Motion till riksdagen
1989/90:Sf255
av Lars Werner m.fl. (vpk)
Förbättrade pensioner
Låginkomstpensionärerna är kvinnor
Pensionstillskottet kompletterar folkpensionen för dem som saknar eller har
låg ATP. Antalet ålderspensionärer med pensionstillskott är ett mått på antalet
låginkomstpensionärer. I december 1989 fanns det ca 1 544 000 ålderspensionärer.
Av dem fick 523 000 pensionstillskott. Dessa låginkomstpensionärer
är inte könsmässigt jämnt fördelade. 454 000 i den gruppen är kvinnor,
dvs. 87 procent. Låg pension är i första hand ett kvinnoproblem. Det är ett
resultat av att kvinnor tjänat mindre än män, och dessutom får kvinnorna
som pensionärer plikta för att de tagit ansvar för familjen och stannat hemma
när barnen var små.
Höjda pensionstillskott ger mest till kvinnorna
Pensionstillskottet har tillkommit för att utjämna ekonomiska skillnader
mellan pensionärer. En höjning av pensionstillskotten är den snabbaste och
enklaste metoden att förbättra kvinnornas orättvist låga pensioner. Enligt
vpk:s mening bör riksdagen anta en plan för ökning av pensionstillskottet
så att lägsta pension - folkpensionens grundbelopp och pensionstillskott sammanlagt
uppgår till två basbelopp.
Betala KBT efter den faktiska hyran
Utöver pensionstillskottet har KBT - det kommunala bostadstillägget stor
inkomstutjämnande betydelse. Trots att betydande höjningar genomförts av
minimibeloppen, så har KBT inte följt hyresutvecklingen. KBT utbetalas
inte enhetligt över landet, kommunerna kan själva bestämma summan så
länge de inte underskrider fastställd norm. Därtill kommer att hyreskostnaderna
också varierar, för nyproduktionen täcker inte KBT tillräcklig del av
kostnaden.
För att alla pensionärer oavsett inkomst och bostadsort skall ha råd att
bo bra bör reglerna för KBT ändras. För ensamstående ska bostadstillägget
betalas ut med ett belopp som motsvarar den faktiska hyran för en tvårumslägenhet
och för sammanboende kostnaden för en tre rumslägenhet. Vpk anser
också att staten bör svara för hela kostnaden för KBT.
Mot.
1989/90
Sf255—258
1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Sf255-258
Värdesäkrade pensioner
Sorn ett resultat av skatteomläggningen för år 1990 kommer pensionerna
inte att värdesäkras fr.o.m år 1991. Som skäl för förändringen i basbeloppsberäkningen
har anförts att utan denna skulle pensionärerna bli dubbelkompenserade
för prishöjningarna.
Enligt vpk:s mening ger inte höjningen av pensionstillskottet och KBT
pensionärerna tillräcklig kompensation för de prisförändringar som skattereformen
leder till. Höjningen av pensionstillskottet med 2 procent ger exempelvis
bara 59 kronor per månad. Det kan inte heller uteslutas att förvärvsarbetande
genom avtal kommer att kompensera sig för prisökningarna.
Pensionärerna saknar motsvarande möjlighet och därför bör tills vidare
ingen förändring i basbeloppsberäkningen göras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en plan för höjning av pensionstillskotten
enligt motionens förslag,
2. att riksdagen hos regeringen begär en plan för höjning av KBT,
enligt motionens förslag,
3. att riksdagen beslutar, med ändring av tidigare beslut, att det för
år 1991 och år 1992 ej skall ske förändringar i beräkningen av basbeloppet
på grund av skatteomläggningen.
Stockholm den 19 januari 1990
Lars Werner (vpk)
Berith Eriksson (vpk)
Bo Hammar (vpk)
Ylva Johansson (vpk)
Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Bertil Måbrink (vpk)
Mot. 1989/90
Sf255
2