Motion till riksdagen
1989/90:Sf305

av Isa Halvarsson (fp)

v Mot.

Utbyte av amalgamfyllningar 1989/90

Sf305-314

För patienter som begär utbyte av amalgamfyllningar på grund av att de upplever
sig vara skadade av dessa och som har långvariga sjukdomssymtom rekommenderar
RFV efter samråd med socialstyrelsen att ersättning utges enligt
6 och 7 §§ tandvårdstaxan om följande två förutsättningar är uppfyllda.

För det första bör en specialisttandläkare ha gjort en utredning av patientens
tillstånd för att utesluta att det finns någon odontologisk orsak till patientens
besvär.

För det andra bör en läkare med specialistkompetens i allmänmedicin, internmedicin,
neurologi, psykiatri, yrkesmedicin eller medicinsk rehabilitering
ha gjort en medicinsk utredning av patienten. Läkaren förutsätts därvid
ha gjort en helhetsbedömning av patientens situation och dokumenterat den
i ett utlåtande. Utlåtandet ska utmynna i ett uttalande om att det är tillrådligt
att byta ut amalgamfyllningarna med hänsyn till patientens hälsotillstånd.

Enligt RFV:s föreskrifter skall förhandsprövning ske hos försäkringskassan
i de fall det kan bli aktuellt med utbyte av amalgamfyllning i samband
med långvariga sjukdomssymtom.

I övriga fall av utbyte av amalgamfyllningar betalar försäkringskassan
ingen tandvårdsersättning i de fall odontologiska indikationer saknas för att
ta bort fyllningarna. För dessa fall gäller bestämmelserna i tandvårdstaxan
om att patienten själv får stå för sådan behandling som inte är nödvändig för
att uppnå ett odontologiskt tillfredställande resultat.

Försäkrade med avvikande reaktion på grund av dentala material kan få
avgiftsfri tandvård.

När en patient önskar få sina amalgamfyllningar utbytta på grund av att
han anser sig vara skadad av dessa kan således följande situation inträffa.

1. Patienten får sina amalgamfyllningar utbytta utan avgift. Detta gäller
när det föreligger en dokumenterad allergi, lichenförändring eller kvicksilverförgiftning.

2. Patienten får betala vanlig patientavgift enligt 6 och 7 §§ tandvårdstaxan.
För detta krävs att patienten är undersökt på ett sådant sätt som nyss
beskrivits.

3. Patienten får betala hela kostnaden för utbytet själv. Detta gäller i de
fall patienten varken uppfyller förutsättningarna i punkt 1 eller 2.

Jag menar att de regler som gäller för utbyte av amalgamfyllningar är säll

1

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr S/305-314

synt byråkratiska och inte visar minsta förståelse för dessa människor som Mot. 1989/90

upplever amalgamfyllningarna som ett stort problem.Reglerna resulterar Sf305

inte heller i lika behandling av alla patienter över hela landet. Utan att bryta

mot förordningar och vetenskap kan försäkringskassor tolka anvisningarna

olika, tandläkare ha olika uppfattningar om patienters behov av fyllnadsbyte

och läkare ha olika synpunkter på samband mellan ohälsa och amalgam i

munnen. Vissa medicinska auktoriteter ser samband mellan amalgam och

vissa njurförändringar medan andra menar att amalgam över huvud taget

inte påverkar hälsan.

Reglerna sätter också den behandlande tandläkaren i en besvärlig situation
där patienterna oroas av utredningar, information från myndigheter och
massmedia. Det är rimligt att möta patienternas oro med respekt och möjliggöra
för dem att för rimlig kostnad byta ut sina amalgamfyllningar. Dessa
patienter borde utan krångliga regler få omfattas av den vanliga tandvårdstaxan.
De olika utredningarna som RFV anser bör föregå en amalgamsanering
är både kostnadskrävande och tidsödande.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ändring av tandvårdsförsäkringen
i enlighet med de riktlinjer som anförts i motionen.

Stockholm den 23 januari 1990

Isa Halvarsson (fp)

2