 4 000 kr. per år i genomsnitt.

Skogsbruksvärdet bestäms efter skogsfastighetens bonitet (avkastningsförmåga)
och allmänna tillstånd. Det innebär, att den som skött sin skog
sämst får lägst skogsbruksvärde (och därmed lägre avgift) medan den som
aktivt vårdat sin skog på bästa sätt, med plantering, röjning, gallring i rätt
tid och ofta, samt dikning och skogsvägbyggande straffbeskattas med högre
skogsbruksvärde. Detta upplever den enskilde skogsägaren, med rätta, som
djupt orättfärdigt.

Vid den kommande fastighetstaxeringen av jordbruksfastigheter 1991/92
beräknas taxeringsvärdena för fastigheter med skog komma att höjas med
100 %. Detta kommer att ytterligare försämra skogsbrukets långsiktiga lönsamhet.

Beräkningar som professor Sören Wibe vid skogshögskolan i Umeå har
gjort visar att mellan 40-50 % av skogens hela netto under en omloppstid tas
i anspråk för att betala denna skogsvårdsavgift. Nedanstående exempel visar
med all tydlighet hur hårt denna avgift drabbar skogsbruket och därmed den
enskilde skogsbrukaren och hans företag.

Siffrorna är baserade på ett hektar skogsmark, med ett taxeringsvärde på
6 200 kr., skogsvårdsavgift 0,8 % och en ränta på 12 %. Skogsvårdsavgift,
planteringskostnad och räntekostnader är för närvarande avdragsgilla, varför
dessa kostnader halverats i beräkningarna.

Skogsvårdsavgift jämte ränta

år	1	25 kr	(6 200x0,8 %):2
	10	330”
”	20	920”
”	40	3 870 ”
”	60	13 330 ”
n	80	43 670 ”

Efter 80 års omloppstid är kostnaden för skogsvårdsavgiften således drygt
43 000 kr. Utöver detta tillkommer kostnaden för att plantera och röja ett
ha skogsmark:

- markberedning

- plantor 2/2 gran 2 500 st å 1:35

- behandling mot insekter 2 500 st å 0:24

- plantering 2 500 st å 1:48

- röjning 2 ggr å 3 dv

1 200 kr

1 375 ”
600”

3 700 ”
7 600 ”

Mot. 1989/90
Sk311

16 475 kr

Bruttointäkten i en första gallring vid 25 - 30 år beräknas täcka avverkningskostnaden.
Fram till den andra gallringen som beräknas ske då beståndet
är ca 40 år och som för första gången ger skogsägaren en nettointäkt, har
kostnaden för plantering och röjning jämte ränta stigit till 84 730 kr. (Halv
föryngringskostnad uppräknad med 6 % ränta under 40 år). Kostnader för
försäkringar, fastighetsskatt, skogsbruksplan, insekts- och viltskador har
inte medräknats.

För de kombinerade skogs- och jordbruksföretagen, som det finns så
många av i Jönköpings och Kronobergs län är det av utomordentlig vikt att
skogsbruket har en god och uthållig lönsamhet. Denna lönsamhet urholkas
och hotas av regeringens nuvarande skogsvårdsavgifter. Ett lönsamt skogsbruk
är en förutsättning för en levande landsbygd. Regeringens skogspolitik
är därför ett hot mot en levande landsbygd, speciellt i södra Sverige där erlagda
skogsvårdsavgifter till en ringa del kommer tillbaka i skogsbruket.
Merparten av inbetalade avgifter behålls av staten eller kommer skogsbruket
i norra Sverige tillgodo. Skogsbrukaren i södra Sverige framstår som den
stora förloraren av regeringens orättfärdiga skogspolitik. Vår slutsats är att
skogsvårdsavgiften måste avskaffas. Bidragen till en del av de ändamål avgiften
sägs finansiera bör samtidigt avskaffas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skogsvårdsavgiftens avskaffande.

Stockholm den 10 januari 1990

Ulf Melin (m) Anders G Högmark (m)

6