Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Sf66

av Ragnhild Pohanka och Eva Goés (båda mp)

med anledning av prop. 1989/90:145 Höjt
pensionstillskott och förbättringar av vissa andra
folkpensionsförmåner.

Målet för skattereformen bör vara att pensionärer så långt möjligt behandlas
på samma sätt som löntagare och att de ekonomiska effekterna av reformen
för pensionärer i olika inkomstlägen ungefär skall överensstämma med löntagarnas.
Regeringens förslag till teknisk lösning uppfyller inte dessa krav
och missgynnar kraftigt en grupp av pensionärer med låg ATP. Det gäller de
pensionärer som har mellan c:a 0,83 och 1,5 ATP-poäng. De får inte del av
det höjda pensionstillskottet enligt regeringens förslag. Samtidigt betalar de
så litet skatt att de får mycket obetydliga skattesänkningar. Eftersom basbeloppet
enligt riksdagens beslut inte skall räknas upp med de prisökningar
som följer av höjda indirekta skatter m.m. i skattereformen kommer dessa
pensionärer att få en real minskning av sin inkomst. Den tabell som publicerats
på s. 61 i den stora skattepropositionen 1989/90:110 är här ofullständig
och bedräglig. Den visar för en ensamstående pensionär som endast har ATP
en viss real inkomstökning både vid en lön före pensionering på 1,5 och på
2,5 basbelopp. Däremot förtigs att vid t.ex. 2,0 basbelopp blir det en real
minskning med flera hundra kronor enligt finansdepartementets underlagsberäkningar.
Detta kommer att drabba tusentals pensionärer med låg ATP
medan, enligt samma tabell, pensionärer med hög ATP får en real ökning
med åtskilliga tusental kronor.

Miljöpartiet de gröna kan inte acceptera regeringens förslag i denna del
och begär att regeringen återkommer med ett nytt förslag till teknisk lösning
som tillgodoser det inledningsvis uppställda målet. En möjlig teknisk lösning
skulle kunna vara att i stället för en höjning av pensionstillskottet höja folkpensionen
med motsvarande procenttal. För att då inte hög-ATP-pensionärerna
skall bli överkompenserade kunde i stället den procentsats av lön under
aktiv tid med vilken ATP utgår (f.n. 60 %) sänkas något.

Det lappverk som kommer i olika propositioner för att kompensera olika
grupper för skattereformen visar reformens stora brister redan innan den genomförts.
Systemet blir mer och mer obegripligt för vanliga människor, och
det får till följd att de flesta pensionärer ej kan göra sig en uppfattning ens
om sin egen ekonomiska situation och någon måste tolka den för dem.

Att handikappersättning, vårdbidrag och pensionstillskott höjs anser miljöpartiet
är en nödvändighet, men höjningarna är osäkra med den nya beräkningen
av basbeloppet, en beräkning som bygger på konsumentprisindex
utan hänsyn till skattereformens levnadskostnadsökningar.

Mot. 1989/90
Sf66

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till teknisk lösning
i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
bör uppmärksamma skillnaderna i olika kommuner vad gäller KBT.

Stockholm den 2 maj 1990

Ragnhild Pohanka (mp) Eva Goés (mp)

Miljöpartiet de gröna anser att basbeloppets reella innehåll inte skulle ha
urholkats.

Som nuläget är med den nya basbeloppsberäkningen anser vi oss dock
kunna tillstyrka de enskilda ökningarna under punkterna 2 och 3 i propositionen.

Olikheten i de belopp som en pensionär får i KBT i olika kommuner är
inte tillfredsställande. Här kan vi endast uppmana kommunerna att se till
den verkliga hyreskostnaden för en 2-rummare för en ensam pensionär och
en 3-rummare för makar. Denna varierar efter geografiskt läge och ålder på
bostaden.

I övrigt tillstyrker vi propositionen.

10