Motion till riksdagen
1989/90:Sf545

av Stig Bertilsson (m)
Studiemedel

Människor som studerar har möjlighet att erhålla olika former av studiestöd.
En av dessa former är studiemedel, vilket kan beviljas till elever i gymnasial
utbildning från och med det år eleven fyller 20 år och till studerande på högskolenivå.
Studiemedel ges för hel- och deltidsstudier och ställer krav på viss
studietakt.

Studiemedel består av två delar. Dels en bidragsdel och dels en lånedel.
Den sistnämnda är den större.

Basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring utgör beräkningsgrund för
studiemedel. Basbeloppet följer förändringar i det allmänna prisläget.

En studerande som har inkomst som överstiger vissa så kallade fribelopp
får ett reducerat studiemedelsbelopp. Fribeloppsgränsen varierar dels beroende
på studiernas längd, dels om studierna bedrivs på hel- eller halvtid.
Reglerna är idag sådana att studiebidraget reduceras i första hand och därefter
studielånet.

Denna ordning beträffande fribelopp och reducering är inte rimlig. Om en
studerande har förmåga och möjlighet att samtidigt i någon grad förvärvsarbeta
så blir effekten att han eller hon straffas genom uteblivet studiebidrag.

Liksom hittills bör studiemedlen vara knutna till studieresultatet. Vidare
bör den ordningen införas att studiebidrag utgår och att detta ej reduceras
även om den studerande har en inkomst under året. Först vid högre inkomstnivåer
bör någon reducering av bidragsdelen ske.

Däremot är det rimligt att lånedelen reduceras med stigande inkomster.
Det skulle möjliggöra för studerande att påverka sin egen nuvarande och
framtida ekonomiska situation genom förvärvsarbete under ferietid eller parallellt
med studier. Med idag gällande regler kan detta endast endast ske på
ett begränsat sätt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fribelopp och reduceringsregler för studiemedel.

Stockholm den 22 januari 1990

Stig Bertilsson (m)