Motion till riksdagen
1989/90:Sf241

av Olof Johansson m.fl. (c)
Ett nytt pensionssystem

Enligt centerpartiet är det en central uppgift för samhället att garantera
grundtrygghet för alla människor och att ge rättvisa och jämlikhet. Pensionssystemet
skall medverka till detta och ge utrymme för valfrihet och livskvalitet
för den äldre generationen.

Pensionssystemet är vårt största fördelningssystem. I huvudsak syftar det
till att skapa rättvisa levnadsbetingelser mellan den yrkesverksamma gruppen
och pensionärerna.

Nuvarande skatteregler innebär emellertid att pensionärer med låg eller
ingen ATP blir hårt beskattade om de får en extra inkomst. Det extra avdrag,
som utgår för att ge dem med lägst pension skattefrihet, avtrappas så kraftigt
att oacceptabla marginaleffekter uppstår.

Vi vill i denna motion presentera ett förslag till förstärkt grundtrygghet för
pensionärerna som ersätter nuvarande särregler på skatteområdet. Förslaget
innebär dessutom en minskad byråkrati och betydande incitament till personligt
sparande och ökade insatser i arbetslivet även efter pensionsålderns
inträde.

Det är angeläget att ”århundradets skattereform" utformas så att pensionärerna
omfattas av samma skatteregler som övriga inkomsttagare och därmed
även av samma låga marginaleffekter. Vårt förslag till förstärkt grundpension
ger dessa möjligheter till enhetliga skatteregler.

Dagens situation för pensionärer

Pensionärer har förmåner av olika slag. Vid normal pensionsålder får en ensamstående
pensionär under 1990 en folkpension på 28 512 kr. För den som
har ingen eller låg ATP tillkommer ett pensionstillskott på 14 850 kr. Pensionen
blir då 43 362 kr. per år. Ännu lägre pension har de s.k. undantagandepensionärerna,
vilka som lägst har enbart folkpension.

ATP kan utgå med maximalt 115 830 kr. men då faller pensionstillskottet
bort.

Delpension, som kan tas ut från 60 års ålder, minskar inkomsten med
17,5 % om man halverar sin arbetstid eftersom lönebortfallet täcks av delpensionen
till 65 %. Dessa förmåner ges helt utan inkomst- eller förmögenhetsprövning.

Utöver vad som ovan nämnts finns andra förmåner där sådan inkomsteller
förmögenhetsprövning sker.

- Hustrutillägg som uppgår maximalt till 30 400 kr. per år, om mannen fyllt Mot. 1989/90
65 år och kvinnan är över 60 år. Sf241

- Kommunalt bostadstillägg, KBT, ges med ett belopp som delvis bestäms
av kommunerna. Lagen säger dock att minst 80 % av boendekostnaden
i intervallet 80-1 700 kr. per månad måste utgå i KBT till ensamstående
pensionär. De flesta kommuner ger något mer.

För en ensamstående pensionär som har folkpension, pensionstillskott
och lägsta KBT vid en hyreskostnad av minst 1 700 kr. per månad, blir den
samlade inkomsten knappt 59 700 kr. per år enligt 1990 års regler. Beloppet
är skattefritt om det inte finns några andra inkomster eller besparingar som
sänker det extra avdraget eller KBT. Vid en kommunal utdebitering på 32
kr. motsvarar detta en skattepliktig inkomst för en icke-pensionär på cirka
85 000 kr. med tillämpning av årets statliga skatteskala och med schablonavdrag
på 3 000 kr. för inkomstens förvärvande.

Det är svårt för en pensionär med låg pension att kunna höja sin inkomst
efter skatt. Den skattefrihet, som nås genom det extra avdraget, försvinner
snabbt vid extrainkomster. Samtidigt reduceras KBT med en tredjedel av
inkomstökningen om den är i form av pensioner, räntor eller egen verksamhet.
De första 14 850 kronorna i ATP är direkt utbytbara mot pensionstillskottet
och påverkar således inte nettoinkomsten för individen.

Man kan notera att de första cirka 60 000 kronorna i ATP ger ett synnerligen
litet tillskott till nettoinkomsten på grund av att marginaleffekten blir
över 90 % genom att såväl det extra avdraget som KBT reduceras av ATPinkomsten
över folkpension och pensionstillskottsnivån.

Till detta kan läggas att många kommuner följer rekommendationer som
innebär inkomstrelaterade taxor för hemtjänsten. Därför kan den samlade
marginaleffekten vara över 100 %. Flera tiotusentals kronor mer i ATP kan
ge mindre i plånboken.

I dag medför delpensionen att det inte är alltför lockande att arbeta heltid
efter fyllda 60 år. Huvuddelen av inkomsttagarna får i år en marginalskatt på
minst 40 %. Avstår man från 5 000 kr. i lön, får man 3 250 kr. i delpension,
samtidigt som skatten sjunker med cirka 700 kr. Nettoeffekten av pensioneringen
blir då att inkomsten sjunker med drygt 1 000 kr.

Efter stark kritik från centerpartiet har vissa regeländringar - men ej tillräckliga
- genomförts för att minska de negativa marginaleffekterna som inträffar
vid pensioneringen. Från och med 1989 minskas sålunda inte längre
KBT på grund av inkomst av anställning och i årets budgetproposition föreslås
att inte heller det extra avdraget skall reduceras av sådana inkomster.

Dessutom har reglerna för hur besparingar begränsar det extra avdraget och
KBT reformerats något. De genomförda regeländringarna är dock inte tillräckliga.

