Motion till riksdagen
1989/90: Sf263

av Karin Israelsson m.fl. (c)
Tandvårdsförsäkringen m.m.

Svenskarnas tandhälsa har aldrig varit bättre än nu. Orsaken till den höga
kvalitén på våra tänder finns i den professionella tandvård som både folktandvården
och den privata tandvården bedriver.

Var tredje person som uppnår pensionsåldern i dag har någon form av avtagbar
protes. För tjugo år sedan var drygt hälften i motsvarande situation. I
framtiden kommer knappast avtagbara tandersättningar att accepteras över
huvud taget. Det finns redan behandlingsmetoder som ökar möjligheterna
att ersätta förlorade tänder med konstruktioner som sitter fast. Den förbättrade
tandhälsan kommer paradoxalt nog att ställa allt större krav på framtidens
tandvård. De äldre kommer att ha fler tänder kvar högt upp i åldrarna.
Deras tänder kommer att kräva mer komplicerade och kostsamma insatser
för att kunna behållas, eftersom de redan är skadade i varierande omfattning.
Att dra ut tänder och sätta in löstagbara ersättningar kommer att bli
allt sällsyntare.

En viktig anledning till den goda tandhälsan är den starka profylaktiska
inriktningen hos både folktandvård och privat tandvård. I dag upptar den
förebyggande vården nästan 40 procent av privattandläkarnas tid. Den andelen
kommer troligtvis inte att minska i framtiden.

Det finns all anledning att tro att tandvårdshälsan kan bli allt bättre. Det
kommer att leda till en strukturförändring inom tandvården, som underlättas
av ett nära samarbete mellan offentlig och privat tandvård. I slutet av 90talet
kommer det sannolikt att vara tal om att förändra de lokala resurserna.

Det pågår en intensiv forskning och utveckling av nya material, t.ex. ersättningar
för amalgam. Biomaterial (exempelvis titan) har en stor tillämpning
vid implantat i människokroppen - inte minst i munnen. Trots dessa
forskningsinsatser anser vi det befogat att man från regeringens sida tar sitt
ansvar i dessa frågor för att påskynda resultat som följer de anvisningar socialstyrelsen
uttalat om en snar avveckling av amalgam som tandlagningsmaterial.

Den förbättrade tandhälsan och tandvårdens utveckling gynnar i högsta
grad patienterna, som får en fortsatt stark ställning. De får större valfrihet
när köerna är borta och tandläkarna måste ge bästa möjliga service i konkurrensen
om kunderna.

Framtidens tandvård Mot. 1989/90

Sf263

Framtidens tandvård kominer att ha mindre volym än i dag, men vara mer
inriktad på specialiserad tandvård och förebyggande vård. Tandvårdens
yttre förutsättningar har gradvis under lång tid förändrats och kommer under
överblickbar tid att förändras i så hög grad att en strukturell anpassning
inom tandvårdssystemet måste ske. Undersökningar som baseras på Riksförsäkringsverkets
åtgärdsstatistik visar också på en gradvis förändring av
sammansättningen av behandlingsåtgärder i olika åldersgrupper.

Hälsoutvecklingen leder successivt till att yngre åldersgrupper får allt
mindre behov av reparativ tandvård och att tandvårdsbehovet huvudsakligen
kommer att bestå i ett vidmakthållande av en gynnsam tandhälsosituation
med förebyggande åtgärder. Svåra karies- och parodontitfall kommer
att minska i antal. Samtidigt kommer det att vara ett starkt behov hos äldre
grupper av kvalificerad protetisk behandling, med successiv förskjutning av
behandlingspanoramat mot fasta eller kombination av fasta/avtagbara konstruktioner.

I olika tandvårdsplaner och med hänsyn till hälsoutvecklingen kan man
bedöma att med en ökad insats av andra personalgrupper inom tandvården
kommer antalet tandläkare att kunna minska. Då måste ett större kliniskt
ansvar för den förebyggande vården kunna lämnas över till tandhygienister.

