Motion till riksdagen
1989/90:Sf65
av Gullan Lindblad m.fl. (m)
med anledning av prop. 1989/90:145 Höjt
pensionstillskott och förbättringar av vissa andra
folkpensionsförmåner
Inledning
Riksdagen fattade i december 1989 vid behandlingen av proposition
1989/90:52 beslut att bortse från prisförändringar, som följer av vissa ändringar
i samband med skatteomläggningen 1990 och 1991, vid beräkningen
av basbeloppet fr.o.m. 1991.
Förändringen motiverades med att den skulle bidra till finansieringen av
skatteomläggningarna. Pensionärerna anses nämligen ha fått och få del av
skattesänkningarna 1990 respektive 1991.
För de pensionärer som har lägst inkomster och som således erhåller ytterligt
begränsade skattesänkningar genom skatteomläggningarna föreslås
dock vissa regeländringar vid beräkning av pensionstillskottet. Moderata
samlingspartiets ställningstaganden till dessa förslag återfinns i motion
1989/90:Sf64. I denna motion kommer vi endast att behandla vissa principfrågor,
som hänger samman med de ändringar som föreslås i proposition
1989/90:145 vid beräkning av basbelopp m.m.
Ändringarna i reglerna vid beräkning av basbeloppet får effekter dels i alla
de kontrakt av försäkringsmässig och civilrättslig natur som är bundna till
basbeloppets utveckling, dels i den långsiktiga utvecklingen av ATP-systemets
kompensationsnivå, dels för de s.k. minimipensionärernas grundtrygghet.
Förändringar av basbeloppsberäkningarna har skett vid ett antal tillfällen
under 1980-talet. I proposition 1980/81:20 föreslogs att vissa förändringar i
energipriserna icke skulle tillåtas slå igenom. I proposition 1982/83:55 beslutades
att basbeloppet inte skulle påverkas av prishöjande devalveringseffekter.
Ett enhälligt finansutskott (FiU 1983/84:18) var ense om att manipulering
med basbeloppet skapar betydande problem och krävde att regeringen
skulle tillsätta en utredning om redovisning av ett okorrigerat basbelopp.
Regeringen tillsatte aldrig denna utredning, trots riksdagens beställning.
Den avskrevs 1988 som onödig och ointressant, eftersom basbeloppet hade
återställts genom förslaget i proposition 1987/88:121 om extra höjning av
detta.
I proposition 1989/90:52 och följande riksdagsbeslut och i proposition
1989/90:145 finns återigen förslag om ändrade basbeloppsregler.
Civilrättsliga och försäkringsmässiga kontrakt
I motion 1980/81:75 av Sven Aspling (s) m.fl. utsattes förslaget i dåvarande
regeringens proposition om regeländringar vad gäller basbeloppet för
mycket hård kritik. Motionärerna anförde:
att basbeloppet används i en rad sammanhang. Det gäller många fler
lagar och författningar än de som nu förelagts riksdagen. Det gäller vidare
också t.ex. i fråga om olika avtal av trygghetskaraktär på arbetsmarknaden
som slutits mellan parterna i fråga om privata avtal och överenskommelser.
Införandet av ett nytt basbelopp, vars materiella värde är ett annat och
sämre än det nu gällande, kommer att skapa en rättsosäkerhet om innebörden
av avtal och överenskommelser. Många människors förmåner och trygghet
står därför på spel.
Antalet avtal utanför det offentliga pensionssystemet som knyts till basbeloppet
har snarare ökat än minskat under det senaste decenniet. De påpekanden
som återfanns i den nu citerade motionen har än mer fog för sig i dag
än för tio år sedan.
Långsiktiga effekter på pensionssystemet
De föreslagna statliga skattesänkningarna finansieras med höjda indirekta
skatter och sänkta subventioner. Denna finansiering påverkar konsumentprisindex
och då också basbeloppet vid tillämpning av tidigare regler. Om
"allt annat är lika” innebär detta att pensionärerna genom basbeloppet skulle
få kompensation för skatteomläggningens kostnader och samtidigt få skattesänkningar.
Antagandet om ”allt annat är lika” utgör en oerhört stor förenkling. Skatteomläggningen
kommer med stor sannolikhet inte endast formellt utan
också reellt att skapa en prispress uppåt. Detta kommer - som vi redan nu
ser - att leda till kompensationskrav från löntagarnas sida. Högre kostnader
kommer att ge ytterligare inflationsförväntningar och snabbt påverka den
inhemska prisnivån. Urholkningen av basbeloppet kommer att få betydande
effekter för ATP-pensionernas långsiktiga nivå. Här kan inte heller förändringar
av pensionstillskotten och reglerna för förtidspensionerna påverka
värdebeständigheten eller för att använda de ord som Sven Aspling (s) m.fl.
använde i ovan citerade motion: ”Genom reglerna om värdesäkring enligt
nuvarande metod skall pensionärerna - både folkpensionärer och ATP-pensionärer
- vara förvissade om att deras reella köpkraft behålls även om priserna
stiger Syftet med dem (pensionstillskotten) har däremot aldrig
angetts vara att utgöra en kompensation för en urholkad värdebeständighet.”