Från centerns sida har vi krävt ändringar som skulle sänka marginaleffekterna
även när det gäller andra inkomster än inkomst av anställning. Inkomst
av rörelse eller jordbruk borde exempelvis behandlas lika som inkomst av
anställning. Vi har även krävt att den skattemässiga "bestraffningen” som
hittillsvarande system inneburit för pensionärer med låg pension, men med
besparingar, skall upphöra.

13

Vårt förslag till förstärkt grundpension

Vi förordar att alla pensionärer tillförsäkras en grundtrygghet inom ATPsystemet,
motsvarande 90 882 kr. i 1990 års penningvärde (grundpension =
68% av 4.5 x basbeloppet). Med tillämpning av årets skatteregler och med
samma schablonavdrag som för arbetsinkomster skulle detta efter skatt ge
pensionärer med endast grundpension en nettoinkomst efter skatt på drygt
63 500 kr. per år. De med den lägsta pensionen och med KBT enligt nyss
nämnda exempel skulle följaktligen få en höjning av sin nettoinkomst med
cirka 3 800 kr. per år. Vi anser att detta är en välbehövlig förbättring för alla
äldre som saknar ATP eller har en mycket låg sådan.

Förmånerna i folkpensionen och tilläggspensionen samordnas, liksom berörda
avgiftssystem. Hela grundpensionen skall betalas via ATP-systemet.
En inkomstrelaterad pension kommer att utgå ovanpå grundpensionen på
samma sätt som nuvarande ATP. ATP-taket vid 7,5 basbelopp bör ligga fast.
Det innebär att alla som har en pension som är lägre än den nuvarande
grundpensionen på 4,5 basbelopp får sin pension höjd till den högre nivån.
Enligt vårt förslag utgår grundpensionen lika för alla. Diskrimineringen av
de pensionärer som avstod från ATP, i dag ca 20 000 s.k. undantagandepensionärer,
upphör. Pension utöver vad som kan erhållas genom grundpension
eller inkomstrelaterad pension kan utgå antingen genom pensioner som avtalats
fram eller genom sparande i personliga, frivilliga pensionsförsäkringar.

Centerpartiet anser det vara en styrka för marknadsekonomin om den utvecklas
på grundval av ett omfattande personligt målsparande. Vår idé om
en grundpension kombinerad med ett enskilt och personligt frivilligt sparande
ger en inriktning av sparandet som vi också från andra utgångspunkter
än den personliga tryggheten finner vara angeläget att främja.

Förslaget om grundpension skapar en grund för att kunna avveckla merparten
av de särregler som nu förekommer för pensionärerna. Någon särskild
folkpension eller pensionstillskott utanför ATP utgår ej. KBT kan upphöra
både vad gäller statens och kommunens åtagande. Kommunens skyldigheter
enligt socialtjänstlagen kvarstår dock.

De särskilda skattereglerna för pensionärerna behövs inte längre. Det gäller
reglerna för extra avdrag och dessa reglers anpassning till olika inkomstslag.
Pensionärerna skall ha samma regler vad gäller grundavdrag och schablonavdrag
som gäller för övriga inkomsttagare.

Fördelarna som uppnås är bl.a. att byråkratin radikalt minskas genom att
man av fem delsystem får ett enda. Marginaleffekterna försvinner och därmed
blir det lönsammare för pensionärer att arbeta extra. Den svårkontrollerade
behovsprövningen av KBT blir överflödig. Klyftan mellan olika pensionärsgrupper
minskar i och med att alla pensionärer skall ges samma
grundtrygghet. Inte minst för kvinnliga folkpensionärer skulle förslaget vara
gynnsamt. Kvinnor, som deltidsarbetat eller varit hemma i många år med
barn, har ett sämre utgångsläge i pensionssystemet. Genom detta förslag
skulle deras situation väsentligt förbättras. En högre grundpension ger helt
enkelt valfrihet för pensionärerna.

Fördelarna med ett pensionssystem enligt grundtrygghetsmodellen är
många.

- Människor med låg pension får en förbättrad situation. Mot. 1989/90

- Skillnaden mellan gifta och ogifta pensionärer försvinner. Sf241

- Marginaleffekterna för pensionärer blir inte högre än för övriga. Det kommer
att löna sig, även för pensionärer, att ha extra inkomster.

- Nuvarande orättvisor för kvinnor minskar.

- Pensionärernas förmåner blir överblickbara och envar kan bättre förstå
hur den egna ekonomin utvecklas beroende på vilka dispositioner man gör.

- Byråkratin och krånglet minskar avsevärt och behovet att kontrollera pensionärers
tillgångar minskar kraftigt.

Betydande vinster i administrationen kan uppnås genom den av oss föreslagna
grundpensionen. Vi behöver inte längre särskilda skatteregler för
pensionärer och därmed heller ingen administration för detta. Ett gemensamt
pensionssystem som är enkelt och överskådligt skapas för huvuddelen
av pensionärerna. Försäkringskassans personal kan därmed koncentrera sig
på andra och mera angelägna arbetsuppgifter.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förstärkt grundpension
enligt de i motionen angivna riktlinjerna.

Stockholm den 17 januari 1990
Olof Johansson (c)

Karl Erik Olsson (c)

Bertil Fiskesjö (c)

Gunnar Björk (c)

Pär Granstedt (c)

Karin Israelsson (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Görel Thurdin (c)
Karin Söder (c)
Gunilla André (c)
Börje Hörnlund (c)
Agne Hansson (c)
Larz Johansson (c)

15