Arbete inom tandvården med från gängse planering avvikande personalsammansättning
förekommer bland vissa privattandläkare enligt principen hög
patientgenomströmning/låg tandläkarinsats. Flera försök som gjorts visar att
patienterna är nöjda med denna behandling. Karies- och parodontitfrekvensen
blev låg. Modellen bygger på vårdlag bestående av en tandläkare, en
tandhygienist och en tandsköterska. Denna verksamhet har på försök provats
i Gustafs församling i Kopparbergs län. De erfarenheter man vunnit där
är att en omfördelning av arbetsuppgifterna mellan personalgrupperna leder
till ändrade funktioner. Hygienisterna har fått ett ökat ansvar för det diagnostiska
arbetet, de har även utfört den större delen av den rutinmässiga
skaderegistreringen vid primärundersökningen. Även självständiga revisionsundersökningar
har de kunnat utföra samt bedöma om patienten skall
föras vidare till tandläkarebedömning. På detta sätt frigörs tandläkarens tid
för åtgärder där hans speciella kunskaper verkligen erfordras. För framtidens
tandläkarförsörjning finns vissa frågetecken. Efter en period med god
tandläkartillgång visar nu flera län brist på tandläkare.

En ny organisation av arbetet efter den modell som prövats i bland annat
Gustafs skulle frigöra tandläkare för tjänst på de orter där det föreligger brist
på tandläkare. Genom den etableringskontroll för tandläkare som finns idag
begränsas patienternas valfrihet i tandläkarval. Även om det i dag i vissa län
finns en viss tandläkarbrist, så saknar etableringsrätten betydelse för att fördela
tandläkare till dessa orter. Genom en förändrad vårdstruktur och med
ökad möjlighet till fri etablering kommer patienternas behov av god tandvård
att kunna tillgodoses. Vi anser att det för närvarande saknas behov av
en etableringsbegränsning för privattandläkare.

8

Tandvårdsförsäkringen Mot. 1989/90

Sf263

I årets budgetproposition aviseras en revidering av tandvårdsförsäkringen.

Vi anser det helt nödvändigt att denna förändring kommer till stånd. Tyvärr
finns det i budgetförslaget ingen redovisning vad denna taxa skulle innehålla
när det gäller nyheter.

De senare årens kostnadsutveckling betyder för den enskilde patienten
stora ökningar av avgiften för tandvård. För många med låg inkomst har
detta inneburit att man avstått från nödvändig tandbehandling. Detta har
inte minst drabbat äldre med låg inkomst och stort behov av åtgärder.

Inriktningen på mera profylaktiska insatser måste också gynnas av en
tandvårdsförsäkring, både när det gäller den enskildes avgift och tandläkarens/tandhygienistens
arbetsinsatser.

Allergier och andra lättare eller svårare symtom för vissa tandfyllningsmaterial,
då främst amalgam men även kompositer, måste ägnas särskild uppmärksamhet
i en kommande tandvårdsförsäkring. För den patient som har
besvär av sitt tandlagningsmaterial skall all omsorg läggas ner så att man finner
godtagbara lösningar på saneringsarbetet och acceptabla ekonomiska
kostnader för patienten.

Ett ökat samarbete med läkare med särskilda kunskaper rörande amalgamöverkänslighet
bör också ske i detta arbete.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande forskning och utvecklingsarbete för ersättningsmaterial
vid tandlagning,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande en ny arbetsorganisation inom tandvården
med inriktning på mera förebyggande arbete,1]

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i lagen om
allmän försäkring så att etableringskontrollen för privattandläkare
avskaffas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande tandvårdsförsäkringens inriktning mot mera
förebyggande insatser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande den nya tandvårdsförsäkringens regler för ersättning
vid utbyte av tandlagningsmaterial på grund av överkänslighet.

9

Stockholm den 19 januari 1990
Karin Israelsson (c)

Rune Backlund (c)

Rosa Östh (c)

Roland Larsson (c)

Kersti Johansson (c)

Mot. 1989/90
Sf263

Ulla Tillander (c)

Göran Engström (c)

Marianne Jönsson (c)

1 1989/90:So439

10