Motion till riksdagen
1989/90:Sf51

av Ragnhild Pohanka och Eva Goés (båda mp)

med anledning av prop. 1989/90:86 om åtgärder
mot etnisk diskriminering m.m.

Vågorna av in- och utvandring har varierat genom århundradena. De invandrare
som ”importerats” i form av tyska bergsmän eller valloner kom hit
för att vi behövde deras kunnande. Under 1900-talet har vi under några decennier
haft en stor arbetskraftsinvandring, och i båda dessa fall togs de nya
svenskarna emot med relativt öppen famn.

Men trots enighet i Sveriges riksdag och regering om en generös flyktingpolitik
har så småningom en hårdnande attityd mot den generösa flyktingoch
asylpolitiken tagit form, med utropstecknet i form av undantagsbeslutet
i december 1989.

Om man betänker de administrativa svårigheter som uppkommit på grund
av de ökade flyktinggrupperna verkar det befogat. Men det handlar om människor
som behöver skydd för sina liv, och då borde den tunga byråkratin
kunna förenklas. Kostnaderna stiger medan asylsökande och personal mår
allt sämre. Förenkla administrationen, låt de asylsökande arbeta under väntetiden,
engagera privatpersoner för boende och arbetsgivare, fack och frivilligorganisationer
för inslussning i samhälle och arbetsliv.

Detta skulle öka kontakten mellan flyktingar och svenskar och minska den
ganska spridda uppfattningen, att flyktingar inte vill arbeta.

Det finns invandrarfientlighet och främlingsrädsla hos individer och inom
ett fåtal organisationer. Miljöpartiet de gröna anser att förbud mot rasistiska
organisationer skall införas och att regeringen skall få i uppdrag att komma
med ett förslag om en lag mot sådana organisationer, vilken kan träda i kraft
redan 1 januari 1991. Sverige har dessutom skrivit under FN:s konvention
om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering.

Förslaget om en lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet bör också på
nytt tas upp till behandling. Likaså bör möjligheten till grupptalan och rätt
till skadestånd vid brottet hets mot folkgrupp samtidigt utredas.

Om det är så att invandrarfientligheten ökar i lägre åldersgrupper är det
mycket allvarligt, och då bör kunskapen ökas hos både svenska barn och invandrarbarn
om dessa problem. Historia, geografi, religion och samhällskunskap
är naturliga områden där också temadagar kan användas. Att baka
in invandrarkunskap i undervisningen och det dagliga livet i skolan anser vi
ger den bästa effekten att undvika eventuellt växande främlingsfientlighet.

Självklart skall flykting- och asylpolitiken ses ur ett internationellt perspektiv,
men de höga murar som tycks resas runt EG-Europa genom Scheng

en- och TREVI-grupperna oroar, då behovet av skydd tycks öka i flera reia- Mot. 1989/90
tivt närliggande oroshärdar. Sf51

I andra motioner har miljöpartiet de gröna yrkat på att beslutet av den 14
december 1989 rivs upp. Likaså kommer Sfi-undervisningen att behandlas i
en annan motion.

De lagar vi har skall efterföljas och då finns, som det också står i propositionen,
tydliga och klara regler för vad som gäller: 11 kap. 2 § regeringsformen
fastslås ”att den offentliga makten skall utövas med respekt för alla
människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet,
liksom att etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla
och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas”.

I 2 kap. 15 § sägs ”att lag eller annan föreskrift inte får innebära att någon
medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt
ursprung tillhör minoritet”. Vidare stadgas i 2 kap. 20 § första stycket
7 ”att utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare i fråga om
skydd mot missgynnande på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung”.

Att flytta brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering i brottsbalken
från brotten mot allmän ordning till brotten mot frihet och fred eller
ärekränkningsbrott anser miljöpartiet de gröna också vara befogat.

Likaså är det på förekommen anledning befogat att ge närradions etiska
nämnd en starkare ställning.

I de utredningar som pågår att undersöka svenska ungdomars och invandrarungdomars
delaktighet i brott bör också undersökas om invandrare och
flyktingar oftare än ursprungssvenskar utsätts för brott.

Miljöpartiet de gröna tillstyrker extra satsningar när det gäller DO, hans
arbete och personalbehov.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående asylsökandes rätt till arbete,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag mot rasistiska
organisationer, vilken kan träda i kraft den 1 januari 1991,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående

a) diskriminering i arbetslivet

b) möjlighet till grupptalan och rätt till skadestånd vid brottet hets
mot folkgrupp,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående undervisning i skolan och ökad förståelse
bland barn och ungdom i fråga om flyktingar och invandrare,

5. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning i vilken mån
invandrare och flyktingar är brottsoffer.

Stockholm den 15 mars 1990

Ragnhild Pohanka (mp)

Eva Goés (mp)

16