Motion till riksdagen
1989/90:Sf614
av Lars Werner m.fl.(vpk)
Anknytningsinvandring
Vänsterpartiet kommunisterna har under en följd av år, genom motioner i
riksdagen och på annat sätt försökt att få en förändring av lagen som reglerar
anknytningsinvandringen.
Lagstiftningen har tillkommit för att förhindra en olaglig invandring till
Sverige genom s.k. skenäktenskap. Lagbestämmelserna innebär att en utländsk
medborgare, som gifter sig med en svensk medborgare eller en person
som har rätt att vistas i landet, får ett tillfälligt och periodiskt uppehållsoch
arbetstillstånd som omprövas var sjätte månad efter förhör hos polisen.
Detta får många mycket negativa följder, som inte borde accepteras i det
svenska samhället. Rättssäkerheten sätts ur spel. Den utländska medborgaren
tvingas leva med ett ständigt överhängande hot om utvisning.
Syftet med de återkommande förhören hos polisen är att utforska huruvida
äktenskapet fortsätter eller ej.Om äktenskapet upphör inom två år, vilket
inte är någon lagstadgad tidsgräns utan en riktpunkt i största allmänhet,
utvisas den utländske medborgaren ur landet.
Det förhållandet att bedömningen uteslutande bygger på polisens förhör
av makarna ger den svenske medborgaren en oerhörd makt över sin partner.
Det finns åtskilliga exempel på att den makten utnyttjas på ett hänsynslöst
och människoförnedrande sätt. De utländska medborgarna (oftast kvinnor)
är totalt rättslösa oavsett skälen till äktenskapets upphörande.
Om man ser på lagstiftningen och upphovet till densamma, måste man
konstatera följande:
För det första finns det inte statistiska uppgifter eller redovisade fall som
kan styrka påståendet att det förekommer s.k. skenäktenskap i sådan omfattning
att lagstiftningen är berättigad.
För det andra finns det inga belägg för att just den nuvarande lagstiftningen
med sin tvåårsregel har förhindrat skenäktenskap.
För det tredje finns det inga som helst möjligheter att framställa äktenskapets
upphörande inom två år som tillräckligt bevis för att äktenskapet ifråga
har varit ett skenäktenskap. Som bekant upphör åtskilliga äktenskap i Sverige
inom två år av helt andra skäl.
För det fjärde får svenska män genom lagens utformning möjligheter att
importera eller skaffa sig utländska kvinnor med prövorätt. Den uppenbara
avsikten är inte att ingå ett äktenskap utan att utnyttja dessa kvinnor i två år
Mot. 1989/90
Sf614
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring så att utländska
medborgare som gifter sig med svenska medborgare eller
med personer som har rätt att vistas i landet får permanent uppehållstillstånd
vid äktenskapets ingående,
[att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag innebärande ekonomisk
medansvarighet i enlighet med vad i motionen anförts.1]
Stockholm den 19 januari 1990
Lars Werner (vpk)
Berith Eriksson (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)
Bo Hammar (vpk) Margo Ingvardsson (vpk)
Ylva Johansson (vpk) Bertil Måbrink (vpk)
Alexander Chrisopoulos (vpk)
och sedan skicka tillbaka dem ifall de inte passar. På så sätt möjliggör lagstiftningen
de skenäktenskap som man avser att förhindra.
Därför anser vpk att man borde ge den utländska medborgaren - det gäller
i de flesta fall kvinnor, men det finns också män som drabbas - permanent
uppehålls- och arbetstillstånd i samband med äktenskapets ingående. Det
skulle innebära att de utländska medborgare, kvinnor och män som kommer
hit och gifter sig för att stanna, får sin rättsställning stärkt i Sverige och möjligheterna
till utpressning och utnyttjande av dessa invandrare minskar.
Lagändringen kan kanske innebära att vi får ta emot ett litet antal personer
som har ingått skenäktenskap, men det är lättare att acceptera än en lagstiftning
som gör vissa människor fullständigt rättslösa och uppmuntrar skenäktenskap
i form av organiserad slavhandel.
Ett annat sätt att förhindra den organiserade slavhandel, som i dag bedrivs,
eller stoppa de skenäktenskap som den nuvarande lagstiftningen möjliggör,
är att göra den svenska medborgaren ekonomiskt medansvarig för
följderna av ett äktenskaps upphörande.
Det betyder att om ett äktenskap mellan en svensk och en utländsk medborgare
upphör, och den utländska medborgaren frivilligt eller genom tvång
lämnar landet, så skall den svenska medborgaren vara ekonomiskt medansvarig
för de skäliga kostnader som är förknippade med den tidigare partnerns
återresa och återanpassning till ursprungslandet.
1 1989/90:L407