Ändrade regler för pensionstillskott
Enligt proposition 1989/90:145 höjs pensionstillskottet till 54 procent av basbeloppet
samt till 104 procent om det utgår som tillägg till folkpensionen i
form av förtidspension.
Det hävdas i propositionen att ändringarna ger full kompensation till minimipensionärerna.
Så är dock inte fallet. Uppräkningen av pensionstillskottet
Mot. 1989/90
Sf65
från 50 till 54 procentenheter av basbeloppet och motsvarande uppväger inte Mot. 1989/90
de försämringar som uppkommer till följd av de ändrade reglerna för basbe- Sf65
loppsberäkningen. Det betyder att basbeloppet för 1991 kommer att bli ca 3
procent lägre än det borde ha varit och följande år hela 6,5 procent. Detta
framgår av följande beräkningar:
Med de gamla reglerna skulle minimipensionärerna erhålla en pension
motsvarande 144 procent av basbeloppet. Med regeringens ändringsförslag
motsvarar det ”nya” basbeloppet endast 140,25 procent av det ”gamla”,
nämligen 150 procent av 93,5 procent av helt basbelopp. Detta innebär en
försämring fr.o.m. år 1992 med 3,75 procent i jämförelse med tidigare använda
regler eller med ca 1 350 kronor.
Slutsatser
Moderata samlingspartiet har under lång tid konstaterat att skatteomläggningar,
hur genomgripande de än är, inte kan lösa Sveriges ekonomiska problem,
eftersom dessa har sitt ursprung i ett extremt högt skattetryck. Vår
strategi för svensk skattepolitik är således en helt annan.
Även om vi bortser från dessa djupgående skillnader är ändå regeringens
behandling av pensionerna och pensionärernas skattekompensation samt
ändringen av basbeloppsberäkningarna principiellt felaktiga.
Reglerna för basbeloppet bör i princip ligga fast. Anser regeringen att
pensionärernas pensioner bör reduceras som ett led i den ekonomiska politiken
och/eller skattepolitiken bör detta ske öppet. Detta kan åstadkommas
tekniskt på två sätt:
1. Pensionerna beräknas med utgångspunkt från tidigare gällande regler,
varefter de öppet reduceras med den ”skatteeffekt” som pensionärerna inte
bör kompenseras för. Denna beräkningsmetod kan jämföras med regler om
uttagsprocent inom skattelagstiftningen.
2. Basbeloppet ändras med ett okorrigerat basbeloppsindex, som räknas
fram parallellt med basbelopp enligt nya regler. Härigenom skulle pensionärer,
blivande pensionärer samt alla de som har kontrakt knutna till basbeloppet
få möjlighet att på ett förståeligt och pedagogiskt sätt se vad de föreslagna
förändringarna får för reella effekter.
ATP-systemet visar nu allt fler svagheter. Regeringen har uppenbart insett
detta och försöker nu successivt att försämra och förändra de offentliga pensionerna.
En omläggning av pensionssystemet bör inte ske på detta för allmänheten
fördolda sätt. Regeringen hindrar då människorna att fatta rationella
beslut när det gäller att trygga den egna och familjens ålderdom. En
öppen redovisning av den gradvisa försämringen skulle däremot öka människors
beredskap för en omläggning av pensionssystemen. Eftersom förändringstiden
inom ett pensionssystem av nödvändighet måste vara lång, om acceptabla
rättssäkerhetsaspekter skall tillgodoses, är det viktigt att vi alla har
en psykologisk beredskap inför denna typ av förändringar.
Vid den typ av regeländringar av basbeloppet som regeringen föreslår i
proposition 1989/90:145 måste minimikravet vara framräkning av ett okorrigerat
basbelopp, dvs. ett basbeloppsindex beräknat enligt tidigare regler.
Ändras spelreglerna måste medborgarna ges möjlighet att utläsa både de
kort- och mera långsiktiga konsekvenserna av detta. Att regeringen bryter Mot. 1989/90
mot denna viktiga grundregel framgår inte minst av regeländringarna för Sf65
pensionstillskotten. Brott mot de nu framförda principerna att regeländringar
skall göras genomskinliga och förståeliga är en fråga med betydande
konsekvenser. Tilltron till det politiska systemet och de styrande politikernas
ärlighet och goda vilja kan annars urgröpas. Detta kan få svåra konsekvenser
för samhällsklimatet.
Frågan om en beräkning av ett okorrigerat basbelopp kan måhända uppfattas
som liten och teknisk. Det är en felsyn. Den har betydligt större betydelse
och längre räckvidd än vad som framgår av en ytlig analys.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om okorrigerat basbeloppsindex
i enlighet med vad som i motionen anförts.
Stockholm den 2 maj 1990
Gullan Lindblad (m)
Margit Gennser (m) Hans Dau (m)
Bertil Persson (m) Karl-Gösta Svenson (m)
Göran Åstrand (m)
8